Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Nyare metallmikroskop, av fil. mag. Gösta Ericson. — Framställning av magnesiummetall och
magnesiumlegeringar i olika länder. — Föreningsmeddelanden. — Notiser.
Nyare metallmikroskop.
Av fil. mag. GÖSTA ERICSON.
Det första sammansatta mikroskopet konstruerades
av två holländare, bröderna Janssen. Okular
och objektiv bestodo vartdera av en konvex lins och
föremålet undersöktes i påfallande ljus, som snett
uppifrån koncentrerades på detsamma medelst en
samlingslins. Med hjälp av ett dylikt mikroskop
upptäckte Hook år 1667 cellbyggnaden hos flaskkork.
År 1704 ersatte Marshall de enkla linserna med
utbytbara linssystem, vilket möjliggjorde variation
av förstoringen hos ett och samma mikroskop.
Metoden att mikroskopiskt studera tunna snitt i
genomfallande ljus uppfanns år 1735 av Culpeper. Hos
dessa tidiga mikroskop voro givetvis linserna
synnerligen bristfälliga, varför någon högre bildkvalitet ej
kunde erhållas.
Den förste, som använde mikroskop för studiet av
metallers struktur var H. Sorby i Sheffield. Detta
skedde år 1864. Utan kännedom härom påbörjade
tysken A. Mårtens år 1878 metallmikroskopiska
undersökningar, vilka föranledde konstruerandet av
ett speciellt härför lämpat mikroskop. Detta
mikroskop, som byggdes av firman Carl Zeiss, hade
horisontal, obruten optisk axel. Det prov, som skall
undersökas, måste spännas fast i vertikalt läge, vilket
särskilt vid tyngre metallföremål kan bereda svårigheter.
Nyare modeller av detta mikroskop användas
fortfarande. De ge mycket goda fotografiska bilder.
Sålunda äro ett stort antal av bilderna i Atlas
Metallo-graphicus av Hanemann och Schrader fotograferade
med ett dylikt mikroskop.
F. Osmond vid Creusotverken har i hög grad
bidragit till att göra metallmikro skoperingen mer
allmänt känd. Han höll bland annat föredrag om
nyttan av metallmikroskopi vid
materialprovningskongressen i Stockholm år 1897.
De svårigheter, som voro förknippade med
mikroskopisk undersökning av större provstycken, undan
röjdes i hög grad av den franske metallurgen och
naturforskaren Le Chatelier genom det av honom
konstruerade s. k. omvända mikroskopet med bruten
optisk axel. Detta har sedan varit förebilden för de
flesta av nyare tidens metallmikroskop. Denna
konstruktion har vertikal optisk axel med objektivet
riktat uppåt. Medelst ett totalreflekterande prisma
inuti mikroskopet avböjas ljusstrålarna, så att de
fortsätta i horisontal riktning. Genom att vrida detta
prisma kring en vertikal axel kan man efter behag
antingen medelst ett projektionsokular avbilda
föremålet på en i en kamera anbragt fotografisk plåt
eller subjektivt betrakta detsamma genom ett okular.
Mikroskop, ljuskälla och bälgkamera äro uppställda
på en optisk bänk, vilket ger stora möjligheter att
variera belysning och förstoringsgrad. Ovanför
objektivet finnes ett, med en öppning försett,
horisontalt objektbord. Föremålet lägges härpå med den
slipade sidan nedåt och med det parti, som skall
betraktas, rakt över öppningen. Härigenom blir
provytan automatiskt vinkelrätt orienterad i förhållande
till mikroskopets optiska axel. Medelst kuggdrev
kan objektbordet höjas och sänkas i och för
grovinställning. Fininställning sker medelst
mikrometerskruv, med vars hjälp själva mikroskopet kan höjas
och sänkas i förhållande till den optiska bänken.
Objektbordet är dessutom medelst mikrometerskruvar
flyttbart i två mot varandra vinkelräta riktningar
samt vridbart, för att man bekvämt skall kunna
ge-nommönstra provet. Medelst en låsanordning å
grov-inställningsskruven kan objektbordet fixeras i önskat
läge, varvid det förmår uppbära även tämligen tunga
föremål.
Den näst sista modellen av Zeiss stora
metallmikroskop har objektbordet gjutet i ett stycke med
mikroskopstativet, varigenom en synnerligen stabil
bordkonstruktion ernås. Inställningen sker genom
höjning och sänkning av mikroskopets objektivdel.
Härvid ändras tublängden, vilket vid detta mikroskop
kan ske utan att förstoringen samtidigt ändras,
därigenom att ljuset under sin gång genom den rörliga
tubdelen är parallellt. Därefter får det passera en
samlingslins med 25 cm brännvidd, som gör att det
inträder i okularet konvergent. Härvid måste
givetvis särskilda objektiv, korrigerade för oändligt
tub-utdrag, användas.
Vid metallmikroskopering erfordras speciellt
belys-ningssätt, vilket kommer att närmare behandlas
längre fram.
Här skall nu i korthet redogöras för de optiska
betingelser, vilka bestämma en mikroskopisk ’bilds
kvalitet. Hos ett mikroskop finnas två med varandra
samverkande optiska system, nämligen objektiv och
okular. Objektivet alstrar en förstorad bild av
föremålet, vilken bild av okularet ytterligare förstoras
och bringas på ett avstånd från ögat lika med
avståndet för tydliga seendet, alltså ca 25 cm. Härav
10 april 1937. häfte 4
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
