Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Omkopplinqsorqan.
Fig. 3. Exempel på enreläkoppling med kvotstartorgan samt omkoppling för dubbelt jordfel.
anordnade för s. k. stötfri omkoppling, vilket
innebär, att reläets pågående distansmätning ej stores
av de omkopplingar, som eventuellt föranledas av
kortslutningsljusbågens fladdrande mellan olika par
av faser.
Vad som hittills anförts om distansskydd liar i
stort sett gällt dylika skydd av mera komplicerad
uppbyggnad. Emellertid kunna i många fall enkla
kvotreläer i kombination med ett konstanttidrelä
utgöra ett ändamålsenligt distansskydd. Detta är
exempelvis fallet, då man med en viss
tidsfördröjning önskar utlösning för alla kortslutningar inom en
viss linjesträcka, som åt båda håll avgränsas av
transformatorer eller andra lokaliserade impedanser.
I samband härmed kan tillgripas kompoundering för
godtycklig förflyttning av den punkt, i vilken reläet
mäter impedansen. Principen för dylik
kompoundering framgår av den schematiska framställningen
i fig. 4. Ett exempel på fall, då kompoundering kan
utnyttjas är, då spänningstransformatorer endast
förekomma på ena sidan om en krafttransformator,
medan man önskar anordna distansskydd för
utlösning vid fel inom en linjesektion på motsatt sida om
denna transformator. Ett annat fall är, då
linjelängden åt ena sidan har en impedans av samma
storleksordning som en transformator åt andra hållet, varvid
reläinställningen skulle försvåras, om man ej medelst
kompoundering kunde förflytta mätpunkten till
linjens mitt, relativt vilken symmetri råder. Under
alla förhållanden är emellertid betingelsen för
effektiv kompoundering, att kopplingsbilden är mycket
enkel, så att inga eller obetydliga förändringar
förekomma hos nätimpedanserna.
Såsom tidigare framhållits, ha distansskydden
delvis tillkommit med hänsyn till erhållandet av korta
utlösningstider. Emellertid är även distansskyddet
i viss mån baserat på en tidsgradering, varför detta
skydd ej är ur tidssynpunkt idealiskt. Av denna
orsak lia de moderna sträckskydden tillkommit, vilka
principiellt kunna uppfattas som ett slags
differentialskydd, som dock gjorts oberoende av mättrådar.
Den mest intressanta tillämpningen är
högfrekvens-skyddet, vilket under de senaste åren införts på ett
flertal anläggningar i utlandet ocli även planeras
inom vissa svenska kraftnät. Fig. 5 visar en
principskiss av ett dylikt skydd, varvid våglinjerna angiva
liögfrekvenskanaler. I det som exempel valda fallet,
vilket hänför sig till vitlösning medelst viloström,
utsändes från de olika punkterna högfrekvensenergi,
så länge icke ett riktat ström- eller distansrelä an-
givit kortslutning med utåtgående effekt.
Om detta ägt rum, avbrytes
ögonblickligen sändningen. Samtidigt innebär
mottagning av inkommande högfrekvens,
att den riktade utlösningen är blockerad.
Yid försvinnande inkommande
högfrekvens frigöres omedelbart utlösningen
men träder i funktion endast om
utåtgående kortslutningseffekt förefinnes.
Den undre figuren visar kortslutning i
högra sektionen. Härvid upphör
sändningen i punkterna 1, 3, 5 och 6, vilket
innebär frigörande av utlösningen i
punkterna 2, 4, 6 och 5. Vid 2 och 4 är
emellertid utlösningen riktningsblockerad,
varför endast den felaktiga sträckan
urkopplas vid 5 och 6. Medelst dylikt skydd kan
en ytterst kort utlösningstid erhållas för samtliga fel
inom ett nät. Högfrekvensskyddet, vilket i regel
kombineras med anläggningar för telefoni,
fjärrmätning, fjärrindikering etc., synes tillvinna sig ett
allt större intresse.
Andra skydd.
Som kortslutningsskydd för generatorer
ifrågakomma förutom rent strömskydd ett flertal olika
alternativ av differentialskydd, arbetande med
skillnad mellan uttagsströmmar vid huvuduttag och
nollpunkt, vidare nollpunktsförskjutning vid inre fel
eller slutligen differensen mellan strömmar i inre
parallellkopplade kretsar, vilka äro magnetiskt olika
belägna. Ett speciellt inre differentialskydd är
löd-skarvskyddet, vilket utnyttjar den skillnad mellan
parallella strömmar i magnetiskt lika belägna kretsar,
som beror av väsentliga motståndsändringar.
För transformatorer ifrågakomma olika typer av
differentialskydd, bland vilka må nämnas Asea—
Wegener skyddet. Buchholzskyddet synes ha infriat
de förhoppningar, som från början ställdes på
detsamma, och kommer till allt större användning.
De reläenheter, som användas vid differentialskydd
av olika slag, utföras numera i regel stabiliserade,
dvs. som balansreläer med huvudströmmen i stabili-
Fig. 4. Principschema för trepoligt impedansrelä med kompoundering.
4
2 jan. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
