Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1937 - Tekniken 1937, av A. F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
På kraftteknikens område är ingenting principiellt
nytt att anteckna. Utvecklingen rör sig efter
huvudlinjer, vilka jag i föregående års berättelse skisserat
och som jag därför nu icke upprepar.
I fråga om ångpannor ha de nya typerna med
tvångsstyrd cirkulation resp. genomströmning trätt
alltmera i förgrunden. Pannor för naturlig
vattencirkulation ha byggts för tryck upp till 150 atö. För
Londons elektricitetsverk har en 160 t/h La
Mont-panna installerats. I Västerås kraftverk har den i
egen regi byggda kolpulvereldade
strålningsångpannan tagits i drift och vid prov givit över 300 t/h,
vilket är europeiskt rekord.
I U. S. A. har man gått till serietillverkning av ett
enhetsaggregat "Steamotive", bestående av en panna
med biapparater, allt monterat på en fundamentplatta
(100 atm, ca 1 000 hk). Aggregatet kan köpas som
en maskin eller en bil, färdigt att kopplas till en
ångmotor.
Dieselmotorn är stadd i raskt uppsving i Amerika
ej blott för snabbtåg, motorvagnar och bilar, utan i
stor utsträckning för fasta anläggningar, vilka kunna
göras automatiska och således ej fordra personal. De
användas spec. för luftbehandlingsaggregat. Men
även större enheter för drift, t. e. av mindre fabriker,
ha fått stor spridning, Låga brännoljepriser och
bortfallet av personal gör driften konkurrenskraftig
gentemot de relativt höga pris på elektrisk energi från
distributionsnät, som råda i Amerika,
En annan intressant anordning är ångturbin och
diesel i tvillingdrift, t. e. för mottrycksånga, då
dieselmotorn automatiskt griper in och reglerar
kraft-tillskottet allt efter ångförbrukningen och sålunda
fyller ungefär samma funktion som vaporackumulatorn.
Under 1936 tillverkades i staterna över 2 mill.
dieselmotorer, ett antal som beräknas lia starkt vuxit
under 1937.
På skeppsområdet ha högtryckspannor kommit till
användning i permanent drift. Benson- och
Wagner-pannor ha gått i trafik på tre tyska ostasienfartyg.
En Veloxpanna har insatts på en fransk ångare, en
Sulzerpanna i en holländsk och en Löfflerpanna på
en italiensk båt.
Dieselmotorer på 20 000 hk i en maskin ha insatts
på ett par stora italienska linjeångare.
MeldahFs uppställning med ångpannan på däck har
tillämpats på ett tiotal båtar.
Voith—Schneider-propellern, vilken jag i tidigare
berättelser omnämnt, har nu inbyggts på större
sjögående fartyg (tidigare endast på smärre flodfartyg).
Den utmärkes av en i fartygsbottnen anbragt
horisontal skiva, under vilken finnas ett antal
knivfor-made blad. Vid rotationen kunna dessa inställas i
olika lägen och vinklar, så att styrning,
hastighetsreglering och backgång regleras med ett enda organ.
Transportmedlens tekniska problem ställas av
strävandena till allt högre hastigheter.
I järnvägsdrift har presterats upp till 200 km/h.
Strömlinjeform eftersträvas ofta. Nya bromsar för
större hastigheter ha utarbetats, t. e. Hikabromsen.
Union Pacific Railroad har byggt ett ångelektriskt
lok, bestående av två delar à 2 500 hk, vardera
utgörande en kraftstation med högtryckspanna,
kondensor, turbogenerator och instrumenttavla. På
axlarna äro elektriska drivmotorer anbragta.
En elektrisk järnväg (Höllentalbahn i Tyskland) har
byggts för 50 per, 20 kV direkt ur högspänningsnät
uttagen energi.
Även i fråga om automobilerna uppdrives
hastigheten. Härigenom ställas större krav på alla
motordetaljer. Gummifjädring användes alltmera,
(Härigenom har den 4-cylindriga motorn fått en ny chans.)
Bunagummit med dess bättre egenskaper har givit
bättre ringar för snabbfart. Bromsarna måste
motsvara större fordringar. Likaså växlarna.
Splitterfritt glas vinner terräng.
En svensk luftfartsprovningsanstalt synes nu vara
inom räckhåll.
Utomlands ha stora framsteg i fråga om höga
hastigheter för flygmaskiner uppnåtts. För
hastig-lieter utöver ljudets fortplantningshastighet behöver
det teoretiska underlaget för beräkningen av
bärvingarna modifieras. Prandtl i Göttingen synes hava löst
denna uppgift. Allt större användning av
tungolje-motorer kan noteras. Junkers’ senaste typ ger 1 000
hk och väger 0,63 kg pr hk. Början till regelbunden
Atlanttrafik med flygmaskiner har gjorts.
Hinden-burgkatastrofen utgjorde ett beklagligt bakslag för
den ur teknisk synpunkt mycket intressanta
luftskeppstekniken.
I Tyskland ha strävandena att spara valutor bl. a.
fört till en vidsträckt användning av "platterat"
material, dvs. plåt sammanvalsat av stål och ett mer
eller mindre tjockt ytskikt av spec. motståndskraftigt
material. Sådant dubbelskiktat material har fått stor
användning för byggnad av kemiska apparater. Man
påstår, att förfarandet medfört oväntade och
väsentliga tekniska fördelar i olika avseenden, så att denna
teknik kommer att bli bestående.
På verkstadsområdet är att märka att verktyg med
diamant såsom skärande organ vinner terräng.
Inom hållfasthetsforskningen har den
röntgenografiska undersökningsmetoden fullkomnats och är på
väg att i många fall uttränga de mekaniska
mätmetoderna. leke blott ytspänningar kunna mätas utan
även isolerade spänningar i avseende på storlek och
riktning. Dylika undersökningar avses att utföras av
den nyinrättade tekniska röntgencentralen härstädes.
Vid högspänningsinstitutet i Uppsala ha nya rön
av betydelse gjorts beträffande de av blixten
inducerade överspänningarna samt övergångsmotstånden
vid j ordningsställen.
Glödlampor med kryptonfyllning ha visat sig
besitta god ekonomi. Trefasiga glödlampor användas
för stora lampor (1—10 kW) för att undvika
snedbelastningar i nätet.
Kvicksilverlampan under högt tryck ger som
bekant ett högt ljusutbyte. En 20-atm lampa för 220 V
och 0,4 amp ger 33 lm pr watt och påstås hålla 2 000
tim. Vid högre tryck faller bränntiden starkt.
Glödkokplattan har börjat vinna terräng särskilt i
Amerika. Den har fördelen att medge användning
av vanliga kokkärl, där sålunda bottnen ej behöver
vara noggrant plan.
Elektronrören ha starkt utvecklats och
elektronoptiken förfinats. Elektronmikroskopets
upplösningsförmåga har bragts upp till de 30-dubbla av det
vanliga optiska. Elektronmultiplikatorns
förstärkningsgrad har drivits upp till 107. Vakuumfotocellens
verkan har kunnat tredubblas genom utnyttjande av
den sekundära elek..ronemissionen. Studiet av
fotocellerna har bl. a, fört till Axel Lindblads fastställande
514
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
