Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
J BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS
UTOlVtN AV SVENSKA TEKNOLOGF’ÖR E. NI
Ng^N
INNEHÅLL: Något om guldfyndigheterna på Guldkusten, erfarenheter från en malmletningsexpedition år 1935, av
bergsingenjör Stellan Anestad. — Kostnader vid igensättningsbrytning och square-setting vid malmgruvor i
U. S. A., av bergsingenjör Y. Hagerman.
Något om guldfyndigheterna på Guldkusten,
erfarenheter från en malmletningsexpedition år 1935.
Av bergsingenjör STELLAN ANESTAD.
Guldkusten, som tillhör brittiska Västafrika, är en
del av Guineakusten och består av Gold Coast
Colony, Ashanti och Northern Territories. Till
Guldkusten kan även räknas västra Togoland, som efter
världskriget är brittiskt mandat.
Guldkusten har en total yta av ca 200 000 km2 eller
ungefär 45 % av Sveriges samt en folkmängd av
omkring 2 300 000 varav ca 3 000 européer. Den har ett
flertal städer, av vilka de viktigaste äro huvudstaden
Accra, Sekondi med hamnstaden Takoradi samt
Kumasi. Kumasi har medelst järnväg och väg
förbindelser med Accra och Sekondi—Takoradi. I de
delar av landet där järnväg saknas finnas utmärkta
vägar. Sålunda är t. e. vägen Accra—Takoradi till
största delen permanentbelagd. Klimatet kan
knappast sägas vara hälsosamt, men genom ett
målmedvetet arbete av de brittiska myndigheterna ha
särskilt under de senaste 15 åren förhållandena högst
avsevärt förbättrats, så att landet ej längre förtjänar
den gamla beteckningen "den vite mannens grav".
Malaria förekommer dock fortfarande rätt allmänt.
I och med att guldmyntfoten började överges och
guldet steg i värde, ökades som bekant hastigt
intresset för guldgruvor och letning efter
guldfyndig-heter. Uppmärksamheten riktades därvid bland annat
mot Guldkusten, som sedan långt tillbaka är känd för
sina vidsträckta guldförande områden. En intensiv
prospektering vidtog, varvid i första hand intresset
knöt sig till tidigare nedlagda gruvor eller områden,
där infödingarna förr utvunnit guld. Tabell 1, som
visar antalet gällande prospekteringslicenser under
de senaste tio åren, ger en bild av stegringen i
pro-spekteringsverksamheten. Det blev en rusning som
dock ej kan jämföras med rusningen i början av
1900-talet.
Även om denna verksamhet till omfånget ej når
upp till tidigare nivå, torde dock resultatet sannolikt
vara av större värde. På det hela teget är därtill
arbetet lagt efter sundare linjer än vad fallet var
förr. De "prospectors" som nu arbeta äro nästan
uteslutande utsända av kapitalstarka bolag. De äro
väl betalda, och för att överhuvud taget få komma
in i landet måste en garanti för returbiljett på £ 60
ställas, vilken bestämmelse måste anses mycket
lycklig och som sannolikt förebygger ett vitt proletariat,
vilket eljest lätt skulle uppstå, Själva guldsökningen
bedrives på det urgamla sättet med hacka och spade,
mortel och vaskpanna. Prospektorn har alltid till sitt
förfogande ett antal infödingar för grovarbetet. Man
gräver diken och små schakt på platser där
kvartsblock påträffats, i avsikt att få tag i moderklyftet.
Kvartsblock och gångar, som påträffas, provtagas
och vaskas. Större delen av prospekteringen avser
uppletande av kvartsgångar, men på några få ställen
lia även guldförande flodbäddar undersökts medelst
borrning. För närvarande äro också några maskiner
(dredges) sysselsatta med muddring av dylika
flodbäddar. Än så länge är dock utvinningen genom
muddring mycket blygsam. Guldutvinningen från
gångar och bankets är däremot rätt stor, vilket
framgår av tabell 2, omfattande de senaste tio åren och
torde med ali sannolikhet stiga avsevärt under den
närmaste tiden. Under de senaste tio åren har den
stigit med nära 90 %.
För att återgå till prospekteringen är den
självfallet mycket vansklig och tidsödande i dessa trakter,
Tab. 1.
År ...................... 1925—26 26—27 27—28 28—29 29—30 30—31 31—32 32—33 33—34
Antal prospekt, licenser — 12 13 16 30 58 36 53 148
Antal bolag.............. — — — — — 7 13 10 21
Tab. 2.
Är ................... 1925—26 26—27 27—28 28—29 29—30 30—31 31—32 32—33 33—34 34—35
Kg guld från guldkvarts
och bankets ........ 6 120 5 860 5 220 5 160 6 760 7 650 8 200 8 850 9 560 12 000
Alluvialguld ........ 12,9 18,35 18,4 31,4 21,4 — 0,81 1,22
11 SEPT. 1937. HÄFTE 9
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
