Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Materialet förarbetas i
den vid Jelsava belägna,
modernt utrustade
fabriken, fig. 21, till såväl
sinter- som kaustisk magnesit
som ock tegel.
Den sistnämnda
förekomsten är belägen på
Dübrava-bergets norra
sluttning. På bergets
sydöstliga sida finnes en
annan, mindre förekomst,
vilken är starkt förorenad
av kalk och dolomit. Det
synes här röra sig om en
antiklinal veckning av
Dübrava-bergets dolomit.
Följer man stråket
vidare, finner man mindre,
obetydliga
magnesitförekomster vid Jedlovec,
Se-bök-Hrddok, Erdö,
Och-tinå. Sistnämnda är
numera fullständigt
uttömd.
Invid byn Ochtinå, omkring 1 km från
järnvägsstationen, ligger höjden Malhvarka, vilken i sin helhet
består av magnesitdolomit. Bergets topp består av
magnesit, som är lagrad i en sänka i dolomiten.
Längdutsträckningen är 350 m, bredden 140. Under
den mäktiga dolomitmassan träder i NV magnesiten
i dagen. Här äges fyndigheten av dr Szakall,
Budapest, varemot toppen är i besittning av
Magnesit-In-dustrie A.-G.
Vid Ochtinà avbrytes magnesitstråket på en längd
av 70 km. Dock påstås magnesit förekomma även
på denna sträcka vid Cucma invid byn Roznava.
Sannolikt rör det sig dock om siderit.
Först vid Kosize (Kassa) påträffas ånyo magnesit
på höjderna Madvezda och Bankov, vilka bestå av
magnesit, varvid denna såsom det hårdare mineralet
genom denudation avskilts från mjukare lerskiffer.
Fig. 20. Magnesitgruvan Ploské.
Fig. 21. Magnesitverket Jelsava.
Staden Kosices omgivningar bestå av fylliter,
meta-morfa diabaser (grönskiffer) samt mörka skiffrar,
sandsten samt konglomerat ur karbon.
Den största och renaste förekomsten inom detta
område är belägen O om gården Slavitzki och
befinner sig i Westböhmische Kaolin-, Chamotte- und
Magnesit A.-G:s ägo. Bolaget utför även brytning
på den nästan 300 m långa och maximalt 60 m breda
mineralkroppen. Hängandet utgöres av lerskiffer och
konglomerat. På höjdens östra sluttning finnes
såsom omedelbart liggande lerskiffer, därefter bankad,
tät, 1 till 5 m mäktig dolomit och ännu lägre
grönskiffer. leke sällan förekomma i O—V gående
transversalstörningar, av vilka en större dylik
befinner sig i dagbrottets nordliga del. I dess sydliga del
förefinnes en transversal veckning av lerskiffer,
vilken delar förekomsten i en nordlig, ytterst finkornig,
järnfattigare zon (5—6 %
FeO) samt i en sydligare,
järnrikare (12—14 % FeO),
som är grovkristallin.
60 à 70 m längre in i
liggandet uppträder en
annan förekomst, vilken är
skild genom grön- och
lerskiffer och besitter
betydligt större mäktighet än
den förra. Emellertid är
den avsevärt förorenad
genom dolomit.
Sistnämnda förekomst tillhör
Magnesit-Industrie A.-G. i
Bratislava.
En tredje förekomst,
belägen O om de
förenämnda och med ett djup
ay omkring 30 m,
tillhör Veitscher Magnesit
•A.-G.
S om dessa tre
magne-sitkroppar finnes en större
10 april 1937
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
