- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Bergsvetenskap /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

andra part. Rysslands och Japans
kopparproducenter ha ej deltagit i uppgörelsen, men de äro utan
betydelse, då dessa länder alltid haft importöverskott på
koppar. De utanför Förenta staterna befintliga
producenterna förbundo sig att minska sin produktion
från och med den 1 juni 1935 med ca 30 % av sin
produktion vid kartellens ingående. I utbyte däremot
lovade staterna att ej exportera mer än ca 8 000 ton
per månad. Man har avtalat om enhetliga
handelsvillkor men däremot ej beslutat om någon gemensam
försäljning eller någon prisreglering, i det att man
önskar stabilisera marknaden och undvika större
prisväxlingar. Under andra halvåret 1935 började en
åtstramning av kopparpriset, som till stor del beror på
upprustningen i vissa länder och att dessa därvid lagt
upp stora reservlager för krigsfall. Den 1 augusti
1936 kunde kartellens medlemmar utom Förenta
staterna öka sin produktion från 70 till 75 %. Denna
kvot kunde sedan stegras i allt snabbare takt, så att
produktionen i slutet av oktober 1936 uppgick till
95 %, men likväl visade kopparpriset fortsatt
återhämtning. Kartellavtalet gäller till den 1 juli 1938.

Utsikterna på kopparmarknaden äro ljusa, då det
lyckats kartellen att hålla nere produktionen under
konsumtionen och därvid de stora synliga lagren
minskat till 3 à 4 månaders konsumtion. Det torde
icke dröja lång tid efter oktober månads utgång år
1936 till dess kopparproducenterna utom Förenta
staterna äro fullt sysselsatta.

Standard Copper Elektrolytkoppar
Ar London New York
£/long ton Kr ton cts/pound Kr/ton
1900 ............. — 16,19 1338
1901 ............. . . 66,79 1194 16,11 1 332
1902 ............. . .. 52,46 939 11,626 961
1903 ............. . . . 57,97 1038 13,235 1094
1904 ............. . . 58,8S4 1 054 12,823 1060
1905 ............. . . 69,465 1 243 15,590 1289
1906 ............. . . 87,282 1 566 19,278 1594
1907 ............. .. 87,007 1 565 20,004 1 663
1908 ............. . . 59,902 1074 13,208 1 098
1909 ............. . . 58,732 1053 12,982 1073
1910 ............. . . 57,054 1 023 12,73S 1053
1911 ............. . . 55,973 1 003 12,376 1023
1912 ............. . . 72,942 1308 16,341 1 351
1913 ............. . . 68,355 1 227 15,269 1 262
1914 ............. .. 61,524 1118 13,602 1140
1915 ............. . . 72,532 1 310 17.275 1 470
1916 ............. .. 116,029 1 S96 27,202 2 099
1917 ............. 1 824 27,180 1 876
1918 ............. . . 115,530 1 665 24,628 1678
1919 ............. . . 90,790 1 559 18,691 1 632
1920 ............. . . 97,480 1 720 17,456 1893
1921 ............. . . 69,356 1168 12,502 1 229
1922 ............. .. 62,123 1 035 13,382 1130
1923 ............. . . 65,840 1117 14,421 1199
1924 ............. .. 63,149 1 035 13,024 1 080
1925 ............. .. 61,979 1097 14,042 1155
1926 ............. . . 57,902 1 035 13,795 1137
1927 ............. . . 55,653 993 12,920 1 063
1928 ............. . . 63,703 1139 14,570 1 199
1929 ............. .. 75,416 1346 18,107 1 491
1930 ............. .. 54,611 973 12,982 1 073
1931.............. . . 38,342 679 8,115 711
1932 ............. . . 31,682 591 5,555 664
1933 ............. . . 32,523 616 7,025 702
1934 ............. . . 30,281 577 8,428 717
1935 ............. .. 31,867 609 8,649 756
19361 ............ .. 37,142 709 9,276 797
1 Tio månader. 6 C.-I. S.

Stål och legeringar för permanenta
magneter.1

Enl. A. Kussmann & B. Scharnow^ gäller för
ferromag-netiska legeringar, sä länge legeringsämnet ingår i fast
lösning, att vid stigande legeringshalt koercitivkraften
föga påverkas, medan hårdheten ökas. Då lösligheten
överskrides, stiger emellertid koercitivkraften kraftigt
med mängden utskild fas, hårdheten däremot endast
obetydligt. Försöken utfördes å legeringsserier Fe—Al,
Fe—Cr, Ni—Cu, Fe—Cu, Ni—Fe—Cu m. fi. Det råder
således icke någon parallellism mellan den mekaniska
och den magnetiska hårdheten.3

Dessa slutsatser ha icke direkt tillämpning på de
vanliga magnetstålen, vilkas höga koercitivkraft är grundad
på det martensitiska tillståndet, men väl på de moderna
legeringarna för permanenta magneter.

Enl. K. & S-. är orsaken till den av ökad mängd utskild
fas framkallade stegringen i koercitivkraft att söka i de
spänningar, som de inblandade partiklarna alstra i den
ferromagnetiska fasen. Dessa spänningar anses vara en
följd av olikheten i utvidgningskoefficient hos de båda
faserna. Enbart bildningen av den nya fasen kan icke
förorsaka spänningar i den omgivande fasen, men väl
olikheten i sammandragning under avsvalningen.
Spänningarna kunna ge upphov till plastisk eller enbart
elastisk deformation. De förra öka hårdheten genom
kallbearbetning men synas enl. de gjorda iakttagelserna
icke påverka koercitivkraften. Detta torde däremot de
elastiska spänningarna göra, vilket belyses av följande
försök av K. & S. Omkring en 3,3 mm rundstav av
elektrolytjärn — Hc = 0,33 gauss — göts en hylsa av
koppar. Kopparens sammandragning vid avsvalningen
framkallade ett tryck på järnstaven, varigenom dess Hc
steg till 1,1 gauss. Då kopparen avlägsnades genom
bearbetning, sjönk Hc till 0,43 gauss genom tryckets
upphävande, vilket visar de elastiska spänningarnas
inverkan på koercitivkraften.

Senare ha W. Eilender, A. Fry & A. Gottwald4
studerat inverkan av olika tillsatser på mycket mjukt järns
egenskaper, särskilt Hc.

Då armcojärn med 0,007 % C, som kylts i vatten vid
930°, därefter glödgades 1 t vid 600°, sjönk Hc obetydligt
från 0,30 till 0,28 gauss. Mjukt stål med 0,04 % C gav
följande värden på Hc: kylt i vatten vid 680°, 2,1 gauss,
därefter anlöpt 1 t vid 200°, 3,2 „ ,
„ 1 t „ 400°, 2,5 „ .

Det högre värdet efter anlöpning vid 200 °
sammanhänger med utskiljning av vid 680° löst cementit i
kritisk partikelstorlek. Vid stigande
anlöpningstemperatur växa cementitpartiklarna. En tillsats av 0,12 %
Ti minskar Hc ävensom dess stegring vid anlöpning till
200°. Vid 0,25 Ti ändras Hc vid anlöpning på samma
sätt som vid armcojärn, dvs. minskas obetydligt utan
maximum, medan absoluta värdet ligger omkring 2,15
gauss. Liknande inverkan ha V, Mo och Cr, fast högre
halter erfordras för maximets undertryckande.
Gemensamt för dessa legeringsmetaller är, att de fixera C i
form av i järnet olöslig karbid, varigenom utskiljning
uteblir vid anlöpning.

Vid denna undersökning framträda, liksom vid den av
K. & S. utförda, tydligt inverkan av de utskilda
partiklarnas storlek.

1 Referat av uppsats av André Michel: "Les aders et
alliages pour aimants permanentsCongrès International des
Mlnes, de la Métallurgie et de la Géologie appliquée, Ylle
Session, Paris 20—26 okt. 1935, Seetion de la Métallurgie.

Z. für Physik, LV (1929), h. 1 o. 2.

3 Vid fortskridande utskiljningshärdning kunna som
bekant ökningarna i koercitivkraft och hårdhet löpa parallellt,
fast maxima vanligen uppträda vid olika utskiljningsgrad.

Ref. anm.

i Ber. nr 269 d. Werkstoffaussch. d. Ver. deutsch.
Hisen-hüttenleute.

8 9 jan. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937b/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free