Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km sk Tidskrift
Fig. 13. Väg med cykelbanor, Holland.
i allmänhet respektera dessa linjer, beroende på, att
en försummelse härav är belagd med straff.
I samband med anordnandet av cykelbanor och
gångbanor ha även de kantstenar som förekomma
vid dessa fått en mycket tydlig markering. Exempel
härpå framgår av fig. 14.
Vägbanan.
På en sträcka av ca 7 000 km utom Sverige genom
åtta länder återfanns grusvägar endast på ett par
platser, nämligen i Schweiz, huvudsakligen över
alppassen. På dessa vägar pågingo dock f. n. arbeten
att anordna permanentbeläggning av vägen. Som
beläggningsmaterial förekom i viss utsträckning
små-gatsten. Dessutom naturligtvis asfalt och betong.
Rätt anmärkningsvärt är, att smågatstensbelägg
ningen genomgående var utomordentligt välskött och
fri från de gropar och ojämnheter, som ofta
förekomma i våra svenska stenbeläggningar. På många
ställen voro mellanrummen mellan stenarna fyllda
med asfalt.
Rätt allmänt uppvisade vägarna en stigande grad
av vägbredd samt belysning vid infarten till större
samhällen. Ofta kunde man finna natriumbelysta
vägar redan något 10-tal kilometer före de större
städerna. Ett exempel på ett modernt utbildat
vägkors före Turin framgår av fig. 15. Vägbelysningen
är här fullt genomförd. Trottoarkanterna äro målade
samt överhuvudtaget alla ansträngningar
vidtagna för att göra dessa vägkorsningar så säkra som
möjligt.
Ett annat exempel på ett modernt vägkors
återfinnes i fig. 16. Bilden är tagen mellan Reims och
Epernay. Här är vägen ombyggd, så att den korsade
vägen ledes in på huvudvägen under spetsig vinkel.
På bivägen återfinnes även den ovan nämnda
kurv-markeringen, här i form av helt vita stolpar.
Fig. 17 visar vägen mellan Amsterdam och Haag.
Huvudvägen är försedd med tre körbanor och en
särskild cykelbana. Vägen är belyst med
natrium-lampor. Ett annat typiskt exempel på större
landsväg framgår av fig. 18. Bilden är tagen strax
utanför Düsseldorf. Vägen har fyra körbanor belagda
med material av olika färg. De bägge mittersta med
ljusare och de yttre med mörkare material. Trots
att vägen här är fullt rak, är den försedd med vita
markeringsstolpar. Den högra sidans stolpar äro
försedda med kattögon, vilket framgår av bilden. Vid
Fig. 14. Kantmarkering, Schweiz.
Fig. 12. Kurvmarkering, Schweiz.
gånger kunde man återfinna dylik markering även på
de trästolpar eller de träd, som kantade vägen i
kurvorna.
Vid svårare kurvor användes en särskilt kraftig
vägmarkering bestående av ett "plank" på kurvans
yttre sida, oftast målat svart och vitt. Dylika
"plank" återfinnas även på de svenska vägarna, där
målade i gult och rött. Erfarenheten har visat, att
i strålkastarljus är svart och vitt av betydligt
kraftigare verkan än gult och rött. För att förstärka
intrycket är "planket" ofta anordnat i sick-sack.
Fig. 12 giver exempel på en dylik kurvmarkering
i Schweiz.
Cykelbanor.
Problemet att ordna cykelbanor synes utomlands
understundom vara lika besvärligt som hos oss. På
en mångfald ställen är dock såväl gång- som
cykeltrafiken helt skild från vägbanan i övrigt. Där man
dock inte har kunnat ordna detta har man tillämpat
den utvägen att genom en särskild markering avskilja
en del av vägbanan. Ett exempel härpå framgår av
fig. 13, som visar en holländsk landsväg, där på
varje sida om vägen finnes en vit linje markerande
plats reserverad för cykeltrafik. Cyklisterna synas
36
18 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
