Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
NOTISER
Fig. 18. Linbanestation på Wanglalpe.
Den har i form av kaustiskt bränd magnesit till
största delen funnit användning för byggnadsändamål
(helgjutna golv m. m.).
I Baumgarten-området utvinnes magnesiten sedan
omkring 100 år. Brytningen bedrevs av jordägaren,
varför till en början uppstod en mängd mindre,
primitiva brott. Småningom uppstodo större
anläggningar på basis av arrendekontrakt och man
övergick till bergsmannamässig utvinning med gångar
och schakt. För närvarande finnas tvenne företag
med moderna gruvanläggningar med maskinell drift
över och under dag: Schlesische Magnesitwerke med
Galgenberg-gruvan i Zobten-distriktet och
Franken-steiner Magnesitwerke med gruvorna Konstantin och
Glückauf invid Baumgarten.
Utvecklingen till moderna gruvanläggningar har
möjliggjort en betydande ökning av utbytet. Medan
år 1932 magnesitbrytningen omfattade endast
omkring 3 000 tons, uppgick utbytet år 1935 till
omkring 18 000 tons och torde under 1936 hava stigit
till 25 000 à 30 000 tons. Men icke ens med denna
kvantitet har gruvornas kapacitet uttömts, utan
utbytet torde ytterligare kunna ökas genom
utbyggandet av den tekniska utrustningen. Tysklands
importöverskott av magnesit uppgick år 1934 till i runt tal
150 000 tons (omräknat till råmagnesit). Under
samma år uppgick sålunda utbytet av de schlesiska
gruvorna till endast 7,5 % av denna kvantitet. I
anseende till den stora ytutsträckningen och den
förmodade stora mäktigheten hos de schlesiska
fyndigheterna anses det vara möjligt att genom en energisk
utbyggnad av gruvanläggningarna en avsevärd del
av Tysklands magnesitbehov skulle kunna täckas ur
egna gruvor.
Hittills har det icke ansetts för möjligt att kunna
sintra den finkristallina, schlesiska magnesiten. Man
har emellertid i Baumgarten påträffat en även för
sintring lämplig kvalitet. Denna magnesit har på
grund av en ringa järnhalt gulaktig färg. Tyskland
är sålunda numera i stånd att inom egna gränser av
inhemsk magnesit framställa någon del av det
behövliga eldfasta materialet.
I Zobten har den brytvärda magnesiten en
mäktighet av omkring 100 m. Magnesiten utvinnes
därstädes i gruvor och användes nästan uteslutande för
tillverkning av kaustiskt bränd magnesit för
framställning av xylolit o. d. (Forts.)
Ny stipendiefond vid Kungl, tekniska högskolans
bergsvetenskapliga avdelning. Under år 1936
insamlades genom ett utsänt upprop undertecknat av många
av den svenska bergshanteringens mest framstående
män ett belopp av kronor 26 000: ■—- till hugfästandet
av professor Walfrid Petersson och hans läraregärning
vid högskolan. Följande gruvföretag och närstående
industrier samt privata personer ha lämnat bidrag:
Arboga mekaniska verkstads a.-b., Atlas Diesel, a.-b.,
Basttjärns gruv a.-b.. Bergverks-a.-b. Freja,
Berg-verks-a.-b. Vulcanus, Bolidens gruv-a.-b.,
Diamant-bergborrnings-a.-b., Fagersta bruk, Grängesberg—
Oxelösund, trafik-a.-b., Herrängs gruv a.-b., Höganäs
—Billesholm^ a.-b., Idkerbergets gruv a.-b.,
Morgårds-hammars mek. verkstads a.-b., Nitroglycerin a.-b.,
Norbergs gruvförvaltning, Riddarhytte a.-b.,
Stribergs gruv a.-b., Stripa gruv a.-b., Ställbergs gruv a.-b.,
Svenska kullagerfabriken, Vieille Montagne,
kommerserådet G-unnar Dillner, disponenten Janne Kempe,
bergsrådet Hero Mäkinen.
Av de insamlade medlen skola 1 000: — kronor
användas till en gravvård över professor Petersson.
Resten 25 000: — kronor ha överlämnats till
Tekniska högskolan att förvaltas såsom en särskild fond,
benämnd professor Walfrid Peterssons minnesfond.
Avkastningen av denna fond skall användas såsom
anslag till forskningsarbeten, företrädesvis inom
läroämnena gruvvetenskap (vari då inräknas
malmletning, gruvbrytning, gruvmätning och anrikning),
gruvmekanik och malmgeologi, samt till bestridandet av
kostnaden för utrikes studieresor för lärare vid den
bergsvetenskapliga avdelningen.
För fondens användning finnes redan godkända
stadgar, vilka äro tillgängliga på Tekniska
högskolans sekretariat. Beslut om anslag fattas av
avdelningskollegiet för bergsvetenskap i närvaro av
Högskolans rektor och beslutet skall meddelas Högskolans
styrelse.
Till givarna må här riktas ett tack för det handtag de
genom sina gåvor givit den gruvvetenskapliga
forskningen här i landet.
G. B. och E. R—s.
Världsproduktionen av bly år 1936 (ton).
Land 1936 Januari Februari Mars
1937 1937 1937
Förenta staterna ..... 391 860 37 397 31 739 37 418
210 445 19 458 17 617 19 371
164 025 15 477 14 117 16 038
övriga Amerika1 ..... 20 000 1 800 1700 1800
Amerika3 ...... 786 330 74 132 65173 74 627
74 330 6 579 6 579 6 579
Övriga Asien2 ........ 52 000 4 500 4 500 4 500
Asien .......... 126 330 11 079 11 079 11 079
Afrika ......... 21 047 4 001 2 116 2 0001
Australien ..... 198 660 17’ 646 17 553 18 399
Tyskland ............ 144 762 13 292 12 286 12 274
Belgien* ............. 57 000 6 000 6 000 8 000
Frankrike ........... 6 000 2 201 742 1 0002
36 761 2 003 2 416 2 5002
Jugoslavien o. österr. 14 500 867 1 075 1150
övriga Europa1 ...... 51 500 3 700 3 500 3 800
Europa4 ....... 310 523 28 063 26 019 28 724
Världsproduktionen4 .. 1 442 890 134 921 121 940 134 829
i Delvis skattat. — 2 Skattat. — 3 Raffinadprodukter. —
* Utan Spanien.
E. R—s.
60
11 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
