- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
462

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Hushållstvättmedel och tvättningsmetoder för bomulls- och linnepersedlar, av Sigurd Köhler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

framhållas betydelsen av, att till tvättning använda
i möjligaste mån mjukt vatten. Särskilt gäller detta
vid tvättning av väv, som huvudsakligen förslites vid
tvättningen, t. e. bordslinne.

Numera finnas praktiskt lämpliga metoder för
av-hårdning av vatten, varigenom nämnda olägenheter
kunna undvikas. Den vanligaste metoden härför är
permutering. Små permutitfiltra lämpliga för
hushållsbruk föras nu för tiden i handeln. Användes
permuterat (avhårdat) vatten till tvättningen behöva
endast de 2—3 första sköljningarna utföras i sådant
vatten, till de följande kan däremot naturligt
användas. Det kan även förtjäna framhållas att en hel del
av de syntetiska ersättningsmedlen för tvål
(sulfone-rade alkoholer o. d.) icke fälla ut kalk- och
magnesia-föreningar ur hårt vatten, men då tvättpulver med
sådana medel vanligen innehålla soda eller annat
alkali, erhålles fällningar av karbonater etc., som
ävenledes kunna avsätta sig i väven.

Vid tvättning kan en viss nedsättning av
hållfastheten hos väven i kläderna icke undvikas. Detta
beror på att fibermaterialet, dvs. cellulosan på ett
eller annat sätt kemiskt påverkas vid tvättningen.
Dessutom tillkommer en viss mekanisk nötning av
kläderna särskilt på sådana ställen, som äro starkt
nedsmutsade och därför utsättas för en mera omild
behandling. Denna nedsättning av hållfastheten kan
vara betydande, men kan å andra sidan hållas
ganska låg, om tvättningen utföres genom
ändamålsenlig och mild behandling. De faktorer, som härvid
äro av betydelse, äro vattnets beskaffenhet,
tvättpulvrets sammansättning och tvättningsmetoden.

Beträffande vattnets beskaffenhet har redan
anförts att användning av hårt vatten medför
utfällningar av kalk- och magnesiatvålar på väven och att
dessa utfällningar ofta åstadkomma större
nedsättning av tvättklädernas hållfasthet än som inträder
när tvättningen utföres med samma tvättmedel och
på samma sätt i mjukt vatten. Enligt
undersökningar utförda vid Statens provningsanstalt är
graden av hållfasthetsminskningen vid användning av
hårt vatten beroende på vilket slag av tvål, som
användes vid tvättningen. Sålunda hava dessa försök
visat, att tvålar beredda av fett med övervägande
mättade fettsyror (lågt jodtal), t. e. kokosfett etc.
medföra mindre nedsättning av vävnadernas
hållfasthet än tvålar beredda av fett med starkt
omättade fettsyror (högt jodtal), t. e. soyabönolja etc. I
särskilt hög grad påverkas de relativt dyrbara linne
-vävnaderna av utfällningarna. Som exempel på den
hållfasthetsminskning hos blekt bomulls- och
linneväv, som kan uppkomma vid användning av olika
tvålsorter för sig utan andra tillsatser och vatten
med olika hårdhet, kunna anföras följande
försöksresultat erhållna vid Statens provningsanstalt vid 25
tvättningar.

Minskning av vävnadernas avslitningskraft i %
av den ursprungliga
Bomullsväv Linneväv

Kokosfett- Soyabön- Kokosfett-
Soyabön-tvål oljetvål tvål oljetvål

Destillerat vatten

(mjukt) ..... 10 % 12 % 5 % 15 %

Stockholms
vattenledningsvatten, ca 4
hårdhetsgrader ... 12 % 26 % 15 % 36 %

Dessa resultat kunna betraktas som i viss mån
extrema och så stora skillnader kunna knappast
förväntas vid användning av handelns tvättpulver, dels
emedan de icke uteslutande bestå av tvålar utan
även innehålla andra beståndsdelar, och dels emedan
skillnader i fettsyrornas mättnad icke kan förutses
vara så stora, som i det anförda exemplet. Den
slutsatsen är dock berättigad, att det är av vikt, att
praktiskt taget fullständigt mjukt vatten användes
vid tvättningen, för att klädernas hållfasthet skall
nedsättas i möjligast ringa grad.

Vad inverkan av tvättpulvrens sammansättning
beträffar på minskningen av klädernas hållfasthet vid
tvättningar, har redan framhållits, att beskaffenheten
av den ingående tvålen, då tvättningen sker i ej
fullständigt mjukt vatten, kan ha ett visst inflytande
på vävens hållfasthetsminskning. Sannolikt beror
den anfrätning på fibermaterialet, som inträder vid
tvättning av bomulls- och linneväv till stor del på en
oxidation genom inverkan av luftens syre av allt.
att döma i väsentlig grad i samband med
skölj-ningen och torkningen. Användes tvättpulver med
blekmedel innehåller tvättlösningen oxiderande
ämnen, vanligen perborat, varför förutsättningarna för
en genom oxidation åstadkommen anfrätning på
tvättgodset i detta fall kan vara större, än då
tvättpulver utan blekmedel användas. Utförda
undersökningar hava emellertid visat att perborathaltiga
tvättmedel kunna hava ganska olika inverkan på
vävnadernas hållfasthet, sannolikt beroende på till
vilken grad perboratet är stabiliserat. Sålunda
medförde 50 tvättningar av bomullsväv utförda vid
Statens provningsanstalt med ett perborathaltigt
tvättmedel en minskning av avslitningskraften med 42 %,
ett annat däremot med endast 11 %. Det förefaller
därför, som om ett fördömande av alla
perborathaltiga tvättmedel skulle vara oberättigat. En viss
försiktighet kan emellertid tillrådas, enär den lättnad i
tvättningsarbetet och den ökade vitheten hos
tvättkläderna, som kan ernås genom användning av
perborathaltiga tvättpulver kanske måste betalas genom
en minskad livslängd hos tvättgodset.

Det är emellertid icke endast vattnets beskaffenhet
och tvättpulvrets sammansättning, som är avgörande
för tvättningens inverkan på tvättklädernas
hållfasthetsminskning. Även sättet för tvättningens
utförande kan vara av betydelse. De faktorer, som i detta
sammanhang närmast äro av intresse, äro
tvättlösningens temperatur, tiden för behandlingen i
tvättlösningen och den mekaniska åverkan, kläderna
ut-sättas för. Direkta undersökningar över
temperaturens inverkan, då tvättningarna utföras i gryta eller
hushållstvättmaskin, äro utförda i mycket ringa
omfattning. Av resultat, som erhållits vid Statens
provningsanstalt och av R. Smit vid
textilforskningsinsti-tutet i Delft, synes emellertid framgå, att åtminstone
då det är fråga om perboratfria tvättpulver, medför
ändring av tvättlösningens temperatur inom området
75°—100°C knappast någon inverkan på
vävnadernas hållfasthetsändring. Likaså torde ändringen av
tiden för behandlingen av tvättkläderna i lösningen
av perboratfria tvättpulver (kokningstiden) vara av
ringa betydelse i ifrågavarande hänseende, förutsatt
att kläderna icke utsättas för mekanisk åverkan, som
kan medföra förslitning. Vid perborathaltiga tvätt-

462

30 okt. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free