Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
Redaktör-, NILS GUSTAFSSON
__UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Nyare forskningar rörande slitningens problem, av C. G. Williams. — Automobil- och
motortek-niska kommitténs årsredogörelse för år 1936. — Notiser.
Nyare forskningar rörande slitningens problem.
Nedanstående referat utgör en
översättning av det manuskript som ställts till
Teknisk tidskrifts förfogande av C. G.
Williams, Director of research vid The
Institution of Automobile Engineers,
London, som höll detta föredrag inför
teknologföreningens avd. för Mekanik den
17 nov. 1936.
Slitningen är ett av de största problem, som
mänskligheten har att brottas med. Det tycks vara alla
nyttiga föremåls öde att underkastas förvandlingens
lag under påverkan av omgivningens krafter. Helt
allmänt taget uppstår slitning genom beröring av ett
eller annat slag. Astronomiskt sett lösslitas planeter
från en sol genom att en stjärna passerar i dennas
närhet; geologiskt slitas klippor av vind och regn
och flodbäddar av strömmarna; i vårt dagliga liv
slitas våra kläder och redskap ut och slutligen slitas
vi även själva ut.
Det är svårt, för att icke säga omöjligt att beräkna
de kostnader och olägenheter som förorsakas av
slitning, men de måste förvisso vara jättelika. Det bör
emellertid också ihågkommas, att slitningen icke
nödvändigtvis alltid är av ondo. Om slitningens
problem plötsligen löstes skulle utan tvivel en massa
människor genast bli arbetslösa. Det förefaller även
som om det icke i nuvarande tidevarv av
framåtskridande och uppfinningar vore nödvändigt att våra
redskap höllo allt för länge. De utträngas mången
gång av någonting mera effektivt redan innan de
blivit utslitna, så att enda rätta lösningen i sådana
fall är att slopa dem och köpa nya och bättre. Man
behöver bara tänka på automobilen och radion för
att förstå hur sant detta är. Många människor göra
sig av med dessa föremål icke på grund av att de
äro utslitna utan emedan det finnes tillgång till
bättre. Anta vi emellertid att slitning är något
oundvikligt så skulle idealet vara att alla delar, som ingå
i ett maskineri, sletos eller åldrades lika hastigt, så
att de alla vore lika förslitna när maskineriet
slopades. Det är med andra ord oekonomiskt att
behöva slopa en hel maskin därför att en del är
utsliten, medan de andra fortfarande kunna göra tjänst.
Skämttecknarens bild av en bil som i ena ögonblicket
gladeligen rullar fram på landsvägen för att i nästa
sekund ramla i en enda hög äger lyckligtvis ingen
motsvarighet i verkligheten, men det ligger ett korn
av sanning i denna bild, vilket framgår av det
faktum, att en amerikansk bilfabrikant uppges verkställa
prov för att utröna vilka delar i en bil som utan
olägenhet kunde ges en kortare livslängd. Det är
med andra ord så, att om en del håller för länge i
förhållande till det övriga maskineriet, så är den för
stark eller tillverkad av allt för dyrt material och
skulle kunna göras billigare, utan olägenhet för
maskineriet i dess helhet.
Yad som vi ingenjörer emellertid ha att syssla
med är det slags slitning som gör sig hastigare
gällande än som är ekonomiskt önskvärt. Följden av
dylik slitning visar sig i form av otillfredsställande
arbete, som resulterar i buller och ineffektivitet och
som nödvändiggör kostsamma utbyten av förslitna
delar och annat reparationsarbete. Visserligen skapar
dylikt reparationsarbete arbetstillfällen men i
längden skänker det icke vare sig tillfredsställelse åt
kunden eller verkar främjande på affärsmannens
intressen. En vara som slits ut hastigare än den borde,
gör köparen missräknad och kommer honom att
betänka sig mer än en gång innan han gör ett nytt
inköp.
Efter denna allmänna belysning av slitningens
problem kan det vara skäl att närmare studera dess
mekanism och de sätt på vilka den kan uppträda.
Slitning är resultatet av att tvenne kroppar (av vilka
den ena kan befinna sig i vätskeform) komma i
beröring med varandra antingen genom (1) glidning,
såsom t. e. kolvens rörelse i en cylinder, hjulens
slirande hos ett fordon osv., (2) rullning, t. e.
loko-motivhjulens rörelse på skenorna, kulornas i ett
kullager osv, (3) slag, t. e. när en ventil stöter mot sitt
säte. Ovannämnda rörelser kunna givetvis uppträda
i olika kombinationer, men under alla förhållanden
komma motsatta ytor i intim beröring med varandra,
Fig. 1 visar schematiskt i stark förstoring tvenne
ytor som befinna sig i slitande beröring med
varandra, ’’Höjderna" och "dalarna" växla i storlek i
enlighet med den bearbetning som ytan undergått.
För en finslipad yta torde genomsnittliga djupet
uppgå till omkring 1/500 mm. Till vänster synas två
"höjder", som komma mycket nära varandra utan
att verklig beröring uppstår. Om ytorna komma
tillräckligt nära varandra, så kan det inträffa, att
molekylerna inkomma i varandras kraftfält, varvid en
förlust av energi uppträder när de återigen föras
isär. Denna energiförlust på grund av molekylära
störningar har antagits vara en förklaring till
uppkomsten av friktion. Några av molekylerna kunna
även utsättas för störningar i sådan grad, att de
16 jan. 1937. häfte 1
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
