- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
463

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Hushållstvättmedel och tvättningsmetoder för bomulls- och linnepersedlar, av Sigurd Köhler - Tvätten i hushållet, av G. Kastman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

pulver däremot kan en ökning av behandlingstiden
medföra ökad anfrätning på tvättgodset, beroende på
i vilken grad perboratet är stabiliserat. Som allmän
regel bör gälla, att kläderna icke skola upphettas
(kokas) längre tid i tvättlösningen, än som erfordras
för att densammas rengöringsförmåga skall
tillräckligt utnyttjas. Härför torde en koktid av 10 à 20
minuter vanligen icke behöva överskridas.

Den mekaniska behandlingens inverkan på
tvättklädernas hållfasthetsminskning genom tvättningen
är icke närmare studerad. Av de få undersökningar,
som utförts synes emellertid framgå, att skrubbning
med tvättbräda i tvållösning vid ca 40°C icke medför
någon hållfasthetsminskning i och för sig. Detta
beror sannolikt på den "smörjande" verkan hos tvålen.
Huru den mekaniska bearbetningen inverkar vid eller
i närheten av tvättlösningens kokningstemperatur, är
icke känt, där kan det möjligen råda andra
förhållanden, i det att då tvålens "smörjande" egenskap
kan vara mindre. Utföres tvättningen i en
hushållstvättmaskin, där mekanisk bearbetning kan utföras
och utföres vid hög temperatur, kan det därför vara
tillrådligt, att icke låta denna bearbetning bliva för
kraftig under kokningen. Även vid sköljningen, om
den utföres i maskin, saknas tvålens skyddande
verkan och bör därför tillses att den mekaniska
bearbetningen av kläderna härvid icke överdrives.

Ingår i tvättgodset kläder, som äro påtagligt
svårare att rengöra än andra, är det fördelaktigt, att
underkasta de svårrengjorda en särskild, kraftigare
behandling, i stället för att tvätta det hela så, att även
de senare bliva rena. Härigenom kan en onödig
förslitning av tvättgodset undvikas.

Tvättningsproblemet har under de närmast
förflutna två decennierna varit föremål för undersökningar
i alla kulturländer. Trots att mycket arbete och
stora kostnader nedlagts härpå äro alltjämt många
betydelsefulla frågor ouppklarade och den
hithörande litteraturen innehåller delvis rätt motsägande
uppgifter. Detta kan bero bland annat på att forskarna
icke i tillräcklig grad beaktat inverkan av
tvättvattnets beskaffenhet vid försöken och därför dragit
generella slutsatser av försök, som kanske i hög grad
varit beroende av lokala betingelser. Någon enkel
trollformel, som utgör den enda riktiga för sättet att
tvätta, är bland annat därför icke möjlig att
uppställa. Olika tvättpulver kunna dessutom fordra olika
tvättmetoder. Härtill kommer att uppfattningen om
erforderlig renhetsgrad eller vithetsgrad hos
tvättkläderna är växlande och ingalunda standardiserad.
Den bländvithet, som erfordras hos lyxtvätten, kan
icke ernås med samma metod, som användes till
enklare tvätt.

För att förslitningen av tvättgodset genom
tvättningen skall hållas låg, kunna emellertid, i
anslutning till här anförda synpunkter, följande allmänna
anvisningar förtjäna att beaktas. Använd till
tvättningen om möjligt fullständigt mjukt vatten, sätt in
den mekaniska bearbetningen i närvaro av
tvållösningen och vid ej alltför hög temperatur samt tvätta
icke en hel tvätt så, att även de mest svåravlägsnade
fläckarna försvinna utan underkasta plaggen med
dessa, fläckar för sig en kraftigare behandling.

Sigurd Köhler.

Tvätten i hushållet.

Industrien har redan länge förstått att genom
utnyttjande av alla de maskiner, som modern teknik
kunnat ställa till förfogande, nedbringa
arbetskostnaderna. Dessa förbilligade arbetskostnader
förklaras av att välkonstruerade maskiner ersatt
mänsklig arbetskraft. I stora företag är denna vinst lätt
att konstatera. Så har man från denna erfarenhet
letts fram till den tanken, att det inte bara är, där
människor arbeta i massa som denna ekonomiska
vinst kan vara värdefull. Den blir det även på varje
annan plats, där dyr mänsklig arbetskraft kan
frigöras och ersättas av billigare mekanisk.

I de svenska hemmen ha under århundraden
oerhörda arbetsprestationer utförts. Under
hemhushållningens dagar var det fullt naturligt att alla krafter
i hemmet sysselsattes med arbete, som ledde till
hemmets och familjens bestånd. Med industrialismens
genombrott minskas tillgången på arbetskraft inom
hemmen. Arbetskraften blir en eftertraktad
handelsvara, som vinnes av den högstbjudande. Denna
utveckling har i vår tid lett fram till en för hemmen
katastrofal brist på mänsklig arbetskraft.
Därigenom har den situation framkommit, som kan anses
vara grunden till den mycket betydelsefulla insats
som modern teknik gjort och gör för att mekanisera
hemarbetet. Att inte denna utveckling långt
tidigare tvingats fram av de hemarbetande kvinnorna
själva har väl sin grund i den oförmåga de haft att
värdera sin egen arbetskraft och beräkna den i
pengar. Av nationalekonomisk betydelse blir det
därför nu att den arbetskraft, som finns tillgänglig
för hemarbetet, utnyttjas så väl som möjligt, även
detta en sak, som tack vare modern tekniks
utveckling är möjlig.

Ett av de arbetsområden inom hemarbetet, som
bundit mycken arbetskraft, är tvättarbetet. Det är
också bl. a. på detta arbetsfält, som de största
tekniska landvinningarna äro att konstatera.

Då man insett, att en av förutsättningarna för att
lyckas i strävandena att rationalisera tvättarbetet
ligger i inredandet av ändamålsenliga lokaler, har
man därpå nedlagt ett stort arbete. De gamla
tvättstugorna i källarna, många gånger utan både ljus och
ventilation, ha ersatts av ljusa, väl ventilerade
lokaler med en förstklassig maskinell utrustning. Denna
utrustning följer arbetsgången så, att alla onödiga
transporter av kläder undvikas. Ett sorteringsbord
i bekväm arbetshöjd, tappkranar för varm- och
kallvatten på flera håll, golvbrunn i anslutning till
tvättmaskin och centrifug, bekväma tvätthoar för
handtvätt samt blötvagnar för transport och blötläggning
komplettera denna arbetslokal. Vart och ett av dessa
arbetsredskap medför en väsentlig både tids- och
kraftbesparing. De moderna anordningarna för
hand-tvätt äro hoar av glaserat lergods med vattenkranar
och avlopp, detta senare reglerbart under tvätthons
botten, med ett långt skaft, så att onödiga
böjnings-rörelser undvikas. Dessa tvätthoar äro lätta att hålla
rena och om de inmonteras i lämplig arbetshöjd äro
de utmärkta att arbeta vid. Genom dem undvikes
ali lyftning av tunga obekväma tvättbaljor.
Glaserade tvätthoar gistna ej heller, varför de mellan
tvättarna ej behöva den skötsel som tvättbaljorna
kräva. I centrifugerna som bestå av en inre per-

30 okt. 1937

463

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free