Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Hålningsverk enl. Mannesmann.
Fig. 2. Hålningsverk enl. Evans.
tioner erhållit den önskade färdigdimensionen, gå de
till riktning, putsning, syning, sågning till längd,
tryckprovning etc. och därmed äro vi framme vid
halvfabrikatet metallrör.
Efter denna allmänna rekapitulation skola vi nu
gå litet närmare in på några av de olika
arbetsprocesserna.
Hälvalsning eller, som den ofta helt enkelt kallas,
hålningen sker i hålningsverk. Innebörden av den s. k.
mannesmannprincipen, som ligger till grund för denna
bearbetningsmetod, framgår av fig. 1, som visar
horisontalsektionen genom ett hålningsverk enl. bröderna
Mannesmanns sedan länge kända och använda
konstruktion. Det till lämplig temperatur värmda, solida
ämnet införes mellan de båda arbetsvalsarna, vilkas
axlar bilda en viss vinkel med horisontalplanet och
vilka rotera åt samma håll. Härigenom försättes
ämnet i rotation samtidigt som det på grund av
vals-axlarnas lutning drives framåt. Arbetsvalsarnas bana
består av tvenne koniska ytor. Vid framdrivningen
kommer ämnets diameter att reduceras under
samtidig sträckning och i närheten av den trängsta
sektionen mellan valsarna drives materialet upp över en
dorn, som medelst en dornstång hålles i ett bestämt
läge mellan valsarna. En synnerligen genomgripande
formförändring äger sålunda rum på kort tid och
resulterar i, att man erhåller ett hålat ämne med
samma eller obetydligt större diameter än det
ingående solida ämnet och med en väggtjocklek som
bestämmes därav, att det hålade ämnets
sektionsarea utgör 30—40 % av det solida ämnets area.
Sålunda erhålles t. e. från ett 60 mm solitt ämne av
1 000 mm längd ett hålat ämne med ca 62 mm utv.
diameter, 5 mm väggtjocklek och en längd av ca
3,1 meter.
Fig. 2 framställer schematiskt bearbetningen i ett
hålningsverk av senare datum, enligt engelsmannen
Gilbert Evans’ konstruktion.1 Här ligga valsaxlarna
icke i parallella plan utan bilda i horisontalsektionen
60° vinkel, samtidigt som de liksom vid
mannesmann-verket ha en viss lutning mot horisontalplanet, i
detta fall uppgående till 6°. Vidare ha valsbanans
båda koniska ytor sin spets liggande åt samma håll,
varför som synes valsdiametern successivt ökar
framifrån och bakåt. Detta hålningsverk är alldeles sär-
i Se Gilbert Evans: "Manufacture of Seamless Tubes",
sid. 94 o. följ. (H. F. & G. Witherby, London, 1934.)
skilt lämpligt för expandering
antingen i samband med själva
hålningen eller såsom särskild
operation på redan hålade ämnen. Detta
sammanhänger därmed att
periferi-hastigheterna hos rör och valsar i
varje punkt utefter anliggningsytan
vid den bakre konan ganska väl
överensstämma med varandra, i det
att rördiameterns ökning motsvaras
av en ökning av valsdiametern. Ett
sådant hålningsverk har ett mycket
vidsträckt användningsområde. Det
kan användas för hålning av alla
slags billets mellan 50 och 250
mm diameter. Genom upprepad
varmexpandering i samma verk av
de hålade ämnena kan man vidare
erhålla rör med mycket stora diametrar i
förhållande till de solida ämnena. Sålunda kan man
t. e. håla en 10" kopparbillet till ca 290 mm utv.
X 35 mm, därefter expandera det hålade ämnet
till ca 335 mm utv. X 25 mm, värma på nytt och i
expanderingsoperation nr 2 få ett rör med 410 mm
utv. diameter och ca 18 mm godstjocklek.
1. ^tuici-i t n a.
-I
Fig. 3. Rörpressning.
90
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
