Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Sanitärtekniska anordningar i hem och hushåll, av Harald Elvin - Elektrisk belysning i hem och hushåll, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
För hygienen i badrummet är det av stor betydelse,
att väggar och golv numera oftast beklädas med
plattor, och det tidigare brukade asfaltgolvet alltmer
försvinner ur bruk. Avloppsvattnet från badkaret
föres i en förbindelseledning direkt till golvbrunnen
och får icke rinna fritt över golvet.
Vid planeringen av ett badrum bör man försöka
giva detsamma sådan storlek, att apparaterna få
någorlunda gott utrymme. Det är bättre att avstå
exempelvis från w. c.-anordningen om utrymmet blir
knappt för bidén eller tvättstället, vilkas
användbarhet äro av betydelse. Kan badrummet förläggas så,
att det erhåller dagsljusbelysning, är ytterligare ett
sanitärt önskemål uppfyllt. Ordentlig ventilation
med friskluft och evakuering är en självklar fordran.
Handdukstork av förkromad metall i förbindelse
med varmvattenanläggningar samt toalettskåp,
eventuellt inmurat dylikt, vilka finnas i gedigen svensk
tillverkning, kompletterar utrustningen i ett förnämt
badrum.
Utom i badrummet bör tvättställ finnas i
lägenhetens jungfrukammare samt i gästrum och vid fall
av många sovrum även i dessa eller i till desamma
anslutna toalettrum.
Den i modern sanitetsteknik brukade armaturen är
till övervägande del förkromad. Den ställer sig
visserligen dyrare än den förnicklade, men
förkrom-ningen har, sedan man numera kommit att behärska
tekniken för densamma, visat sig vara både
håll-barare och lättare att hålla putsad än förnickling.
Armatur av vitmetall eller s. k. nickelbrons, en
legering med jämförelsevis ’hög nickelhalt, 20 à 26 %,
varigenom densamma blir helt igenom
nickelglän-sande, har framställts som ersättning för mässing
m. fi. gula legeringar. Armaturen behöver sålunda
icke särskilt förnicklas. Emellertid ställer den sig
dyr i framställning och kan ännu icke med säkerhet
Fig. 7. Tvättlåda av emaljerat gjutjärn med fast
"tvättbräde".
erhållas med alldeles biåsfritt gods, varför man har
skäl att avvakta utvecklingen, innan uttalande göres
om dess utsikter att kunna ersätta den vanliga
armaturen av förnicklad och förkromad metall.
En välordnad tvättanläggning bör komplettera den
moderna bostadens sanitära anordningar.
Tvättstugan, som gärna förlägges på husets vind, utrustas
med specialapparater, såsom eldriven tvättmaskin i
rostfritt utförande med gasuppvärmning, centrifug
och gaseldad bykpanna med gryta av koppar eller
rostfri plåt. Sköljbassängen av cement är ersatt med
en lättransportabel blötvagn, och tvätthoarna äro av
av glaserad fireclay eller emaljerat gjutjärn.
Till tvättstugan hör en torkanläggning antingen
bestående av en värmetork med s. k. torkhästar, i
vilken varmluft från ett värmebatteri inblåses medelst
fläkt, eller ett vanligt torkrum, där kläderna hängas
på "streck" av rostfritt stål eller aluminium, och
torkningen sker med varmluft inblåst av en s. k.
aero-temper.
Harald Elvin.
Elektrisk belysning i hem och hushåll.
Inom vissa områden såsom fabriker, verkstäder,
kontor, butiker, skolor etc. har under senare år en
ganska påtaglig förbättring av den elektriska
belysningen ägt rum. I hemmen är det speciellt kökens
belysning, som på sina håll rationaliserats, under det
att övrig hembelysning alltjämt följer de vid tidigare
använda ljusformer tillämpade principerna.
Hembelysningen ordnas i regel av husmodern, som löser
uppkommande problem genom köp av en "vacker
lampa" och så är saken klar. Fullt så enkelt är det
dock icke, om ett gott resultat skall uppnås. Det är
flera samverkande faktorer, som måste beaktas,
nämligen:
a) Den elektriska installationen.
b) Rumsutförandet.
c) Glödlampans ljuseffekt.
d) Strömkostnaden.
e) Belysningsarmaturen.
Av dessa faktorer äro punkterna a) och b) för
allmänhetens vidkommande att betrakta som rent
tek-niska frågor, vilka det tillkommer husägaren att, via
arkitekten, byggmästaren och den elektriska entre-
prenören, ordna på ett tillfredsställande sätt.
Momenten c) och d) representera de löpande utgifterna
och äro därför för konsumenten enbart av ekonomisk
art, de tekniska detaljerna få glödlampfabriker och
elverk svara för. Återstår så punkt e), armaturen,
vilken vanligen väljes efter miljön, dess inredning,
stil, färger etc., varför estetiska synpunkter måste
beaktas. Det är fabrikanten, som bär ansvaret för att
armaturen har erforderliga tekniska kvalifikationer.
Anordnandet av en god hembelysning är alltså ett
tekniskt, ekonomiskt och estetiskt problem. Hittills
ha de tekniska frågorna för mycket åsidosatts och
alltför ensidiga ekonomiska eller estetiska
synpunkter ha anlagts, varigenom utvecklingen blivit fastlåst
i en slentrianmässig form. Om någon skall klandras
härför, så är det vi tekniker själva, som bära
skulden genom underlåtenhet att i tillräcklig omfattning
hjälpa husmödrarna med den tekniska sidan av
saken och skapa de för utvecklingen nödvändiga
förutsättningarna.
Låt oss litet närmare granska den nuvarande
situationen. I avseende på den elektriska installationen,
30 okt. 1937
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
