Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
god inblick i blockets byggnad. Bredden utgör ca
65 m, den största längdutsträckningen är ca 500 m.
Analyser visa, att fyndigheten är brytvärd:
i ii
rå bränd rå bränd
Si02 ........... 0,38 0,76 0,i54 1,09
FeO ........... 2,46 Fe20 5,50 4,55 Fe20 10,15
A1203 .......... 0,25 ~ 0,50 0,34 * 0,69
CaO °........... 0,74 1,49 0,13 1,07
Mg O ........... 45,02 91,75 43,13 87,00
Glödningsförlust 50,55 50,92
Förekomsten är i besittning av Veitscher Magnesit
A.-G.
Bergkendl. Schienbergmagnesiten fortsätter efter
ca 400 m mot Y i en genom lerskiffer i flera över
varandra lagrade mineralkroppar delad
magnesit-kropp, vilkens längd uppgår till omkring 200 m och
bredden till 20 m. Brytningen torde endast kunna
vara lönande i samband med Schienbergmagnesiten.
MgO-halten uppgår till omkring 44 %.
Mindre, några få kubikmeter omfattande
förekomster finnas i trakten av Scheiblegg i närheten av
Schienberg.
0 om Scheiblegg och O om bäcken Dienten hava
tvenne smärre förekomster konstaterats vid
Langegg-kogel, den ena med en längd av 20 m vid 4 m bredd,
den andra med en utsträckning av 20 X 8 m. Längre
mot O upplösa sig dessa förekomster i små block. Ett
dylikt lokaliserades ca 50 m från huvudförekomsten i
form av en nästan klotrund körtel, fullständigt
inveckad i fyllit, vilket visar, att den färdigbildade
magnesiten undergått en yngre teknotik. Något SO
om dessa ställen har vid Hochgau undersökts en
liknande 15 m lång och 4 m bred körtel, vilken redan
efter några få meters djup övergår i dolomit.
Mg-halten hos dessa förekomster är 44,32 resp. 38,22 %.
1 samma trakt, S om Langeggkogel, finnas
ytterligare magnesitkörtlar vid Hendlwald, Klein-Rohrer,
Hochploj, Rossbach-Weng o. a., vilka dock i
ekonomiskt avseende sakna ali betydelse.
Vid Wengerwald träder en 20 m bred, 50 m lång
magnesitkropp i dagen och fortsätter efter ett
avbrott i enstaka körtlar mot N.
Vid Griinstein har lokaliserats en magnesitkropp
om 60 m längd och 10 m bredd samt en höjd ovan
jord av 25 m. Undersökningar hava givit vid
handen, att denna kropp mot djupet upplöser sig i
enstaka block. MgO-halten varierar mellan 39,45 och
42,30 %.
En magnesitförekomst vid Hochleiten med 75 m
längd och 15 m bredd ligger 20 m högt i dagen.
MgO-halten uppgår till 36,44 %, varför bearbetning
torde kunna komma ifråga.
Enstaka magnesitblock hava påträffats vid
Glock-nerhütte, Wiebenalpe, Wiebenbauer, Brennerlehen
osv. Ehuruväl MgO-halten är så hög som 40,23 till
44,54 %, kan bearbetning icke anses lönande på grund
av förekomsternas stora spridning och den ringa
massan hos det enskilda blocket.
I samma trakt hava minst ytterligare fem lokaler
fastställts med små magnesitförekomster.
Berg Dienten—Hintertal—Bachwinkel—Jezzbachtal.
Enligt den för detta landskap utarbetade
geologiska kartan finnas inom fyllit- (gråvacke-)zonen
mellan Saalfelden och Mitterberg från S till N en rad
ofta till en sparsam rest utvalsade kalkinveckningar,
10 juli 1937
57
vilka utgöra magnesitens moderklyft. N om
Dien-tendalens magnesiter i anslutning till berget Dienten
påträffas liknande
kalk-magnesit-dolomit-inveck-ningar, vilka äro åtföljda av kiselskiffer, fyllit och
kloritskiffer.
På berget Dienten står magnesiten såsom ett högt
över omgivningen uppstigande, isolerat block.
Tillsammans med denna magnesit förekommer en högröd
kalk, vilkens första skikt äro starkt veckade. Detta
gäller i synnerhet de tunnare lagren (5—10 cm),
under det partier med större tjocklek icke uppvisa så
starka störningar. På andra sidan om bäcken
Dienten finnes en annan magnesitförekomst, vilken är
överlagrad av ljusgrå marmor, ovanpå denna ligga
gulaktiga kalker och i anslutning till sistnämnda
återigen magnesit. MgO-halten växlar från 33,47 till
44,87 %.
Hintertal, O om berget Dienten, har en större
magnesitförekomst, där mineralet till största delen är av
så finkornig struktur, att det är ytterst svårt att
skilja från den liknande färgade dolomiten. Endast med
noggrann undersökning och framstående
materialkännedom kan man konstatera förekomsten, vilken i
sin huvudmassa lätt kan följas på en längd av 300 m.
Fyndigheten tillhör Österrikisk-amerikanska
magne-sitbolaget i Radenthein. MgO-halten varierar mellan
41,16 och 44,52 %, medan den omgivande dolomiten
uppvisar 20,36 % MgO.
Jezzbachtal utgör en lokal med mera betydande
magnesitförekomster, vilka ävenledes befinna sig i
händerna på sistnämnda bolag. Magnesiten
därstädes är relativt dolomitfattig, förekomsterna uppvisa
vid randpartierna tydlig pinolitstruktur.
Huvudfyndigheten har en längd av mera än 150 m, dess bredd
är 70 m. Försöksstollar giva vid handen, att
magnesiten tränger till avsevärt djup. Något lägre ned på
dalsluttningen sträcker sig parallellt med denna
fyndighet en annan, mindre, med omkring 70 m längd
och 25 m bredd. Råmagnesiten från Jezzbachtal
håller mellan 37,85 och 42,97 % MgO med relativt hög
lerjord- och kiselsyrahalt (upp till 2,63 resp. 5,20 %)
på grund av mineralets pinolitgenes.
Inschlagalm i Schwarzleotal har sedan århundraden
varit känd genom ett stort antal mineralförande
ställen, där man konstaterat förekomster av en rad
sulfider, såsom koppar- och svavelkis, blyglans,
antimo-nit, jamesonit, arsenkis, spiskobolt, vit- och
rödnic-kelkis m. fi., karbonat, såsom kalkspat, dolomit,
brau-nerit, ankerit, siderit, vidare anhydrit, gips, celestin
samt baryt. På Schwarzleobäckens vänstra strand
finnas smärre magnesitfyndigheter med en MgO-lialt
mellan 39,99 och 42,53 % MgO. Förekomsterna hava
visserligen en underordnad praktisk betydelse, men
äro däremot ur vetenskaplig synpunkt av så mycket
större värde, enär därstädes för första gången
tillfartsvägen kunnat konstateras för de malmlösningar,
vilka omvandlat de med skiffer intimt förbundna
kalkerna till malm, resp. magnesitlager.
Ehuruväl det med nutidens kännedom om Alperna
syntes osannolikt, att nya, större fyndigheter av
nyttiga mineral skulle kunna göras, har
Österrikisk-amerikanska magnesitbolagët för några år sedan ändock
lyckats uppspåra en rätt betydande förekomst i
trakten av
Fieberbrunn i Tyrolen, vilken intressant nog
avviker från den typ man är van vid att finna inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
