Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil- och Motorteknik
b) Cylindrarnas slitning i övre delen var vid olja
Bb 50 % större än vid olja Pa.
Påpekas bör, att i båda fallen slitningen var
relativt liten, ty om man antager dels att cylinderfoder
måste bytas efter en slitning av 0,3 mm och att
slitningen av cylinderfoderna är likformig under hela
körtiden, skulle medeltalen av den uppmätta
cylinderslitningen motsvara ett miltal vid olja Bb av ca
8 500 mil och vid olja Pa av 13 000 mil. De erhållna
värdena för kolvringsslitningen tyda på, att denna
varit relativt stor, och att kolvringarna tydligen
måste bytas efter avsevärt kortare körsträckor.
c) Analyserna av proven på använda oljor,
jämförda med resultaten av motorns besiktning med
avseende på sot- och koksbildning, utvisa, att oljan Bb
oxiderats mera och framkallat större sot- och
koks-avsättning i motorn än olja Pa.
d) En jämförelse mellan analysresultaten för de
två oljorna i oanvänt tillstånd med vid föreliggande
praktiska undersökning erhållna driftsresultat synes
ge vid handen, att en olja med bättre
viskositets-egenskaper ger mindre slitning, och att en olja med
lägre Sligh-tal oxideras mindre av luftsyret i
vevhuset och bildar mindre sot- och koksavsättning i
motorn än en olja med högre Sligh-tal.
Avdelning B. Undersökning rörande inverkan av
tillsatt s. k. kolloidal grafit till smörjoljan på
cylinder-slitningen i två st. Chevroletbilar av 1936 års modell.
Den vid föregående avdelning av de pågående
undersökningarna över sambandet mellan smörjmedel
och cylinderslitning i bil använda Citroënbilen visade
sig i vissa avseenden mindre lämplig för fortsatta
provkörningar, dels emedan den upprepade gånger
visade mekaniska felaktigheter, och dels emedan en
rengöring av oljesumpen, vilken rengöring befanns
vara synnerligen önskvärd, skulle erfordra ganska
stora kostnader och taga avsevärd tid. Dessutom
representerar denna biltyp en ganska liten del av det
svenska bilbeståndet, och det var önskvärt att
använda en större bil av ett märke, som var mera
allmänt använt i Sverige. På grund härav utbyttes
Citroënbilen mot en ny Chevroletbil, vilken på billiga
villkor fick inköpas av firman Hans Österman.
Vidare var det önskvärt, att snabbare få fram resultat
samt att få dessa hänförda icke endast till de
individuella egenskaperna hos en enda bil. Därför
träffades avtal med inspektor C. G. Johansson, Lidingö,
vilken samtidigt inköpt en Chevroletbil av samma
typ, om att han skulle parallellt med författaren
utföra provkörning med på olika sätt varierad
smörjning samt medgiva öppnande av motorn efter vissa
körsträckor för utförande av erforderliga mätningar.
Till provkörningarna användes en högraffinerad
smörjolja av samma egenskaper som paraffinbasolja
och ett preparat av kolloidal grafit, vilket enligt från
flera håll erhållen uppgift hade största avsättning i
marknaden och ansågs vara av god beskaffenhet.
Enligt firmans önskemål tillsattes 4 % av
grafitoljepre-paratet till smörjoljan. Enär grafithalten i
preparatet befans vara 2,8 %, motsvarar detta en
grafit-halt i den med grafitpreparatet försatta
motorsmörj-oljan av 0,11 %. Den i preparatet ingående grafiten
hade en askhalt av 1,6 %, vilken huvudsakligen
utgjordes av järnoxid, sannolikt härstammande från
använd kolloidkvarn.
Den oanvända smörjoljan utvisade vid analys
följande egenskaper:
20° C
Specifik vikt vid -— .....................= 0,882
4
Viskositet vid 50 °C, Vk ..................= 65
„ 100 °C, Vk ..................= 11,r.
Viskositetskvot 50/100 °C ...................= 5,7
Viskositetsindex ..........................= 102
Polhöjd ..................................= 1,80
Flampunkt i Pensky-Martens apparat .,.....== 225 °C
Förhållande i köld vid —10 "C .............= flytande
Kokstal enligt Conradson ..................— 0,3
Sligh-tal ..................................= 1
Med användande av denna smörjolja dels med, dels
utan grafittillsats kördes fyra körperioder, två i
vardera bilen. Med ledning av den erfarenhet, som
vunnits vid föregående körperioder bestämdes, att vid
varje period skulle köras ca 200 mil. 50 à 100 mil
visade sig nämligen vara för kort körsträcka för att
få fram tillräckligt stora mätdifferenser, och vid 300
mil kunde efter ett flertal körperioder förhållandena
ändras så mycket genom slitningen i motorn, att
provningsresultaten ej bleve jämförbara.
Författarens bil är grå och inspektor Johanssons blå. På
grund härav användes följande beteckningar för de
fyra körperioderna.
1) Ag körning 200 mil med Norlins bil, smord
enbart med motorolja.
2) Ab körning samtidigt 200 mil med Johanssons
bil, smord med motorolja -f- 4 % kolloidalt
grafitpre-parat.
3) Bg körning 200 mil med Norlins bil, smord med
motorolja -J- 4 % kolloidalt grafitpreparat.
4) Bb körning samtidigt 200 mil med Johanssons
bil, smord med enbart motorolja.
Genom denna omväxling av försöksbetingelserna
borde i mesta möjliga grad ernås tillförlitliga och
jämförbara resultat. Under körningarna hava
journaler förts över körd vägsträcka, antal körda dagar
och deras datum saint förbrukning av motorbränsle
och smörjolja. I tabell X äro utdrag sammanställda
ur kör journalen för de fyra körperioderna. Före
A-perioderna voro bilarna körda endast 2,2 mil.
Tab. X. Data ur kör journalen.
Körperiod ............ Ag Ab Bg Bb
Smörjmedel .......... Enbart Olja + Olja + Enbart
olja grafit grafit olja
Körd vägsträcka, mil .. 200,3 205,7 202,9 204,2
Antal körda dagar ..... 37 41 31 43
Datum för körtiden . . 23/5— 23/5— 2/7— 4/7—
30/6.36 2/7.36 3/8.36 15/8.36
Total bensinförbrukning,
liter ............... 270 327 302 280
Bensinförbrukning per
mil, liter ............ 1,35 1,59 1,48 1,37
Tillförd mängd
smörjolja, g .............. 6 027 7 009 5 254 5 865
Avtappad mängd
smörjolja (bensinhalt
avdragen) g .............. 4 446 4 561 3 541 4 094
Smörjoljeförbrukning,
total, g/mil ......... 30 34 26 29
Smörjoljeförbrukning,
netto, g/mil ......... 7,9 12,9 8,4 9,2
Kylarvätskans maximitemperatur hölls under
körning inom gränserna 50—80°C och vevhusoljans
maximitemperatur 40—70°C.
20 mars 1937
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
