Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
öre per ton sinter
Koksstybb (à 16 kr./ton)..............90,0
Elektrisk kraft (3,25 öre/kWh) ....................42,2
Roster (à ca 2 kr./kg)....................................9,5
Reservdelar och diverse materialier............24,4 166,1
Tillsyn (verkmästare) ....................................1,9
Infraktning av slig och stybb......................11,2
Sintringsarbete................................................55,8
Diverse arbeten ..............................................3,8
Reparationer .......................... 6,2 78,9
S:ma kostnad pr ton sinter kr. 2: 45
Sintringsarbetarnas förtjänst var därvid ca 1 kr.
pr timme.
Tuna-Hästbergs sintringsverk, fig. 6, tillhör den
andra typen med pannorna placerade på en "karusell"
och med anslutningsrör till ett gemensamt sugrör i
mitten. Stoftkammaren är belägen under karusellen
och tjänstgör som fundament för denna.
En särskild anordning vid detta verk är av
intresse. Färsk, finmalen slig, direkt från
anrikningsverket, är alltid svår att sintra och behöver ligga i
upplag en tid för att förlora sin klibbiga konsistens.
I ett sintringsverk finnes alltid överflöd av värme i
avgaserna. Att avkyla gaserna före fläkten betyder
en ökning av fläktens kapacitet eller en minskning
273 4-1
av kraftåtgången enligt formeln —––-i, vari t1 är
temperaturen å den avkylda och t2 å den icke
avkylda gasen. Avgasernas daggpunkt ligger omkring
40°, och en sänkning av deras temperatur till 50°
borde således vara utan risk för kondensation på
fläkthjulet. En sänkning från 180° till 50° betyder
enligt formeln en kraftbesparing av ca 30 %.
Vid Tuna-Hästbergs sintringsverk framdrogs
sugkanalen från det ringformiga rummet under
karusellen, ca 25 m i rak linje och täcktes med järnhällar.
Sligen rakas fram över dessa hällar och uppvärmes
därvid så att den förlorar sin klibbiga konsistens.
Temperatursänkningen av gasen är enligt uppgift ca
10°.
I jämförelse med de moderna greenawaltverken
med sin flotta och högmekaniserade utrustning kunna
de nu beskrivna typerna av sintringsverk betecknas
som rena hantverket, "nur Spielzeuge für Kinder",
som en älskvärd polsk ingenjör en gång uttryckte
sig. För svenska småmasugnar, som kanske behöva
5 000—10 000 ton sinter pr år, torde de dock haft
eller ha en viss uppgift att fylla genom sin enkelhet
och smidiga anpassningsförmåga efter behovet och
de små anläggningskostnader de betinga, 12 st.
sintringsverk av denna typ ha hittills blivit anlagda.
Skulle det allra nyaste svenska uppslaget ifråga oin
sintring leda till resultat, torde alla gängse typer av
sintringsverk inom kort komma att befinnas
otidsenliga.
Kostnader vid brytning i öppna rum samt
magasinsbrytning vid malmgruvor i U. S. A.
United States Bureau of Mines lämnar i Information
Circular 6785 en sammanställning av
brytningskostnader vid olika fyndigheter i U. S. A. samt
fyndigheter utom landet, vilka ägas av amerikanska
företagare. Gruvor användande samma brytningsmetod
hava införts i en tabell. Man har använt följande
indelning: brytning i öppna rum (open stope mining),
magasinsbrytning (snrinkage stoping),
igensättnings-brytning (cut and fill stoping), square setting,
block-rasbrytning (undercut block caving),
skrivrasbryt-ning i inskränkt bemärkelse (sublevel caving) samt
top slicing. — I denna uppsats skall i korthet lämnas
en redogörelse för brytning i öppna rum samt
magasinsbrytning.
Brytning i öppna rum — open stope mining. En
stross definieras här såsom ett underjordiskt rum,
från vilket malm har uttagits, och i vilket taket eller
väggarna äro stödda av pelare av malm eller
gråberg på avstånd, vars storlek bero på styrkan av
taket och väggarna (regelbundet eller oregelbundet
kvarlämnade pelare). Dessutom kunna props,
stämplingar eller stenkistor (cribs) temporärt uppbära
lokalt uppträdande svaghetszoner i tak eller väggar.
Däremot räknas ej de brytningsmetoder hit, vid vilka
de utbrutna rummen hava genomgående artificiellt
stöd, såsom systematisk timring eller
igensättnings-berg. Dessa definitioner måste lämnas för att bryt-
ningskostnaderna skola kunna tolkas riktigt i
fortsättningen.
Tabell 1 är en sammanställning av
brytningskostnaderna vid 26 stycken malmgruvor, vid vilka
samtliga brytning i öppna rum förekommer. Första
kolumnen anger gruvans namn samt det år, för vilket
kostnadsuppgiften gäller. I nästa kolumn är
metodens utformning noterad. Därpå följer kostnaden
i kronor per metriska ton uppfordrad malm uppdelad
på fem poster, nämligen tillredning, brytning,
transport under jord, allmänt under jord samt kostnader
i dagen tillämpat på arbeten under jord. Slutligen
följer en kolumn med totalkostnaden i kronor per
ton uppfordrad malm. Kostnaderna äro omräknade
från dollar per short ton eller long ton, varvid 1
dollar antagits vara värd 3:90 kronor. På samma
sätt är för magasinsbrytning tabell 2 uppställd.
De fem första kostnadsuppgifterna samt den 20:de
i tabell 1 hänföra sig till järngruvor, de övriga till
andra metallgruvor.
Yid Hanover-Bessemer, New Mexico (5) — siffran
inom parentes: se tabell och litteraturförteckning —
uppträda linsartade magnetitmalmer i kalksten med
en medelmäktighet av ca 12 m och en stupning av
50—60°. Ofta följa fyra sådana bäddar över
varandra mellanlagrade av kalksten. Vid brytning av
sådana parallella malmkroppar måste pelarna lämnas
13 febr. 1937
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
