Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Fig. 15. Vägkors vid infarten till Turin.
körning i motsatt riktning återfinnas givetvis
kattögonen på den mot trafiken vända sidan.
En annan iakttagelse beträffande vägkorsningar,
som starkt strider mot erfarenheten från vårt land, är
att vägkorsningarna äro mera koncentrerade. Om
man på t. e. en vägsträcka på några 100-tal m skulle
ha flera korsningar äro dessa sammanförda till en
korsning, ofta i form av en större öppen plats, till
vilken de olika vägarna mynna. Härigenom slipper
man att återfinna korsvägssignalen åtskilliga gånger
efter varandra på mycket kort vägsträcka.
Man har många gånger när det gällt de svenska
vägarna fått höra, att en kurvig väg skulle erbjuda
en omväxling för föraren och att man därför skulle
undvika längre raka sträckor. En dylik
omtänksamhet om föraren har man utomlands sökt undvika. Man
har istället inriktat sin omtänksamhet på att bygga
vägen utan kurvor för att därigenom eliminera en
hel del olycksrisker. Säkerligen torde föraren i
allmänhet sätta större värde på sistnämnda form av
omsorg. I detta samband må anmärkas att det
säkerligen i Sverige ej är möjligt anordna en så lång rak
vägsträcka, att den skulle kunna bliva enformig med
hänsyn till de vertikalkurvor vi ej kunna undvika.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt måste därför den s. k.
"linjalstakningen" varmt förordas.
Försignaler.
Nästan genomgående fanns i samtliga de länder
som resan omfattade före varje vägkorsning en
försignal, som visade vart de olika vägarna gingo. Ett
Fig. 16. Vägkors med kurvstolpar, Frankrike (Reims).
Fig. 17. 3 körbanor -†- cykelbana, ljus. Amsterdam—Haag.
exempel på en dylik försignal från Danmark framgår
av fig. 19. Fig. 20 visar några andra dylika signaler
från Tyskland.
Ur orienteringssynpunkt samt ur körsynpunkt
erbjuda dessa försignaler en synnerligen stor fördel. I
rättvisans namn må nämnas, att dylika förekomma
även i vårt land, men så pass sparsamt, att, såvitt
jag räknat rätt, på sträckan Trälleborg—Göteborg—
Stockholm endast återfanns 6 dylika signaler. I
förening med våra endast på mycket nära håll läsliga
vägvisare framträder kravet på dylika försignaler
oerhört starkt.
Huvudvägen.
Den markering av huvudvägarna, som nu snart är
genomförd hos oss, är helt genomförd utomlands.
Det är rätt anmärkningsvärt att finna, vilken skillnad
i bestämmelsernas efterlevnad som förekommer
utomlands och hos oss. Frånsett möjligen vid några få
enstaka tillfällen i södra Tyskland respekterades
huvudvägens förkörsrätt, även av lantbefolkningen i
skördetiden. Huvudvägens markering i Sverige torde
f. n. snarare inbjuda till olyckor än hindra dylika.
Om föraren på något sätt skulle slappna i
uppmärksamhet inför de otaliga bivägarna i förvissningen om
att han trafikerar huvudvägen, kan detta vara
till-låtet endast under förutsättning att huvudvägens
förkörsrätt respekteras av ali annan trafik. Så är
dock tyvärr på intet sätt fallet hos oss, vilket
inbjuder till olyckor i stället för att hindra dem.
Fig. 18. Landsväg, Düsseldorf. 4 körbanor med olika färg,
kantstolpar med kattögon.
18 sept. 1937
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
