Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Kylskåp, av Helge Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Elektrolux inbyggnadsskåp,
M-modell.
Trots att naturligtvis en stor mängd av dessa
skåp exporterats till de övriga världsdelarna, och
och trots att under årens lopp en hel del av de först
sålda skåpen ha utbytts, räknade man med att i
början av 1937 arbetade ca 9 071 000 kylskåp av olika
fabrikat i de amerikanska hemmen, vilket betyder,
att marknaden i U. S. A. redan då var till 41,4 %
mättad. Därvid har blott tagits hänsyn till de hem,
som äro elektrifierade.
De mest kända amerikanska kylskåpsfabrikaten
för hushållsändamål enligt kompressorsprincipen äro:
Frigidaire (fig. 1), General Electric, Kelvinator, Norge
(i Sverige kallad Rollator), Westinghouse (se fig. 2)
och Crosley, vilka alla äro representerade i såväl
Sverige som i de flesta övriga europeiska länder.
Centralkylanläggningar.
I viss dock ganska begränsad utsträckning
installeras i stora fastigheter endast en kompressormaskin,
vilken lämpligen placeras i källaren. Härifrån stiga
rörledningar upp genom husets olika våningar, och
finnas i varje lägenhet uttag gjorda till de däri
inmonterade kylskåpen. Kompressormaskinen driver
kylmediet till en serie våningar upp genom ett av
stigarrören, genom de olika kylskåpen och tillbaka
ned genom ett annat rör.
Vid en centralkylanläggning äro på grund härav
samtliga kylskåp i huset beroende av det centrala
kylmaskineriets goda funktion, en störning i
densamma träffar sålunda samtliga lägenheter. Av
största vikt är hela systemets absoluta täthet på grund
av de stora kvantiteter kylmedium, som vid ett
eventuellt läckage skulle kunna strömma ut t. e. i ett
kök. Den egentliga fördel en centralkylanläggning
bjuder torde vara att fastighetens ägare kan bjuda
sina hyresgäster s. k. "fri kyla", varvid emellertid
måste betänkas, att driftskostnaden får betalas av
fastighetsägarna. I U. S. A. äro
centralkylanläggningar, som för en del år sedan installerades rätt
allmänt, nu stadda på tillbakagång, och äldre sådana
ersättas i stor utsträckning med individuella skåp,
vilket tyder på, att centralkylanläggningarnas
nackdelar överväga deras fördelar.
Absorptionskylskåpen med intermittent drift.
Dessa apparater hava den fördelen, att de sakna
rörliga delar, varigenom de således alltid arbeta
fullkomligt ljudlöst, vilket ju är speciellt betydelsefullt
i våra dagars trånga våningar. Arbetsprincipen för
en dylik apparat, som arbetar med en s. k.
kokperiod och en s. k. kylperiod, är följande: en kokare
uppvärmes, vanligen medelst ett elektriskt
värmeelement, varvid kylmediet, som antingen är löst i en
vätska eller i ett fast lösningsmedel, avdunstar.
Trycket stiger i det slutna systemet, och i en
kondensor kondenseras kylmediet till vätska, varifrån
det rinner in i evaporatorn, som befinner sig inne i
skåpet.
Vid kokperiodens slut brytes den elektriska
strömmen, varefter i stället kokaren avkyles och nu
förvandlas till en absorbator. Trycket i apparaten
sjunker, varför det vätskeformiga kylmediet i
evaporatorn avdunstar, därvid alstrande kyla, varigenom
skåpet nedkyles. Kylmediet absorberas därefter av
vätskan eller av det fasta absorptionsmedlet, tills
kokperioden ånyo inträder. Anslutningseffekten är
relativt hög: i storleksordning 1 000 watt, och
kokperioderna förläggas därför till elverkets
lågbelast-ningsperioder, varigenom billiga strömpriser kunna
erhållas. Kylskåpets drift regleras sålunda icke,
såsom vid alla andra automatiska kylskåp,
termosta-tiskt av skåptemperaturen, som ju bör hållas
konstant vid en för matvarornas förvaring lämplig nivå.
Det i Europa mest kända skåpet enligt
ovanstående princip är det av Siemensbolaget förda
Protos-skåpet (se fig. 3 och 7). I Amerika tillverkas även
några skåp enligt liknande princip, där emellertid
uppvärmningen sker medelst en fotogenlampa.
Absorptionskylskåpet med kontinuerlig drift.
Huru de båda dåvarande teknologerna Baltzar von
Platen och Carl Munters för omkring 15 år sedan
uppfunno sin revolutionerande kylapparat, för vilken
de år 1925 belönades med Polhemsmedaljen, torde
för de flesta av tidskriftens läsare vara väl känt,
liksom även huru denna uppfinning sedermera
exploaterats över hela världen, bl. a. i U. S. A., under
namnet Electrolux. Denna apparat arbetar i korthet på
följande sätt (se fig. 4):
Ur kokaren A utdrives den i vatten lösta
ammoniaken medelst en elektrisk värmepatron, en
gaseller en fotogenlåga. Denna ammoniakånga
kondenseras i den luftkylda kondensorn B till vätska,
vilken rinner till överdelen av den s. k. evaporatorn C,
vilken befinner sig inne i kylskåpet. Här avdunstar
kylmediet i en vätgasatmosfär, varvid den
eftersträvade kylan alstras.
Blandningen av ammoniak- och vätgas sjunker på
grund av sin tyngd nedåt och föres till absorbatorn
D, där den möter från kokaren kommande praktiskt
taget rent vatten, vari ammoniaken absorberas.
Denna "rika" ammoniaklösning pumpas medelst en
rörspiral, som även uppvärmes av den ovan angivna
värmekällan och som således arbetar som en
termosifon, tillbaka till kokaren, och ammoniakens
kretslopp är fullbordat. — Vätgasen, vilken på ovan
beskrivet sätt befrias från ammoniak, suges åter till
evaporatorn C, varigenom även dess cirkellopp är
slutfört.
Som av ovanstående beskrivning framgår förenar
452
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
