Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1937 - Insänt: Till diskussionen om andra huvudsatsen, av Ragnar Liljeblad - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Jag kan — på skäl som jag åtminstone antytt •—
med bästa vilja i världen ej tro på entropisatsen som
en orubblig dogm. Men jag kan tyvärr inte heller,
som jag underströk i slutet av mitt föredrag på IVA1
försvära mig åt min egen teori som en ofelbar
sanning, vilken det skulle vara otillåtligt att betvivla.
Jag framhöll till och med själv, var den till synes
svaga punkten låg, att vid vakuum i springan mellan
elektroderna jämvikt synes förefinnas i systemet,
ehuru jag samtidigt måste vidhålla, att denna jämvikt,
stördes, när springan ersattes med ett
motståndsskikt. (Detsamma framgår ju för övrigt av den
matematiska framställningen.)
Förutom vad jag tidigare anfört, skulle jag vilja
påpeka en del ytterligare skäl för att ej okritiskt
hänga fast vid den andra huvudsatsens generella
gil-, tighet, även om man i övrigt står på den moderna
atomfysikens grund. Jag kan ju erinra om, att lagen
en gång ansågs ännu generellare, men att man i och
med dess statistiska interpretering måste offra dess
giltighet inom mycket små områden. Vad den
statistiska synpunkten angår är det ju odisputabelt, att däri
ligger en fundamental sanning, dominerande inom
hela fysiken. Men logiskt oanfäktbar är den ej, i
varje fall ej så som den hittills framställts.
Ergod-hypotesen, varpå Boltzmann stödde sig, har visat sig
vara ohållbar, och den kritik som Loschmidt,
utgående från en analys av mekanikens ekvationer, en
gång gav mot den Boltzmannska statistiken kan
knappast sägas ännu ha fått ett fullt tillfredsställande
svar. Experimentalfysiken har även gång på gång
stött på resultat stridande mot teorien, varför nya
statistiker, exempelvis Bose och Fermistatistikerna, måst
utarbetas, vilka åtminstone i vanliga framställningar
stå skäligen fristående och utan logiskt samband med
den tidigare teorien.
Man får därför enligt min mening en känsla av att
grunden för den statistiska mekaniken och därigenom
för andra huvudsatsen är rätt så sviktande och dess
generella giltighet långt ifrån säkrad. Gentemot
avslutningsmeningen i prof. ölanders artikel skulle jag
därför vilja påstå, att entropisatsens generella
giltighet länge svävat i rätt så stor fara, och det även
oberoende av den kritik, som i ett speciellt fall riktats
däremot av doktor Lindblad och undertecknad.
Med denna inställning är det tydligt, att jag ser
på vårt problem med andra ögon än prof. olander.
Jag har ingen anledning att göra våld på ett
experimentellt resultat för att få det att passa in i den gamla,
ramen.
När prof. olander helt enkelt dekreterar att
termisk jämvikt och ej riktad elektronrörelse förefinnes
i motståndsskiktet, så tillåter jag mig i varje fall att
fastslå, att professorn ej bevisat detta. Man kan
nämligen ej a priori utgå därifrån, därför att
jämvikt förefinnes i en vakuumspalt.
För övrigt förefaller det mig som om professorns
teorier om elektrolytisk ledning vore alltför
lättsinniga. Åtminstone torde ej, såsom i det tidigare
inlägget påstods, likriktareffekten kunna förklaras på
elektrolytisk väg. Jonernas tröghet är för stor för
att kunna förklara likriktningens existens även vid
mycket höga frekvenser. Fysikerna ha därför för
länge sedan övergivit denna teori för att i stället
förklara likriktningsfenomenet rent elektronfysikaliskt.
Det ligger ju då ganska nära till hands att förklara
den av Lindblad upptäckta mörkrumseffekten på
liknande vägar.
Vad professor ölanders kuriösa modell för andra
i Av utrymmeshänsyn strök jag denna passus liksom ett
par andra stycken ur det i övrigt i huvudsak stenografiska
referatet av mitt föredrag vid dess publicering i Teknisk
tidskrift.
huvudsatsen angår, skall jag icke bli mångordig. Om
kortleken i detta sammanhang skall bidraga med
några avslöjanden, får den kompletteras med ett antal
fack, i vilka korten slumpvis kastas. Det är inte nog
med att bara blanda dem. Det inser nog, därom är
jag övertygad, även professor olander. Vore det dä
ej lämpligare att lägga bort såväl spydigheten som
den oanvändbara modellen? Ragnar Liljeblad.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningens för Skeppsbyggnadskonst ordinarie
höstsammanträde äger rum i Stockholm å föreningens lokal.
Brunkebergstorg 20, lördagen den 27 november 1937 kl.
14,30. 1) Val av justeringsmän. — 2) Val av
styrelse för år 1938. — 3) Val av ledamöter och suppleant
i föreningens styrelse för år 1938. — 4) Val av
ledamot i biblioteksnämnden. — 5) Val av klubbmästare och
v. klubbmästare för år 1938. — 6) Inkomna skrivelser. —
7) "Modellförsök, några reflexioner av en
fartygskonstruktör", föredrag av civilingenjör Kurt Söderlund.
■—-8) "Några försök med en ny fartygstyp med enkel
geometrisk utformning", föredrag av dr-ing. F r e d r.
Ljungström. — 9) "Några intryck från den amerikanska
flygindustrien", föredrag av ingenjör Agne Lundgren. —•
Efter sammanträdets slut (beräknad tid kl. 18,30)
serveras gemensam middag (pris ca kr. 6: 50) å föreningens
lokal. Därefter samkväm med filmförevisning.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 3
december 1937 kl. 19,30. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4) "Moderna
föreställningar om elektricitetens ledning i fasta kroppar",
föredrag av professor C. O. G. Borelius. — Supé och
samkväm.
Avdelningen för kemi och bergsvetenskap kallas till
julsammankomst fredagen den 10 december 1937 kl.
19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm.
Ärenden: 1) Val av justeringsmän för protokollet. —•
2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4) "Teknikerna
och samhällsdaningen", kåserande föredrag av författaren
Ludvig Nordström. — Efter sammanträdet julsupé
och julsamkväm under sedvanlig ledning och sedvanliga
former. Pris för supé (julbord, snaps, pilsner, kaffe, glögg,
servis) 6 kr. Anmälan om deltagande bör vara
klubbmästaren tillhanda senast den 8 december.
Justering av protokoll från Svenska teknologföreningens
höstmöte 17—20 sept., ordinarie allm. sammanträde den
20 okt. och ordinarie stämma den 17 nov. 1937 äger rum
å föreningens lokal inför styrelsen och de ledamöter, som
önska närvara onsdagen den 1 dec. 1937 kl. 19,30.
Tekniska föreningen i Västerås håller ordinarie
sammanträde på Stadshotellet i Västerås måndagen den 29
nov. 1937 kl. 19,30. Ärenden: 1) Protokollsjustering. —
2) Föredrag av ingenjör Nils Lindstedt, Stockholm,
om: "Glödlampans tillverkning". Föredraget illustreras
med skioptikonbilder och film. — Supé.
Elektriska klubben i Västerås sammanträder i Aseas
klubblokal, Munkgatan 4, onsdagen den 1 december 1937
kl. 19,15 (precis). Föredrag med skioptikonbilder av dr
Rudberg, Ludvika, "Något om fysikens
elementarpar-tiklar".
Tekniska samfundets allmänna sammanträde för
samfundets medlemmar med damer äger rum på Grand hotell,
Göteborg, måndagen den 6 december 1937. Sammanträde
i vinterträdgården. Kl. 18,30 (precis) : 1) Val av
justeringsmän. — 2) Val. — 3) Förslag om att bilda en
textilteknisk avdelning inom samfundet. — 4) Föredrag av
professorn vid Lunds universitet, fil. dr Ragnar
Josephson, "I monumentalkonstnärens verkstad". Kl. 19,30:
Middag med dans i Grand hotells stora matsal. Pris 10
kr. pr person (inkl. cocktail eller snaps, öl, vin, kaffe och
servis). Efter middagen dans. Klädsel: smoking.
522
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
