Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Slitningsmaskin.
betats vid förf:s laboratorium för studiet av
slitningsegenskaperna hos bromsband och material till
bromstrummor. Provbiten av bromsbandet tryckes emot
en roterande skiva vilken är framställd av det
material som ingår i bromstrumman. Hastighet, tryck och
temperatur kunna inställas i motsvarighet till i
verkligheten förekommande. En sådan maskin är
emellertid icke fullt pålitlig, exempelvis sker icke någon
anhopning av damm på sådant sätt som kan äga rum
i en verklig bromsinrättning. Emellertid ha de
resultat som vunnits i denna maskin visat sig stämma
ganska bra med verkliga körprov. En annan liknande
maskin visas i fig. 9. Denna användes för att
studera slitningen av lagermetaller under växlande
belastning, vilken åstadkommes genom den fram- och
återgående rörelsen av en tung kolv, varvid
lagermetallen under provet är anbragt i vevstakens
storända. I denna maskin utprovas lagren vid
temperaturer svarande mot dem som förekomma i verkliga
motorer och maskinen ger även i andra avseenden
en tämligen god reproduktion av de förhållanden
som föreligga i en motor, med den samtidiga
fördelen att alla dessa förhållanden kunna varieras efter
önskan och uppmätas.
Slutligen skola några ord sägas om de material
som lämpa sig på grund av motståndsförmåga mot
slitning. Valet av material för något visst ändamål
beror ofta på en kompromiss mellan omständigheter
som kunna stå i motsats till varandra, men vissa
allmänna synpunkter kunna alltid tillämpas. I det
följande skola därför några material omnämnas, som
kunna vara av särskilt intresse. Rörande material
för cylindrar till förbränningsmotorer kan nämnas, att
förslitningen nedbringats med 25—30 % genom
tillsats av 3 % nickel pius krom, och att det varit möj-
ligt att minska förslitningen ända till 50 % genom
användning av höglegerade cylinderfoder, som kunna
härdas. Nitrering, vilken som bekant utföres i
ammoniakatmosfär, har i det stora hela visat sig
gynnsam ifråga om gjutjärn, men förfarandet är
dyrbart. Nitrerade stål ha givit en del goda resultat,
men å andra sidan har man även haft misslyckanden.
I vissa fall har nitreringen tvivelsutan lämnat sämre
resultat än vanligt gjutjärn. Elektrolytisk utfällning
av krom i cylinderlopp tilldrar sig f. n. stor
uppmärksamhet i England och vissa tillverkare ha antingen
redan börjat använda sig därav eller göra f. n.
noggranna undersökningar därom. Förfaringssättet att
utfälla krom i cylinderloppet och därefter ge
överdraget den erforderliga ytbehandlingen har tydligen
redan tekniskt fullkomnats, och nyligen vunna
resultat visa, att slitningen på detta sätt endast blir
1/8—’/lo gentemot för vanligt gjutjärn. De
elektrolytiska kromöverdragen äro icke endast synnerligen
hårda utan även motståndskraftiga mot korrosion.1
I sådana fall då driftförhållandena nödvändiggöra
upprepade stopp och igångsättningar, varvid sålunda
korrosionen blir abnormt hög, ha de austenitiska
gjutjärnen visat sig speciellt värdefulla. I ett fall
t. e., som avsåg bensintankvagnar vilka måste göra
upprepade stopp av större tidslängd, blev
förslitningen med vanliga material abnormt hög, under det
att användandet av austenitiskt gjutjärn nedbringade
förslitningen till 1/10.
I avseende på material för sätena till avloppsven-
1 Se Teknisk tidskrift Automobil- och motorteknik, h. 6,
1936.
Fig. 9. Provningsmaskin tör vevstakslager.
DlV.RWlMMU \k»RW< l Ml NI
Big End Testing Machine.
Fig. 10. Relativ slitning av ventilsäten för avloppsventiler.
6
16 jan. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
