Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 4 dec. 1937 - Årets nobelpris i fysik och kemi, av J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
4 DEC. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 49
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Årets nobelpris i fysik och kemi, av fil. dr J. Tandberg. — Snabbare tåg — ett modernt krav. —
Några snöplogningsförsök med personbil, av professor Harald Norinder. — Tekniskt nytt från arkitektvärlden.
— Notiser. — Sammanträden.
C. J. Davisson.
Årets nobelpris i fysik har delats mellan
dr C. J. Davisson vid Bell Telephone
Laboratories i New York och professor G. P.
Thomson vid Imperial College i London
såsom belöning för den experimentella
upptäckten av interferensfenomenet vid
kristallers bestrålning med elektroner.
Nobelpriset i kemi har delats mellan
professor W. N. Haworth i Birmingham
såsom belöning för hans undersökningar
över kolhydrat och vitamin C och
professor P. Karrer i Zürich för hans
undersökningar över karotinoider och flaviner
samt vitaminerna A och B2.
Fysikpriset.
Bortom årets fysikpris skymtar ett märkligt
historiskt perspektiv. En flera hundra år gammal
strid blir åter aktuell. De kämpande parterna skulle
kunna säga som i den norska folksången:
Fienden slt våben kasted,
op visiret for,
vi med undren mod ham hasted;
thi han var vor bror.
En brödrastrid har alltsedan 1600-talet rasat
mellan de två teorierna om ljusets natur: Newtons
G. P. Thomson.
korpuskularteori och Huyghens undulationsteori.
Skildringen av denna strid är emellertid ej
krigshistoria utan kulturhistoria. Människotankens
ständiga strävan mot klarhet och vetande har vållat
striden. Länge fortgick kampen oavgjord, ända tills
den ena parten vann en stor seger vid Foucaults
bestämning av ljusets hastighet i vatten (1850).
Huyghens teori krävde lägre hastighet i vatten än i
luft, Newtons teori tvärtom. Foucault uppmätte den
lägre hastigheten. Därmed ansågs Newtons sak
förlorad. Men Huyghens teori hacle dock icke segrat
slutgiltigt. Det upptäcktes ett litet område av
fysiken, som icke lät sig fullständigt erövras. Det
var den fotoelektriska effekten. Denna kunde ej.
helt betvingas ens med hjälp av Maxwells väldiga
arsenal. Nya härledare uppträdde: Planck1 och
Einstein.2 Några menade måhända, att den senare
närmast införde dimbildningen som vapen i striden, msn
så har dock ej uppfattningen varit hos åskådare, som
själva haft klar sikt.
Bland framgångsrika skapare av nya synpunkter
märkas vidare Bohr3, Compton4, L. de Broglie5 och
i Nobelpris 1918. 2 Nobelpris 1921. 3 Nobelpris 1922.
* Nobelpris 1927. 5 Nobelpris 1929.
Årets nobelpris i fysik och kemi.
Av fil. dr J. TANDBERG.
6 nov. 1937
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
