Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Telegrafbord från 1850-talet.
densamma ej kan visas. Avdelningen inrymmer även
kartor visande telegraf- och telefonnätens utveckling
i Sverige samt en del statistik och kuriosa. I ett
särskilt rum är inrett ett bibliotek omfattande bl. a. en
nära nog komplett samling telefonkataloger alltifrån
det första telefonnätets tillkomst i Stockholm 1880.
då Bellbolaget öppnade en telefonstation vid
Väster-långgatan för 121 abonnenter. Slutligen finnes även
1 denna våning uppsatt en automatisk
telefontaxevisare. som anger kostnaden för telefonsamtal från en
ort i Sverige till olika städer i Europa samt även till
en del utomeuropeiska orter. Anordningen, som av
telegrafverket användes som propagandamedel pä
utställningar i landsortsstäder om somrarna —
senast var den jämte en del andra föremål från museet
exponerad på Östersundsutställningen — anger
kostnaden för en samtalsperiod under trafikstark resp.
trafiksvag tid i ljusskrift och manipuleras genom en
med fingerskiva försedd telefonapparat.
De två översta våningarna i museibyggnaden äro
uteslutande avsedda för telefonföremål. I våningen
2 tr. inrymmas telefonapparater och mindre
telefonväxlar samt delar till dessa, medan översta våningen
Fig. 7. Jlodell av Bells första telefon (1875). ’Detta instrument är det
första, varigenom mänskligt tal framförts på elektrisk väg."
upptages av större växlar av manuell typ samt
automatväxlar. Bland telefonapparaterna märkes främst
en modell av Bells första telefon från år 1875 (fig. 7).
I en lång rad skåp visas därefter så gott som varje
etapp i telefonens utveckling: magnettelefoner,
använda både som sändare och mottagare, hörtelefoner,
mikrofoner, mikrotelefoner (en bild av den först
hopkomna mikrotelefonen visas i fig. 8), signalapparater,
telefonbatterier, bordsapparater, väggapparater osv.
Särskilt torde här märkas de tvenne i fig. 9 synliga
apparater, som användes vid den första här i landet
byggda telefonledningen. Denna ledning, som
anlades 1877, förband H. T. Cedergrens butik och
bostad viel Drottninggatan i Stockholm. Det skulle
föra för långt att här ingå på någon vidare
detaljbeskrivning. Som ett kuriosum må emellertid de i
fig. 10 visade apparaterna omnämnas. De ha trots
sitt ålderdomliga yttre tjänstgjort så sent som 1934
i ett enskilt telefonnät i Östhammar. Detta nät, som
mot slutet omfattade 120 abonnenter, drevs under
synnerligen gemytliga former.
Abonnemangsavgifterna uppgingo till 15 kr. per år och inkasserades på
mycket oregelbundna tider. Det kunde sålunda gå
6 à 7 år, innan avgiften utkrävdes. Den för
telefoni livligt intresserade ägaren till nätet
distribuerade även rundradioprogrammet till vissa av sina
abonnenter. På grund av nätets enkeltrådiga
karaktär hördes det emellertid bra även till de övriga
abonnenterna. Då ägaren 1934 dog, testamenterade
han sitt telefonnät till Östhammars stad, som dock
snart nog fann det förmånligast att överlåta rörelsen
till telegrafverket. Nätet hade då endast skrotvärde,
och apparaterna liksom växlarna hamnade i lämpligt
urval på museet.
En särskild grupp bland telefonapparaterna utgöra
starkströmsmikrofonerna. J. G. Holmström och C.
Egnér ha som bekant på detta område nedlagt ett
vidlyftigt arbete, varom i någon mån den i fig. 11
visade samlingen av apparater bär vittne. Med den
upptill till vänster på bilden synliga apparaten ha på
sin tid (1909) samtal förts med både London och
Paris utan hjälp av några telefonöverdrag.
Överhörningen var emellertid betydande och lade hinder i
vägen för apparatens användning i internationell
trafik.
Av i denna våning utställda växlar skall här endast
visas en av de allra
äldsta här i landet
använda typerna (fig. 12).
Den är av amerikansk
tillverkning (Gilliland
1879) och har hittats i
Bollnäs. Av allt att
döma är den det enda
exemplar, som finnes
bevarat av denna typ.
Samma växel har f. ö.
även använts i
Bellbola-gets första
telefonstation på Norr i
Stockholm. vilken öppnades
1881 (tavlan ovanför
växeln visar en interiör
från denna station).
Principen för växlingen
av telefonsamtal är här
56
Fig. 8. Den första svenska
mikro-telefonen (1884).
3 aprii. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
