Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Lokalt uppträdande temperatur vid olika
belastning av friktionsytor.
korrosionen som en förklaringsgrund. Vad än
förklaringen kan vara, så är verkan i alla händelser så
utpräglad, att man torde böra klargöra för sig att de
gängse smörjmedlen knappast kunna betraktas såsom
neutrala. Innan jag slutligen lämnar frågan om
korrosionen, vill jag nämna något om vad som
nyligen framkommit rörande det atmosfäriska kvävets
inverkan, vilken synes kunna vara avsevärd på
slitningen. Det anses att stark lokal friktion på stål
kan förorsaka en reaktion mellan det atmosfäriska
kvävet och stålet, med sprödhet som resultat. Under
sådana förhållanden kunna påkänningarna giva
upphov till sprickor, vilka i sin tur kunna leda till lokala
utmattningsbrott i ytan. Såsom ett bevis för detta
antagande har man anfört experiment som visa att
stålet i bladfjädrar, på de punkter där fjädrarna
komma i gnidningsberöring, uppvisar en tydlig
ökning i kvävehalten. Likaså har stål i kuggväxlar
visat en kvävehalt av 0,013, % i de mest ansträngda
delarna, när den ursprungliga kvävehalten i stålet
endast var 0,004 %. Av det sagda framgår med
skärpa, att nutidens ingenjörer icke få ignorera eller
vara okunniga om kemiska förlopp.
Det har redan tidigare omnämnts några experiment
i vilka temperaturmätning av ytor i glidande beröring
utförts. Fig. 5 visar några typiska resultat, som
erhållits på detta sätt. Temperaturstegringen har visats
såsom en funktion av trycket mellan ytor av stål i
beröring med diverse andra metaller. Som synes
stiger temperaturen nära nog proportionellt mot
trycket till ett maximum, som ligger vid den använda
metallens smältpunkt. Sålunda visar t. e. den
nedersta kurvan de resultat som erhållits med gallium mot
stål. Gallium har mycket låg smältpunkt och det
framgår att det aldrig varit möjligt för
yttemperaturen att överskrida denna metalls smältpunkt,
oberoende av vilken belastning som använts. På samma
sätt kan yttemperaturen hos metallerna icke
överskrida blyets smältpunkt i ett fall då bly mot stål
användes. I ett fall då konstantan användes mot stål,
kunde intetdera materialets smältpunkt uppnås under
provet. Som slutsats kan sägas, att när två metaller
befinna sig i glidande kontakt, så är det möjligt för
yttemperaturen att uppnå den ena av metallernas
smältpunkt men icke att överskrida denna.
Smältpunkten är med andra ord en betydelsefull konstant
hos en lagermetall, enär den sätter en bestämd gräns
för den temperatur som kan uppnås i händelse av
slitning eller hopskärning. Ett praktiskt exempel på
detta lämna nyligen gjorda erfarenheter med de slag
av koppar-blylager som f. n. användas i bilmotorer.
Dessa lager ha kommit till användning i vissa fall,
på grund av att vitmetaller baserade på tenn icke
ägt tillräcklig styrka. Användningen av metall med
så förhållandevis hög smältpunkt som
koppar-blylegeringarna äga har emellertid medfört nya
svårigheter. Tidigare när ett vitmetallager gick varmt
uppstod ingen eller i varje fall föga skada på
vevaxeln, på grund av att den uppnådda temperaturen
var förhållandevis låg, men med koppar-blylager kan
ofta svår skada orsakas på vevaxeln om ett lager
skär ihop, på grund av att höga temperaturer kunna
bildas till följd av dessa legeringars höga
smältpunkter.
Den relativa lätthet, varmed metaller som äro i
beröring med varandra kunna uppnå smältpunkten, är
utan tvivel en av orsakerna varför en hopsvetsning
av två glidande ytor kan äga rum. Dylik
hopsvetsning förekommer givetvis i lindriga såväl som svåra
fall av hopskärning. Den uppträder också hos delar
som arbeta vid höga temperaturer, t. e. vid
avloppsventiler, varest ett överförande av metall från sätet
till ventilen understundom kan iakttagas i samband
med uppkomsten av ett slags anfrätning. En annan
form av dylik fräthålsbildning ("pitting") uppstår
understundom i kuggväxlar, speciellt i närheten av
delningscirkeln, och ävenså på rullarna i rullager.
Detta slags frätning har nyligen undersökts i Amerika
och man har kommit till resultatet, att fräthålen
utveckla sig från små sprickor. En intressant slutsats
till vilken man kommit är även, att ett smörjmedel
måste vara närvarande för att fräthålsbildning skall
tryck
Fig. fi. Relationen mellan olika hydrodynamiska
faktorers inverkan på smörjningen.
liten spricka fylles med olja så får den en tendens
att växa. Detta kan jämställas med vad som redan
ovan sades beträffande verkan av het smörjolja på
stålets utmattning.
Det ovan sagda kan möjligen ha givit en känsla
av att smörjningen endast vore av ondo, men det är
givet att smörjningen i själva verket tvärtom är den
viktigaste faktorn för åstadkommande av en
minskning av förslitningen. Fig. 6 visar de
hydrodynamiska faktorer som äro normgivande för oljefilmens
4
16 jan. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
