- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
458

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Rengöring med hushållsdammsugare, av Anders E:son Jons

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te km sk Tidskrift

vara försedd med slang, så att man lättare kan
rengöra under möbler resp. på föremål i rummet, såsom
möbler o. d. Det är påtagligt, att för de omväxlande
rengöringsuppgifter, som förekomma i ett hem, och
som bl. a. framgå av fig. 2 och 3, en universellt
användbar dammsugare för hushåll måste vara utrustad
med slang, för att man ej skall behöva lyfta hela
apparaten vid rengöring av draperier, tavelramar
o. d. Även fig. 4, som visar rengöring av en stoppad
möbel, åskådliggör tydligt detta förhållande. Den
tidigare omnämnda av oss kallade amerikanska typen
har utvecklats i en riktning, som gjort den lämplig
för rengöring av stora fria ytor, där man icke
ställer stor fordran på genomsugning eller på
filtrering av utblåsningsluften. Eftersom luften vid
dessa apparater filtreras, sedan densamma passerat
fläkten, och sålunda alla sopor måste passera fläkten,
är det nödvändigt att fläkten utbildas så, att sopor,
trådar o. d. icke fastna i densamma. Detta har
medfört, att man endast använder sig av en fläkt, och
att denna fläkt göres öppen och utformas så, att
trådar icke fastna på vingarna. Trots användning
av rätt höga varvtal kan man vid dessa dammsugare
endast åstadkomma tämligen begränsat undertryck,
varför denna typ ofta kallas lågvakuumtyp. Man
har visserligen sökt kompensera detta genom att ge
apparaten en stor luftmängd, vilket kunnat ske,
genom att man utrustade densamma med en stor
frihängande dammpåse samt anordnade fläkten i direkt
förening med sugmunstycket, så att strypning av
luften i sugledningen undvikes. När denna
apparattyp skall användas i hushåll och då även måste kunna
arbeta med slang, medför dock det låga undertrycket
i samband med den av slangen åstadkomnastrypningen
avsevärd nedsättning av sugeffekten. I detta
sammanhang bör kanske framhållas, att sugeffekten vid
en dammsugare vanligen definieras såsom produkten
av undertryck och luftmängd vid själva
sugmunstycket. Denna produkt bör givetvis uppmätas vid
en viss arbetspunkt, som hänför sig till sugning av
exempelvis en ordinär matta med ett för detta
ändamål avsett munstycke. Eftersom dammsugarens
vakuum-luftmängdkarakteristika vanligen har formen
av en nära nog rät linje, utövar det maximala
undertrycket (vid sluten öppning) såväl som den
maximala luftmängden (vid full öppning) ungefär
samma inflytande på nämnda produkt, och den
gynnsammaste arbetspunkten skall alltså erhållas ungefär
vid halva maximalvakuum. Det har dock från visst
håll framhållits, särskilt vid utarbetandet av normer
för dammsugare, att undertrycket såsom
djupsug-ningsfaktor skall ha något högre värde för
damm-sugningsförloppet än luftmängden, varför
sugeffekten ibland har definierats såsom halva
maximalvakuum -†- 50 mm v. p. X luftmängden vid nämnda
vakuum.

På en dammsugare, avsedd för hem, bör man även
ur hygienisk synpunkt uppställa som fordran, att inga
dammpartiklar medfölja utblåsningsluften ut i
rummet. För att uppnå detta har det visat sig
nödvändigt att förutom den nämnda dammavskiljningen,
innan luften passerar fläktarna, ytterligare finfiltrera
densamma, innan den lämnar apparaten. Man torde
även kunna påstå, att som villkor för att uppnå
denna effekt det sistnämnda s. k. finfiltret måste
vara anordnat på sådant sätt, att detsamma icke ut-

sättes för några fladdrande rörelser, som underlätta
dammets genomträngande. Den mest använda
universaldammsugaren för hushåll har sålunda fått det
utseende, som visas i de ovannämnda figurerna.
Utseendet är betingat av principen att anordna
dammpåsen framför fläkten, vilka båda organ lämpligen
anbringas i ett cylindriskt hölje. De nyare typerna
av dessa dammsugare äro även utrustade med
ovannämnda finfilter eller bakteriefilter, som vanligen
anordnas inuti höljet, strax innan luften lämnar
apparaten, och så att det icke kan utsättas för fladdrande
rörelser. Motorfläktaggregatet är sålunda på båda
sidor omgivet av dammpåse resp. finfilter. Den
liggande typen, som visas i dessa figurer, har på grund
av sin förmåga att lätt kunna manövreras med
slangen och medfölja denna vid sugmunstyckets
förflyttning visat sig särskilt lämplig som hushållstyp.
Fig. 1 åskådliggör, hur apparaten åtföljer slangen,
så att den arbetande kan ägna ali uppmärksamhet åt
munstyckets manövrering. Denna typ har
väsentligen utvecklats i Sverige.

Det finnes givetvis rengöringsuppgifter av sådant
slag, att alldeles speciella munstycken krävas för
dessa. Många av dessa uppgifter falla utom ramen
för denna artikel, emedan de flesta äga
tillämpning-vid industri och hantverk, såsom rengöring av
tryckerimaskiner, stilkast, ställverk, telefoncentraler,
järnvägsvagnar m. m. Även inom lantbruket
förekomma rengöringsuppgifter, där dammsugaren
kommit till användning, såsom för ryktning av husdjur.
Vissa rengöringsuppgifter föreligga även inom ett
hem, som kräva speciellt formade munstycken, såsom
rengöring av värmeelement, ornament och listverk,
bokhyllor m. m., för vilka ändamål även
specialmunstycken konstruerats. Rengöring av pianinon
ävensom andra svåråtkomliga ställen har fäst
uppmärksamheten på, att man med användning av
dammsugarens blåsluft kan rengöra skrymslen och vrår,
som ej äro tillgängliga för en sugande luftström.
Blåsluftens fjärrverkan är ju mycket större än
sug-luftens. Givetvis kan en sådan renblåsning av
skrymslen icke ske utan uppvirvling av damm,
varför densamma bör ske för öppna fönster och
efterföljas av en dammsugning av rummet.

Oräkneliga äro de förslag till användning av
dammsugare för specialuppgifter, som föreslagits av trägna
uppfinnare på området. Vissa förslag ha även fått
användning, och av dessa vilja vi nämna bl. a.
fång-ning av flugor och andra insekter, insugning av
friskluft för ventilationsändamål, uppsamling av aska
ur eldstäder och av sot vid sotning med användning
av särskild askbehållare. Att använda dammsugaren
som blåsapparat för särskilda uppgifter i ett hem
har givit goda resultat, bl. a. för förgasning av
malmedel, såsom globol m. m., vilka gaser med
dammsugarens hjälp kunna inblåsas i garderober och
malpåsar. Förgasningen av globolkristallerna
underlättas härvid av en särskild anordning, som medför,
att kristallerna omvirvlas av blåsluften, samt av att
blåsluften blivit något uppvärmd vid passerandet av
fläktar och motor. Uppvärmd blåsluft från
dammsugare har även funnit användning för torkning av
hår, samt för torkning av diverse föremål i ett hem.
De flesta moderna dammsugare har därför
konstruerats så, att slangen även kan anslutas i
blåsöppningen. Vidare ha vätskespridare konstruerats, av-

458

30 okt. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free