Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
tjocklek och friktionen i ett lager. När förhållandet
mellan å ena sidan viskositeten och hastighetens
produkt och å andra sidan trycket minskas, t. e.
genom att trycket ökas eller viskositeten minskas,
så minskar även friktionen, liksom även spelrummet.
Ett minimum av friktion uppnås på detta sätt,
varefter ytterligare minskning av ovanstående
förhållande medför att friktionen åter hastigt stiger på
grund av att spelrummet nedgått till sådan grad, att
en fullständig smörjoljefilm ic-ke längre förefinnes.
Detta är området för den börjande torrfriktionen och
risk för hopskärning. I avseende på smörjmedlet är
viskositeten tydligen den betydelsefulla faktorn, men
som av fig. 6 synes, kan viskositeten tydligen variera
inom vida gränser utan att det inverkar på slitningen,
vilket även har verifierats i praktiken. Sålunda ha
t. e. experiment beträffande cylinderförslitning
utförts vid institutet, vid vilka oljefilmens temperatur
förändrades inom vida gränser utan någon inverkan
på slitningen. Det har t. o. m. blivit klart, att
användandet av en olja med för hög viskositet kan
vara rent av skadligt, enär det medför bildning av
friktionsvärme. Detta jämte andra orsaker har varit
skälet till att man på sistone alltmer börjat övergå
till användning av tunnare smörjoljor.
Som bekant är viskositeten icke den enda
egenskap som beror av smörjmedlets sammansättning och
som har betydelse för slitningen, men utrymmet
medger icke att närmare ingå på alla dessa. Det får i
detta sammanhang räcka med att omnämna några
nyligen i Amerika utförda försök, vilkas resultat
återgivas i fig. 7. Dessa försök som avsågo studiet
av cylinderslitning i bilmotorer utvisa, att slitningen
avsevärt stëg när mängden naftener och aromatiska
fraktioner ökades i ett mineraloljesmörjmedel. Vid
förf:s institut ha liknande experiment med tillsats av
feta oljor och vissa fettsyror till smörjmedel givit
vid handen, att en minskning av slitningen därigenom
kunnat åvägabringas. Yissa av dessa prov ha visat
betydelsen av smörjmedlets sammansättning, särskilt
i sådana fall då korrosion uppträder. Slitningen var
i dessa fall synnerligen hög när vanlig medicinsk
paraffin användes men nedgick till 1/8—1/10 genom
tillsats av feta oljor och fettsyror. En oljeartad
konsistens hos smörjmedlet visade sig med andra ord
vara en viktig egenskap vid körning på kall motor.
Vid varm körning, när slitningen är särskilt
framträdande, visar sig verkan av dylika tillsatser vara
obetydlig. Smörjmedlet behöver alltså i dessa senare
fall icke vara "oljeartat".
Många försök hava gjorts att konstruera
slitningsmaskiner i vilka metallernas s. k. slitningsmotstånd
skulle kunna- snabbt utrönas under laboratoriemässiga
förhållanden, men som av det redan sagda torde
framgå, är det hart när omöjligt att erhålla alla
önskade data med användning av en enda maskin
eller provningsmetod. Huvudsvårigheten är, att
slitningen icke enbart beror på materialets egenskaper
utan i så hög grad även på försöksbetingelserna.
Sålunda kan, beroende på försöksbetingelserna,
materialets hårdhet i vissa fall vara den utslagsgivande
faktorn enär den är ett mått på materialets
molekylära kohesion och dess motstånd mot inträngning
av nedbrytande agens. I andra fall kan emellertid
plasticiteten vara den utslagsgivande faktorn, eller
smältpunkt, korrosionsmotstånd, motstånd mot oxi-
E
0 20 40 60 BO 100
Procent fraktion i blandningen
Fig. 7. Slitning vid användning av olika
sammansättning av smörjoljan.
dation osv. Resultaten kunna även påverkas av
tryck, hastighet eller temperatur vid försöken,
liksom även av närvaro eller frånvaro av smörjmedel,
närvaro av fasta föroreningar i detta etc. Om än
sålunda de undersökningar som utförts med olika
slitningsmaskiner förvisso lämnat många värdefulla
upplysningar, så råder å andra sidan intet tvivel om
att deras tolkning och tillämpning i praktiken måste
ske med full kännedom såväl om
försöksbetingelserna som de motsvarande betingelser vilka komma
att råda i praktisk drift.
När undersökningar rörande cylinderslitning först
påbörjades vid förf:s institut, övervägdes
lämpligheten av att konstruera en slitningsmaskin, som
kunde medgiva en snabbare och billigare provning
än tidigare. Lyckligtvis övergavs emellertid
projektet emedan man insåg, att förhållandena i en
motor äro så komplicerade att de viktigaste
faktorerna lätt kunna förbises vid prov som utföras i
en slitningsmaskin. Proven utfördes därför i stället
i eneylindriga motorenheter. Tack vare detta har
det varit möjligt att samla en hel del data beträffande
materialens slitningsegenskaper under deras
användning i ipotorer, liksom det även härigenom blivit
möjligt att bringa klarhet i de arbetsförhållanden,
som därvid rått i motorn.
Ehuru givetvis slutproven rörande
slitningsegenskaperna måste äga rum i det färdiga maskineriet
under vanliga arbetsförhållanden, så förefinnas
likafullt tillfällen då mycket förberedande arbete kan
utföras i en slitningsmaskin. I sådana fall då man
har en tämligen klar uppfattning om de
förutsättningar och faktorer som bestämma slitningen i det
färdiga maskineriet, kan man bygga en
slitningsmaskin som är i stånd att reproducera dessa faktorer
under noggrant fastställbara laboratorieförhållanden.
I en sådan maskin bör smörjning, tryck, hastighet,
temperatur etc. så nära som möjligt ansluta sig till
i den färdiga motorn förekommande. Fig. 8 visar
ett exempel på en dylik slitningsmaskin som utar-
16 jan. 1937
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
