Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
(21.2 % reduktion) ca 1 % av den ursprungliga
bredden, och efter valsning från 40 till 9,8 mm (75,5 %
reduktion) ca 3 %. Som synes på den högra bilden
å fig. 2, har materialet trängts ut vid ränderna, och
strecken, som före valsningen räckte fram -till
kanten, sluta nu på ett litet avstånd från denna. De
främre och bakre ändarna äro avrundade, beroende
på att de vid hörnen belägna materialpartierna hava
undergått en mindre sträckning och större bredning.
Fig. 3 visar längdsektionen i delningsplanet på den
densamma i alla dessa plan. Vid 75,5 % reduktion
är den skarpa krökningen av de ursprungligen till
valsplanet vinkelräta stiften mycket påfallande.
En sektion vinkelrätt dels mot valsriktningen och
dels mot valsplanet visas i fig. 5 vid de två
undersökta reduktionerna. Det framgår tydligt att de före,
valsningen mot valsplanet vinkelräta inläggen även
efter valsningen äro vinkelräta mot denna och rätt
nära parallella med varandra, om än en svag
ut-buktning kan konstateras riktad mot den fria kanten.
Fig. 2. Provstycket efter valsningen. Vänster: bakre delen, 21,2 % red. Höger: resten,
75,5 % red.
med plåtstrimlor samt den med trådinlägg
preparerade sidan efter valsning med 21,2 och 75,5 %
reduktion. Som framgår av figuren äro de
ursprungligen med valsriktningen parallella linjerna även efter
valsningen parallella med denna och deras avstånd
från varandra har förminskats i samma grad. De i
början vinkelrätt mot valsplanet löpande linjerna äro
likaledes parallella med varandra men hava antagit
en krökt form med en utbuktning åt det
valsriktningen motsatta hållet. Som vi se är denna krökning
knappt märkbar vid den svaga reduktionen men
mycket utpräglad vid den starkare nedvalsningen.
Om denna krökning ha olika uppgifter lämnats i
litteraturen. Metz (8) hade funnit en krökning
framåt (i valsriktningen), Siebel (14) hade icke
konstaterat någon krökning och Ekelund (13) samt
Weiss (10) funno en krökning bakåt. Vid de senares
försök hade strecken varit anbragta på ytterkanten
av valsämnet, varvid störningar uppstå genom
utbuktning av den fria kanten.
Å fig. 4 visas sektioner tagna parallellt med
vals-riktningen, vinkelrätt mot valsplanet på 20 mm
avstånd från varandra och lagda genom de insatta
trådarna. Som framgår av figuren, är deformationen
B. Deformationsförloppet.
a. 1 längdled (valsriktningen). Det
ovan beskrivna valsförsöket bekräftar do
av Metz (8), Tafel (5), Siebel (14),
Ekelund (13) vid försök huvudsakligen med
järnstänger funna resultaten att sträck
ningen och bredningen äro jämnt
fördelade över provet och bekräftar vidare den
av Weiss erhållna speciella formen i
krökningen av de före valsningen mot
valsplanet vinkelräta linjerna (G i fig. 6 a). Vi
skola nu försöka att litet närmare belysa
deformationsförloppet vid valsningen.
Fig. 6 visar formförändringen av ett i element
indelat valsämne i de 3 olika planen. Vid den främsta
ändan av provstycket skiljer sig den erhållna
deformationen från den vid de efterföljande partierna
därför att den fria kanten tillåter en utbuktning utåt.
Så länge godsets främre ocli bakre ändar befinna sig
tillräckligt långt ifrån valsarna, är strömnings- och
deformationsförloppet stationärt. De ursprungligen
med valsriktningen parallella och på samma avstånd
från varandra ritade linjerna föreställa då samtidigt
strömlinjer, vars riktning i varje punkt
överensstämmer med förskjutningsriktningen i materialet ocli
vars avstånd från varandra är omvänt proportionellt
mot partiklarnas hastighet. På grund av att en
krökning av de före valsningen mot valsplanet vertikala
linjerna bakåt experimentellt iakttagits samt därav
att volymen är konstant (då vidare funnits, att
flytningen i tvärled är jämnt fördelad över bredden,
måste även sektionsarean av elementerna i
längdsnittet fig. 6 a vara konstant) måste vid inträdet
strömkanalerna bliva trängre i valsarnas närhet än
i kärnan. (F i fig. 6 a.) Nu har det visats av Siebel
och andra, att valsen rör sig fortare än godset mellan
punkterna A och B. I punkt B har godsets yta
»-►
Fig. 3. Sektion i medelplanet parallell med valsriktningen. Vänster: den med strimlor försedda hälften, höger: den med trådinlägg försedda hälften.
Övre bilderna: 21,2 % red. Nedre bilderna: 75,5 % red. Pilen anger valsriktningen.
18
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
