- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
552

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 25 dec. 1937 - Förslag till lagstiftning om grundvatten, av J. O. Alrutz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

så att skada tillfogas annan. Beträffande en
fastighetsägares rätt att utnyttja grundvattnet föreslås en
inskränkning av likartat innehåll. Någon dylik
allmän regel om förbud mot skada för annan har man
dock icke kunnat uppställa, utan i stället angivas i
förslaget de verkningar, som ett utnyttjande av
grundvattnet icke får medföra. En annan fastighet
får sålunda icke berövas vatten, som kan anses
erforderligt för fastighetens bruk. Härmed avses icke
endast husbehovsförbrukning utan även förbrukning
för annat ändamål inom fastigheten, såsom för
handelsträdgård, hotellrörelse eller fabriksdrift.
Fastigheten anses, enligt motiven, icke vara berövad
erforderligt vatten i annat fall än då
grundvattenståndet sjunker så djupt, att, även om ändrade
anordningar vidtagas, erforderligt vatten icke utan
oskäliga kostnader kan tillgodogöras på fastigheten.
Vidare får en vattentäkt icke anordnas eller nyttjas
på sådant sätt, att en annan vattentäkt, som är
avsedd för annat ändamål än viss fastighets förseende
med vatten, icke kan utnyttjas i huvudsakligen
samma omfattning som förut. Här avses enligt motiven
t. e. en vattentäkt för vattnets bortledande för
kommunalt ändamål. Den erhåller det skyddet, att den
skall kunna utnyttjas i huvudsakligen samma
omfattning som förut. En minskning i vattentillgången av
mindre omfattning får ägaren av dylik vattentäkt tåla,
men en större minskning anses göra intrång i hans rätt.
Slutligen får en vattentäkt icke i övrigt medföra, att
annan lider men av någon betydelse. Härmed
åsyftas t, e. att, ehuru erforderligt vatten kan erhållas,
en brunn behöver fördjupas eller ett nytt pumpverk
anläggas, eller att skada genom grundvattenståndets
sänkning förorsakas å pålning för byggnad. Skadan
skall vara av någon betydelse. En obetydlig skada
är sålunda tillåten. Det ankommer på domstolen att
avgöra, om en skada är av betydelse eller icke.

Ovannämnda regler om inskränkning i rätten att
förfoga över grundvattnet gälla icke för en
husbehovsvattentäkt. En fastighetsägare är sålunda
berättigad att tillgodose sitt behov av vatten för husbehov
från en vattentäkt på fastigheten, även om skador
av ovannämnda slag uppkomma på andra
vattentäkter. Såsom exempel på husbehov anföres i
förslagets motiv användning av vatten för
hushållsändamål, bad, tvätt, rengöring, vattning av kreatur,
lantbruksändamål, för hantverk i vissa fall och för
vattning av trädgård, huvudsakligen avsedd för eget
behov m. m.

En vattentäkt, vilken medför ovannämnda
skadliga verkningar och alltså är förbjuden, kan dock till
låtas av vattendomstol, 0111 den prövas ur allmän
eller enskild synpunkt medföra fördel, som
väsentligt överväger olägenheterna. Härvid skall
ersättning utgivas för skadorna. För att byggande i
vatten, som förorsakar skada, skall tvångsvis kunna
genomföras, fordras enligt vattenlagen viss
proportion mellan värdet av nyttan och värdet av skadan
av byggnaden. Beträffande vattentäkt anses det
emellertid vara svårt att i penningar uppskatta
värdet av nyttan, och därför föreslås den mera
obestämda regeln, att fördelarna skola väsentligt
överväga olägenheterna. Vid tillämpning av detta
stadgande skall dock iakttagas, att nyttjandet av
vattentäkt ej får medföra, att ett avsevärt antal fastigheter
berövas vatten för husbehovsförbrukning eller att

större fabrik eller annan anläggning, varav många
hava uppehälle, måste nedläggas eller dess drift
väsentligt minskas.

Om en vattentäkt skulle vara av synnerlig
betydelse för någon orts förseende med vatten eller för
näringslivet eller eljest från allmän synpunkt, äger
konungen, oberoende av ovannämnda stadganden,
lämna medgivande till vattentäkten.

En viktig nyhet innebära bestämmelserna om
skyldighet att inhämta vattendomstols prövning före
anläggandet av en vattentäkt. Man har givetvis icke
ansett sig kunna föreskriva en dylik skyldighet
beträffande alla vattentäkter utan har inskränkt den
endast till stora vattentäkter eller sådana, som
medföra skada. En vattentäkt, som är avsedd för
tillgodogörande av större vattenmängd än 150 m3 om
dygnet, får sålunda icke påbörjas utan vederbörande
vattendomstols tillstånd. Den angivna
vattenmängden anses vara det mesta, som kan förbrukas av
ungefär 500 personer för hushållsändamål. Närmare
regler angivas för huruvida en eller flera olika
vattentäkter skola anses föreligga. Även för utvidgning
av en vattentäkt erfordras vattendomstols tillstånd,
om någon för annat än för tillfälligt behov vid
befintlig vattentäkt vill tillgodogöra grundvatten i
större omfattning än förut och den tillgodogjorda
vattenmängden härigenom skulle överstiga 150 m3
om dygnet. Vidare erfordras även vattendomstols
tillstånd, om i andra fall än ovan nämnts sannolika
skäl föreligga, att allmän eller enskild rätt förnärmas
genom åtgärd för tillgodogörande av grundvatten.
Slutligen föreskrives, att den, som vill vidtaga åtgärd
för tillgodogörande av grundvatten och önskar
vattendomstolens prövning, alltid har möjlighet att
begära en sådan, även om skyldighet därtill icke
föreligger. På dylikt sätt kan även frågan om
lagligheten av en redan befintlig vattentäkt dragas under
domstolens prövning.

Vid meddelande av tillstånd till vattentäkt skall
vattendomstolen bl. a. tillämpa de regler, för vilka
ovan lämnats redogörelse, och angiva villkoren för
vattentäktens anläggande och begagnande. Det kan
sålunda t, e. föreskrivas, att ej mer än en viss
vattenmängd får tillgodogöras, eller att ett visst
grundvattenstånd ej får underskridas. Vattendomstolen skall
även föreskriva viss tid för anläggande av
vattentäkten, och tillståndet förfaller, om tiden försittes.
Anstånd kan beviljas med utförandet på samma sätt,
som nu gäller beträffande byggande i vatten.
Vattendomstolens beslut blir, när det vunnit laga kraft, som
regel gällande mot envar. För oförutsedda skador
finnes dock alltid möjlighet att yrka ersättning inom
tid, som bestämmes vid tillståndet. Någon absolut
rätt till grundvattnet erhåller dock icke en ägare av
en vattentäkt genom vattendomstolens tillstånd. En
ägare av en annan vattentäkt, som är beroende av
samma grundvattentillgång, kan nämligen oberoende
av tillståndet begära ändrade eller nya bestämmelser
angående den omfattning, i vilken vatten må
tillgodogöras vid förstnämnda vattentäkt, och ett dylikt
ärende prövas enligt reglerna för anläggande av
vattentäkt. Om t. e. ändrade förhållanden inträda, kan
inskränkning ske i en redan tillåten rätt att utnyttja
grundvattnet. Av de regler, som ovan angivits, följer,
att ersättning därvid kan komma att utgå. Dessutom
kan vattendomstol beträffande annan vattentäkt än

552

30 okt. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free