- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
529

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 4 dec. 1937 - Tekniskt nytt från arkitektvärlden - Notiser - VIII. internationella vägkongressen - Arbetsledarekurs - Understöd från bankdirektör J. H. Palmes fond för ekonomisk upplysning och ekonomisk forskning - Mästarekurs för bilreparatörer, av s.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

av en strömlinjeformad automobil och det år 1921
uppförda Einsteintornet, ett observatorium i
järnbetong, vilka båda företedde vissa slående likheter i
utformningen. Undersöker man problemet närmare
finner man att inte heller Einsteintornets arkitekt kom
med något nytt, fastställde talaren och övergick till
att redogöra för det japanska konstinflytandet under
slutet av förra århundradet, vilket i sinom tid
utmynnade i Jugendstilens kurvor och blomstrande dekor.
Man hämtade sina motiv från naturen. Lika
betecknande som "Fritiden" är för 30-talet, var för
90-talet den planerade utställningen "Plantan", vilken
aldrig kom till stånd men ändå verkade inspirerande
på den tidens konstindustri.

Hr Rasmussen visade många lustiga exempel på
växtmotivens tillämpning på de mest skilda områden.
Lyktorna som flankerade nedgången till en
métrosta-tion i Paris från omkring sekelskiftet formades som
blomkalkar på slanka stänglar och "foten" fick en
utformning som slående påminde om kjolarnas svall
på en japansk danserska. Pennfatet gjordes i form
av ett blad, och man lyfte locket från bläckhornet
genom att ta i ett graciöst bi, som placerat sig mitt
i blomkalken. Om detta lilla mästerverk skriver en
författare i en artikel 189 4 en passus som lika gärna

kunde vara avsedd att motivera funktionalismen:
"Den snirklade rokokon representerade Ludvig XV :s
frivola tid, empirens vinkelräta stelhet Napoleons
soldatregemente, men järnkonstruktionernas,
elektricitetens och de snabba cyklarnas tid fordrar något
annat."

Lika gärna som extrem modernist kan man betrakta
Le Corbusier som klassicist eller om man så vill
formalist, fastslog talaren. Av någon outgrundlig
anledning har hans stil kommit att kallas funktionalism,
trots att han talar ganska litet om funktioner men
så mycket mera om estetiska effekter. Till sist
visade arkitekten att också Le Corbusier så småningom
börjat använda strömlinjen, t. e. i en plan för-Algier,
där han arbetar med djärva kurvor, eller en detalj
som trädgårdsgången från han3 funkisvilla — den gör
nämligen de mest lekfullt omotiverade krökar ner
mot grinden. På så sätt kan man följa strömlinjerna
genom tiden, summerade talaren, det som för den ena
generationen var en revolutionär tendens, en hård
kamp med ett svårt material, blir för nästa generation
något, som kan användas på ett fritt och naturligt sätt.

Arkitektföreningens ordförande arkitekt Wolter
Gahn framförde auditoriets tack och så skred man
till den väntande supén."

NOTISER

VIII. internationella vägkongressen. L’Association
Internationale Permanente des Congrès de la Route,
bildades i Paris 1908 och har bland annat till
uppgift att med regelbundna intervall anordna
internationella vägkongresser. Om betydelsen av dessa
kongresser vittnar det ständigt växande deltagareantalet.
Den senaste kongressen — i München 1934 — hade
samlat icke mindre än 2 000 delegater,
representerande 55 olika länder eller praktiskt taget alla
civiliserade stater.

Den VIII. internationella kongressen hålles i Haag
under tiden 18 juni—2 juli 1938, varvid följande
frågor komma att behandlas.

Sektion 1. (Byggnad och underhåll.)

Fråga 1. a) Framsteg sedan kongressen i
München rörande användningen av cement till
vägbeläggningar. b) Beläggningar av klinker, c)
Specialbeläggningar såsom av gjutjärn, stål och gummi.

Fråga 2. Framsteg sedan kongressen i München
rörande användningen av a) Tjära, b) Asfalt, c)
Emulsioner för vägändamål.

Sektion 2. (Trafikreglering och administration.)

Fråga 3. Olyckshändelser på vägarna, a)
Enhetliga grunder för statistiken, b) Metoder för
undersökning och åtgärder till förebyggande av olycksfall.

Fråga 4. Åtgärder för att avskilja de olika
trafikslagen på vägarna ,från varandra. Körbanor (enkla
eller dubbla). Cykelbanor. Gångbanor.
Tillfartsvägar, utbildning av vägskäl och vägkors, a)
Undersökning av omständigheter under vilka olika
anordningar äro ändamålsenliga, b) Tillämpningen vid
bilbanor.

Frågor gemensamma jör sektionen 1 och 2.

Fråga 5. Undersökning av vägbeläggningar med
avseende på deras a) Glatthet eller strävhet och
motstånd mot slirning. b) Ljusabsorbering.

Fråga 6. Undersökning av undergrunden, a)
Bestämning av undergrundens egenskaper,
undersökningsmetoder och provningsapparatur. b) Inverkan

av undergrundens beskaffenhet på vägarnas byggnad
och underhåll (underbyggnad och beläggning).

I samband med kongressen kommer även en
internationell vägutställning att anordnas.

Preliminärt program för kongressen och
utställningen tillhandahålles av väginspektör Alex.
Södergren, Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Stockholm.

Arbetsledarekurs för verkmästare och förmän samt
personer, som önska meritera sig för dylik befattning,
anordnas av Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstitut under tiden 10 jan.—19 febr. 1938. Kursen, som
pågår dagligen kl. 9,15—16,30, omfattar
arbetsorganisation, arbetsledning, arbetslagstiftning, ekonomiska och
psykologiska frågor, arbetsstudier och
ackordssättning, studier på arbetsplatser m. m. Alldenstund en
hel del anmälningar redan föreligga, och man även
till denna kurs väntar stor tillströmning, böra
ansökningar insändas snarast. Program fås på begäran
från institutet under adr. Stockholm 16.

Understöd från bankdirektör J. H. Palmes fond för
ekonomisk upplysning och ekonomisk forskning
lämnas efter beslut av styrelsen för Nationalekonomiska
föreningen såsom bidrag för skrifter eller
undersökningar av nationalekonomiskt innehåll, för anordnande
av föredragsserier över sådant ämne eller ock för
upplysningsverksamhet på det ekonomiska området i
annan form. Ansökan om anslag, ställd till
Nationalekonomiska föreningens styrelse, bör före den 15
januari 19 38 ingivas till föreningens sekreterare docent
Erik Lundberg (Konjunkturinstitutet,
Storkyrkobrinken 2, Stockholm), vilken på begäran lämnar närmare
upplysningar. Av skrift, som utarbetas med anslag
från fonden, skola 10 ex. överlämnas till styrelsen.

Mästarekurs för bilreparatörer anordnas i
samarbete med Bilverkstädernas Riksförbund å
Hantverksinstitutet i Stockholm den 11—22 januari 1938,
omfattande ca 80 timmars teoretisk och praktisk
undervisning i aktuella justerings- och
reparationsarbeten av såväl mekanisk som elektrisk art å gängse
vagnstyper under medverkan av för ändamålet
särskilt tillkallade specialister å resp. bilmärken.
Undervisningen är förlagd dels till egna och dels till med

4 dec. 1937

529

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free