Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Rörlig fält6tation för undersökningarna.
Mätningarna hade till uppgift att analysera dels
de på ledningen uppträdande överspänningarna och
dels de variationsformer i det elektromagnetiska
fältet, vilka orsakades av blixturladdningarna och
gåvo upphov till överspänningarna. Det befanns
lämpligast att simultant med
överspänningsmätningarna observera de av blixturladdningarna framkallade
ändringarna i det magnetiska fältet. Under
gynnsamma omständigheter, dvs. för vertikala
blixturladdningar på lämpligt avstånd, kunde dessa, vilket
uppvisats i författarens redan citerade uppsats om
blixt-strömstyrkor, möjliggöra en beräkning av
strömstyrkevariationen i blixtbanan. Även för andra
riktningar än de vertikala gåvo dessa mätningar ett
utmärkt mått på variationsformen med tiden i
urladdningen. I jämförelse med de ändringar, vilka
orsakades genom blixten i det elektriska fältet, voro
ändringarna i det magnetiska dessutom betydligt
överskådligare. De saknade vidare alla spår av
de i detta sammanhang ovidkommande
förurladdningarna, vilka däremot ofta gåvo sig tillkänna
vid mätningar av variationerna i det elektriska
fältet.
Som mätorgan för upptagning av variationerna
användes en lämpligt dimensionerad ramantenn
uppställd i ett vertikalplan och rörlig kring en axel. Vid
mätning på ett åskväder inställdes ramen i den mest
gynnsamma riktningen. De vid ramlindningens
ändpunkter uppträdande spänningsvariationerna, som
alltså orsakades av de genom blixten framkallade
ändringarna i det magnetiska fältets horisontala
komposanter, registrerades katodoscillografiskt. Det
visade sig härvid lämpligt förstärka
spänningsvariationerna, vilket skedde genom att mellan ramen och
ka-todstråloscillografen inkoppla en förstärkare. Denna
måste ha egenskapen att distortionsfritt förstärka
spänningsamplituderna inom det vid mätningarna
erforderliga variationsområdet.
Med ramen registrerades alltså ändringen i det
magnetiska fältets horisontala komposant med
avseende på tiden. Oscillogrammen utgjorde därför helt
d H
enkelt —- kurvor, där H betecknade det magnetiska
fältets horisontala komposant. Ur kurvorna erhöllos
//-värdena genom grafisk integration och ur dessa
kunde under vissa förutsättningar (se redan citerat
arbete) strömstyrkan i vertikala blixturladdningar
beräknas. Rammätningarna utfördes i en andra
fältstation uppställd ett stycke från den i fig. 4
återgivna.
Mätningarnas utförande.
Vid de tillfällen, då ledningen under åsksäsongen
1936 hade ett lämpligt läge i förhållande till
förbidragande åskväder, igångsattes simultan registrering
i de två fältvagnarna. Dessutom uppmättes
avståndet till blixtbanorna och genom direkt
observation bestämdes riktningen till dem. Även
blixtbanornas allmänna form blev föremål för iakttagelser
och anteckningar.
Några exempel på de oscillogram, som erhöllos vid
mätningarna, framgår av fig. 6, vilken återgiver en
registrering medelst ramantenn av förändringarna
dH
– i det magnetiska fältets horisontala komposant //.
Oscillogram, vilka upptaga indirekta överspänningar
från provningsledningen, äro reproducerade i fig. 7
och 8. Av intresse är den överlagrade högfrekvens,
som framträder på en del ställen i dessa oscillogram.
Det har på undersökningarnas nuvarande stadium
icke med säkerhet kunnat utrönas, vari denna
överlagrade högfrekvens har sin orsak.
Resultaten och (leras diskussion.
En viktig uppgift i denna första undersökning
gällde att experimentellt fastslå sambandet mellan
variationsformerna hos blixturladdningen och de
indirekta överspänningarna. Detta samband har
åskådliggjorts genom kartan i fig. 9. På denna ha
även avstånd och lägen för blixturladdningarna
inlagts och markerats med ett X- Den längst till
vänster stående kurvan vid det markerade läget för
Fig. 5. Interiör av fältstation med katodstråloscillografer.
36
6 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
