- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Bergsvetenskap /
24

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Samma sektion som fig. 2 b ca 4 månader senare,
angiva ordning för skjutningen. Beatson.

utvinnes mineraliserad skiffer och metagabbro.
Malmen uttages här likaledes i stora block med 24,4 m
breda pelare emellan. Bästa resultaten vid
sprängningen hava erhållits då blockens area ej understigit
4 600 m2. Pelarna och blocken läggas vinkelrätt mot
en av fyndighetens stora förkastningar, varvid skölen
i fråga bildar blockets liggvägg. Liksom vid Beatson
tillredas här likaledes tre nivåer. Blocket avskäres
strax ovanför skutkammarnivån. Stigorter drivas
härifrån upp till ovanliggande nivå. Vid Alaska-
-Juneau drivas emellertid i motsats till vid Beatson
från dessa stigorter radiellt, korta orter, varvid varje
system lägges på ett vertikalt avstånd av 10,7 ni.
I varje stigort drivas dessa ortsystem i samma nivå.
Dessa ortsystem laddas och igensättas med fint berg,
varefter de skjutas ett i taget. —
Alaska—Juneaufyn-digheten är belägen på en bergsluttning. Detta
utnyttjar man sålunda, att då ’"magasinets"
horisontella tak närmar sig dagytan, avskäres taket på dess
smalaste sida genom en serie sprängämnesorter.
Genom att takets motsatta sida (liggväggen) är skölig
kommer taket i ras och en betydande mängd
sprängämne inbespares sålunda. Alaska—Juneau har
härigenom kunnat uppvisa en mycket låg
brytningskostnad, nämligen 1,28 kr./ton. Att Alaska—Juneau visar
en betydligt lägre brytningskostnad än Beatson torde
delvis också bero på, att stigortsdrivningen betydligt
nedsatts och blivit ersatt med drivningen av
sprängämnesorter.

Om vi jämföra brytningsmetoderna i Förenta
staterna (och Canada) med förhållandena i Sverige och
Norge, se vi att en del olikheter föreligga. Vid en
del gruvor i U. S. A. äro magasinen utrustade med
skutkammare. Metoder liknande dem vid Beatson
och Alaska—Juneau användas varken i Sverige eller
Norge. Utvinning av pelare mellan magasin med
hjälp av diamantborrhål förekommer bl. a. vid Orkla.

Tabell 1 och 2 visa att brytningskostnaderna i
Förenta staterna (Canada) i allmänhet äro betydligt
högre än i Sverige. Emellertid äro arbetslönerna i
U. S. A. ungefär dubbelt så höga som de normala lö-

_____15,9 m_

mittlinje av "magasin^

Numren



Fig. 2 d. Plan och vertikalsektion av lokalt utvidgad brytningsstigort.
Numren pà borrhålen angiva ordningen för skjutningen. Beatson.

nerna vid mellansvenska gruvfält och jämfört med
dem vid övriga svenska gruvfält likaledes högre.
Materialkostnaderna äro även högre än dem i Sverige.

Utteratur.

Summery of ore-mining- cost data, Chas, P. Jackson. U. S.
Bureau of mines. I. C. 6785.

Mining- methods and costs at metal mines of the United
States, Charles Will Wright. U. S. Bureau of Mines. I. C.

G503.

Shrlnkage stoping, Chas. F. Jackson. U. S. Bureau of
Mines. I. C. 6293

(1) TJ. S. Bureau of Mines. I. C. 6503.

(5) „ I. C. 6361.

(6) „ I. C. 6503.

(7) „ I. C. 6397.

(15) „ I. C. 6286.

(16) „ I. C. 6656.

(19) „ I. C. 6503.

(20) „ I. C. 6369.

(21) „ I. C. 6402.

(22) „ I. C. 6662.

(23) „ I. C. 6709.

(25) Am. Inst., Min. and Met. Eng. General Volume 1931.

(27) U. S. Bureau of Mines. I. C. 6293.

(28) „ I. C. 6284.

(29) „ I. C. 6294.

(30) „ I. C. 6384.

(31) „ I. C. 6327.

(32) „ I. C. 6413.

(33) „ I. C. 6464.

(34) „ I. C. 6322.

(35) „ I. C. 6490.

(36) „ I. C. 6543.

(37) Träns. Am. Inst. Min. and Met. Eng., vol. 72, 1925,
sid. 529—549.

(39) U. S. Bureau of Mines. I. C. 6260.

(40) „ I. C. 6601.

(41) „ I. C. 6525.

(42) Träns. Am. Inst. Min. and Met. Eng., vol. 76, 1928,
sid. 11—55.

(43) TJ. S. Bureau of Mines. I. C. 6293.

Y. Hagerman.

24

11 dec. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937b/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free