Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
där gången var hopkrymt och hela rauken föll ihop.
Som minnen av denna period finner man nästan alltid
en svans av kvartsblock på liggväggssidan. Ibland
kunna blocken ha avsevärd storlek och svansen vara
25 à 30 m lång, medan den resterande gången bara
är några centimeter tjock. Det motsatta förhållandet
inträffar naturligtvis även, att spetsen av en lins
ero-derats, under det att den tjockare delen är kvar, och
det är vid sådana tillfällen som den vanliga
prospektaren misslyckas, under det att förhållandena äro
särskilt gynnsamma för geofysikaliska metoder.
Av Guldkustens område består närmare hälften av
prekambriska formationer och endast dessa äro
guldförande. Man urskiljer den äldre "Birrimian" och
den yngre "Tarkwaian". Dessas utbredning framgår
av kartan. Alluvialguldet har f. n. ingen större
betydelse.
Birrimianformationen intager, som kartan visar, en
mycket större areal än Tarkwaianformationen. Den
består av gråa och mörka fyllitiska bergarter,
sandstenar och gråvackor, vilka äro genombrutna av
in-trusivbergarter (graniter etc.). Formationen är
isoklint veckad och stupningarna äro vanligen större
än 60°. Yeckaxlarna ha vanligen nord-ostlig
riktning liksom kvartsgångarna. Strykningsriktningen
är påfallande konstant. Guldet förekommer
tillsammans med sulfidmineraler i kvarts och
kvartsbreccia-reefs med en bredd av upp till 10 meter, någon
enstaka gång mer, men i allmänhet mindre. Dessa
reefs stå tydligen i sammanhang med
intrusivberg-arterna och med förkastningar. De hittills bäst
kända guldreefszonerna äro: en zon, som kan följas
från Akropong (ca 40 km SV Dunkwa) strykande
ca 150 km i nordostlig riktning över Obuasi och
Konongo (Ashanti) och en zon vid Prestea
strykande i samma riktning och minst 75 km lång.
Vidare en tredje zon börjande vid Kumasi och
gående åt SV ca 150 km samt slutligen en fjärde längre
åt NV i vilken Bibianigruvan återfinnes. Inom
Birrimianformationen ha hittills endast de bägge först
nämnda zonerna blivit exploaterade i större
utsträckning, och här finna vi gruvor, som redan kunna
uppvisa en betydande guldproduktion. I första
rummet kommer här fyndigheterna vid Obuasi,
tillhörande Ashanti Goldfields Corporation.
Gruvorna i Presteaområdet ha hittills producerat
guld till ett värde av över 120 mill. kr. De få
gruvor i Birrimianformationen, vilka utanför Ashanti
och Presteazonerna hunnit producera, ha hittills
levererat guld för ca 30 mill. kr. Således har den
hittillsvarande produktionen från Birrimianformationen ett
sammanlagt värde av ca 400 mill. kr. Häri är dock
icke inräknat det guld som infödingarna utvunnit.
De sista åren har, som förut nämnts,
prospekterings-verksamheten avsevärt stegrats och ett stort antal
nya koncessioner hava inom den vidsträckta
Birrimianformationen beviljats och tillkomma alltjämt.
Många av dessa kunna redan nu påvisa avsevärda
malmtillgångar. I den mån gruvdriften i dessa nya
fyndigheter så småningom kommer i gång, kommer
sannolikt den årliga produktionen från
Birrimianformationen hastigt att stiga.
Tarkwaianformationen ligger i synklinalregioner
inbäddad och omgiven av Birrimianformationen. Den
består utav kvartsitiska och fyllitiska bergarter, samt
skiffrar och kvartskonglomerat ("Banket"). Guldet
Fig-. 1. Geologisk karta över Guldkusten.
förekommer huvudsakligen i de sistnämnda
kvarts-konglomeratens cement tillsammans med hematit.
Kvartskonglomeratet i Tarkwaianformationen har
stora likheter med Witwatersrandkonglomeratet i
Sydafrika, vilket som bekant är den huvudsakliga
guldproducenten därstädes. Men även i
Tarkwaianformationen finnes guldförande kvartsreefs, vilka
dock synas sakna betydelse. Tarkwaianformationen
har två stora utbredningsområden nämligen
Tarkwa-synklinalen, som stryker ca 200 km i nordostlig
riktning med en bredd av 15 à 30 km och BarecZa-området
i nordvästliga Ashanti. Dessutom finns en del mindre
områden med veckade Tarkwaianbergarter.
Veckningen har dock aldrig varit så stark i Tarkwaian
som i Birrimian.
Hittills är endast Tarkwasynklinalen närmare känd
och den har hittills producerat guld till ett värde av
ca 240 mill kr. Denna produktion kommer
huvudsakligen från områdets södra del, där de
producerande gruvorna ligga utefter ’The banket", vilket här
på östra skänkeln av synklinalen går i dagen
stupande mot NV. "The bankets" mäktighet varierar
mellan 0,3 och 7 m, men är i allmänhet ej brytvärt i
sin helhet. De f. n. viktigaste gruvorna i
Tarkwasynklinalen äro "Taqua and Abosso Mines", vilka
sedan 1912 lia producerat guld för ca 120 mill. kr.
Malmreserven uppskattas till 360 000 ton med en
genomsnittshalt av ca 10 g per ton.
Även för Tarkwaian-området gäller att
prospekte-ringsverksamheten den senaste tiden betydligt ökats
och att nya fyndigheter äro under utveckling.
Av övriga geologiska system upptages nära 50 %
av arealen av de s. k. Voltain och Akvapimian. De
torde vara av medel Devonålder. Dessa delar äro
till stor del obebyggda och relativt litet utforskade.
Såvitt känt är förekomma praktiskt taget inga
in-trusiva bergarter eller guldförande kvartsgångar i
Voltaian. I Akvapimian, som är något äldre än
Kvartar
Appolonran
Kr i to \ ,
Voltaian
Medel-Devon I —
Waterberg ?
Akwapimian
Medel-Devon *
Pretoria
Tarkwaian
Prekombriun
tfttwatersona
birrimian —
Prekambrium
Swaziland
Arkeikum ev.
PreKambrium
Intrusiver
Sara och intermea.
Post Birrimian
Intrusiver
basiska, u/trvbas.
Post Birrimian
• CAPE COA5T—
SKALA
100
rseKONDi
TA KORAD!
700 K K
10 april 1937
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
