Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Tvätten i hushållet, av G. Kastman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Rostfri tvättmaskin för elektrisk drift
avsedd för hyreshus, sjukhem, villor etc. Kapacitet
ca 16 kg tvättkläder torr vikt pr rotorfyllning.
Det mekaniska arbete som denna maskin utför
består dels i friktionen mellan kläder och vatten, dels
mellan kläderna inbördes och dels av de små slag
genom vattnet som åstadkommes av propellerns
arbete.
3) Sugskålsmaskiner, i vilka sugskålar äro fästade
på en stång, som lyftes upp och ned och vilken
samtidigt vrides runt. Kläderna pressas ihop vid
vridningen och metallskålarna verka som sugskålar, då
de lyftas upp. Det mekaniska arbete som denna
maskin utför består av friktionen mellan kläderna
och vattnets sugning genom kläderna.
4) Tvättautomater, i vilka till skillnad från de
föregående systemen kläderna i de flesta fall ligga stilla
och den enda rörelsen åstadkommes av vattnets
cirkulation genom kläderna.
Provtvättar som under sträng kontroll företagits i
dessa maskintyper, ha under fullkomligt lika
förhållanden efter noggranna undersökningar givit
följande resultat:
Främst i effektivitet bland hushållsmaskinerna
komma propellermaskinerna, därnäst
sugskålsmaski-nerna och roterande maskiner och med sämre resultat
tvättautomaterna.
Alla dessa maskintyper kunna förekomma drivna
av elektrisk kraft eller handkraft, uppvärmda av
elektricitet, gas, ved eller kol eller helt utan
uppvärmningsmöjligheter. Det senare har till följd att
hett vatten måste slås över kläderna redan vid
tvättens början. Detta är en given nackdel då
äggviteföreningarna därigenom lätt brännas in i väven.
Gemensamma krav för både stora och små
tvättmaskiner bör vara:
1) God tvätteffekt,
2) föga slitning på vävmaterialet,
3) hållbar maskinkonstruktion,
4) inga skarpa delar, som kunna nöta väven,
5) lämpligt maskinmaterial,
6) god ekonomi med hänsyn till förbrukning av
vatten, värme och drivkraft,
Fig. 4. Tvättstugemaskin för handdrift utförd av
rostfritt stål eller koppar avsedd för hushållstvätt.
Kapacitet ca 12 eller 16 kg pr rotorfyllning.
7) tillbörlig säkerhet mot olycksfall.
Val av lämpligt maskinmaterial är synnerligen
viktigt. De senare årens grundliga undersökningar i
vad mån metall i förening med tvättmedel kan tänkas
påverka vävnadernas slitstyrka ha visat att fullt fritt
från alla angrepp är endast det väl polerade rostfria
stålet. Då detta dessutom utan tvekan är det
slitstarkaste maskinmaterialet, kan man endast önska
att det blir billigare, så att man alltid för
tvättmaskiner kan använda denna särdeles lämpliga metall.
En undersökning som utförts vid Ateneums
skolköksseminarium har visat att en tvätt om 22 kg
kläder utförd med gammalmodiga såväl kemiska som
mekaniska hjälpmedel tog en tid av 8 timmar och 16
minuter i anspråk, samma klädmängd tvättades i en
handdriven hushållsmaskin på 4 timmar och en
elektriskt driven tvättmaskin av industrityp på 1 timme
och 35 minuter. Räknas dessa tider om i pengar, säga
de oss att då amorteringskostnaderna för respektive
anläggningar räknats bort kvarstår en ren vinst av
2,75 kronor per tvätt för industrimaskinen och 1,30
kronor för den handdrivna hushållsmaskinen. Dessa
tal visa tydligt den stora ekonomiska fördel, som
användandet av tvättmaskiner isynnerhet de rätt valda
och rätt använda tvättmaskinerna medför.
Även för tvättens vidare behandling erbjuder
modern teknik stora förbättringar. För torkningen, som
åtminstone i städer fått lov att ske på trånga, ofta
dåligt ventilerade dammiga torkvindar, reserveras nu
ändamålsenliga lokaler. De moderna
torkningslokalerna anordnas för någon form av varmtorkning. Man
kan då välja mellan kulisstork eller öppet torkrum.
Kulisstorkens s. k. torkhästar skjutas då de blivit
fullhängda med kläder in över en botten av
värmeelement. Snabbtorkningen åstadkommes där genom
att värmen från dessa element tack vare ett kraftigt
ventilationssystem cirkulerar genom kläderna. Dessa
torkar äro dock relativt svåra att hålla rena. För
mindre anläggningar äro de öppna torkrummen med
varmluft att föredraga. Effektivast anordnas sådant
30 okt. 1937
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
