Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
hålla silverförande blyglans och zinkmineral i
kvart-sit. Malmerna uppträda dels gångformigt och hava
då en mäktighet av 0.05—12.20 m, samt en stupning
45—50°, dels som oregelbudna massor med en
mäktighet av 10,7—38,1 m och en stupning av 40—50°. I
förra fallet användes den vanliga
igensättningsbryt-ningen och detta till en utsträckning av 20 % av
totala produktionen. Kostnaderna för denna metod
äro inbegripna i tabell 2. I senare fallet användes
uteslutande square-setting (80 %).
Man använder sig här av vertikal brytningsfront,
Nivåerna läggas med 61 m mellanrum. Störtschakten
för malm ligga på ett avstånd från varandra av
4,6—6,1 m, och stigorterna förbindande nivåerna ligga
på 61 m inbördes avstånd. Någon skrädning
förekommer icke på brytningsplatsen. Fyllnadsberget
erhålles från tillredningen. — Brytningen påbörjas i
hängväggen. Vid uttagandet av de vertikala skivorna
ansättas borrhålen vertikalt eller lutande.
TJnited Verde Extension (21), Arizona, är en
kopparfyndighet, vilken brytes genom square-setting med
vertikala sektioner. Nivåerna äro här belägna på
30 m vertikalavstånd. Störtschakten för malm ligga
på 6,7 m inbördes avstånd och äro försedda med
galler. — Någon skrädning förekommer icke, och
fyllnadsberget erhålles uteslutande från tillredningen.
Igensättningen följer två insättningar efter
brytningen.
På de flesta brytningsnivåerna vid United Verde
Extension har brytningen tillgått på så sätt att
vanligen ca sex insättningar breda vertikala pelare
kvarlämnats över huvudutfraktsorterna. Dessa
pelare hava stått kvar i vissa fall i flera år, medan
malmen på båda sidor och på nivån ovanför uttagits.
Detta har gjort att pelarna sönderbrutits så att det
blivit svårt att uttaga dem genom vanlig
square-setting nedifrån och uppåt. Pelarna uttagas därför
genom Mitchel-slice-metoden. Jämför
Magmafyndig-heten (10). Vid uttagandet av den första skivan upp
genom pelarens mitt användes det gamla rullschaktet
(störtschakt och stegväg) för den tidigare utbrutna
sektionen, som utgångspunkt. — Ofta är malmen så
lös att den kan uttagas utan hjälp av sprängämne.
— Då halva sektionen är utbruten, igensättes den
med gråberg, vilket drages från ovanför varande
nivå, varefter den andra halvan utbrytes på samma
sätt.
Square-setting intager i Förenta staterna en helt
annan plats bland brytningsmetoderna än i Sverige.
Metoden har dock använts vid Svärdsjö gruvor, som
jag tidigare omnämnt.
Jämföra vi square-setting med
igensättningsbryt-ning (tabell 1 och 2), se vi att den senare i allmänhet
uppvisar en lägre brytningskostnad än den förra, 1
tabell 1 (igensättningsbrytmng) uppvisar dock tre
fyndigheter (1, 2 och 4) en, även jämfört med
square-setting, hög brytningskostnad, vilket dock beror på
att dessa fyndigheter hava en mycket ringa
mäktighet, så att resning måste tillämpas.
Litteratur.
Summary of ore-mining cost data, Chas. F. Jackson.
U. S. Bureau of Mines. I. C. 6785.
Mining methods and costs at metal mines of the United
States, Charles Will Wright. U. S. Bureau of Mines. I. C. 6503.
Cut and fill stoping, C. H. Johnson och E. D. Gardner,
U. S. Bureau of Mines, I. C. 6688.
Square-set System of Mining, E. D. Gardner och William
O. Vanderburg, U. S. Bureau of Mines. I. C. 6691.
1 U. S. Bureau of Mines. I. C. 6514.
2...... „ „ I. C. 6673.
3 Träns. Am. Inst. Min. and Met. Eng. vol. 72. 1925., sid.
U. S. Bureau
of Mines.
468—48 4.
4 I. C. 6688. 14 I. C. 6741.
5 I. C. 6736. 15 I. C. 6371.
6 I. C. 6688. 16 I. c. 6311.
7 I. c. 6688. 17 I. c. 6372.
8 I. c. 6688. 18 I. c. 6290.
9 I. c. 6688. 19 I. c. 6360.
10 I. c. 6688. 20 I. c. 6407.
13 I. c. 6377. 21 I. c. 6691.
NOTISER
Några syiipnnkter på vattenanskaftningsfrågans
lösning genom cljupborrning, av bergsingenjör Sven G.
Petersson ger en intressant resumé över vad som
redan gjorts speciellt här inom landet av Svenska
diamantbergborrnings a.-b. på vattenborrningsområdet
och över de metoder man nu har för att tå fram ett
förstklassigt grundvatten genom borrningar.
Författaren diskuterar sålunda de möjligheter man
har att få grundvatten genom djupborrningar. Där
grunden utgöres av grus eller i synnerhet där
rullstensåsar framgå, finnas goda utsikter att erhålla
vatten. Rullstensåsarnas sluttningar äro ofta klädda
med lerhaltigt material, och en brunn borrad ned
under grundvattensytan blir vanligen här rikt
vattenförande. En del av våra städer och samhällen taga
sitt vatten från sådana vattenförande grusåsar,
Västerås, Uppsala, Hallsberg för att taga några exempel. Eli
5—6 km bred sänka, den s. k. Alnarpsfloden i
krit-berggrunden, övertärande s. v. hörnet av Skåne är
utfylld med jordlager. I botten på flodbädden på ca
70 m djup ligger ett vattenförande gruslager direkt på
kalkberget. Sedan omkring 40 år tillbaka får Malmö
stad sitt vatten från rörbrunnar neddrivna i denna
sänka, ca 1 mil öster om staden.
Genom att berggrunden är mer eller mindre sprickig
och därtill porös, förefinnas ofta utsikter att erhålla
vatten även direkt ur berggrunden. Vattnet framgår
i berget, vare sig det är urberg eller yngre berggrund,
i sprickor, skiktfogar, skolar och där så är möjligt i
hålrummen mellan mineralkornen.
De bästa och tillförlitligaste hjälpmetoderna, dä
man skall bedöma utsikterna för en borrning, anser
författaren äro erfarenheterna från tidigare
borrningar i trakten och studiet av geologien. Slagrutans
hjälp förkastas naturligtvis. Varje berggrundsområde
har ofta sin speciella typ och sprickbildning, vilket
gör, att områdena ur vattenanskaffningssynpunkt ofta
också äro helt olika, på vilket flera typiska exempel
anföras. Särskilt goda synas erfarenheterna vara
från sandstensområden, inom vilka upp till 800 000
liter vatten per dygn erhållits ur ott enda borrhål.
Vid borrningar i urberget överstiger i allmänhet den
erhållna vattenmängden icke gärna 15 000 à 20 000
liter per timme. Ungefär 70 % av alla borrbrunnar
ha emellertid utförts för anskaffning av dricksvatten
— alltså i regel obetydliga kvantiteter. För
dricksvattenbrunnar torde medeldjupet vara 25 à 30 m.
Vidare framhålles vikten av att rätt
borrhålsdiameter väljes och att brunnarna provpumpas på ett
fackmässigt sätt. Genom stegvis provpumpning av
borrhålen är det numera möjligt att taga fram
vattentilloppen från olika vattenförande sprickor och lager
och åtskilja dessa. Sprickor, som föra förorenat
vatten, kunna sålunda numera isoleras och avstängas.
Anmärkningsvärt är det goda resultat man synes ha
erhållit även ur bakteriologisk synpunkt. E. R—s.
88
12 juni 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
