Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig;. 6- Skiss över luftbevakningens organisation.
Teckenförklaring.
———— gräns mellan luftbevaknings områden
–– gräns mellan larmområden
luftbevakningscentral
alarmeringscentral
luftbevakningsstati ön
skyddsföremål med direkt larm
• skyddsföremål med larm via alarmeringscentral
> trådförbindelse
Lc
Bstad
O
ende signalförbanden, och avser närmast
att vara ett schematiskt exempel på,
huru förbindelserna i ett genomsnittsfall
kunna gestalta sig och i synnerhet att
giva en uppfattning om "tätheten"’ i
signalnätet inom ett visst avsnitt av en
stridsställning. Den ovan berörda
nät-bildningen är ännu mer framträdande
vid de lägre förbanden såväl beträffande
tråd- som radioförbindelserna. De
vanligen förekommande enkelledningarna
nödvändiggöra i viss mån detta system,
varjämte större möjlighet ernås att vid
avbrott kunna dirigera trafiken andra
vägar. Inom radionäten undviker man
som regel mer än tre stationer på grund
av den i annat fall lätt uppstående
överbelastningen i nätet. Samtidigt
eftersträvas tre- i stället för tvåstationsnät,
då därigenom tillgänglig materiel bättre
utnyttjas. Genom att varje radionät i
allmänhet arbetar på en gemensam
frekvens (våglängd) kan dessutom ett
större antal stationer inrymmas på ett och samma
frekvensband utan att inbördes störningar uppstå.
En förutsättning härför är därjämte, att materielen
är konstruerad med tillräckligt stor frekvensstabilitet.
Självfallet är att stora krav måste sättas på
militär signalmateriel utav olika slag. De påfrestningar,
som uppstå i fält, äro alltid synnerligen stora och
medföra, att materielen först efter grundliga prov och
försök i allmänhet kan godtagas. Förutom hänsyn
till det olikartade transportsätt, där materielens vikt
spelar en avgörande roll, må framhållas betydelsen
av enkelhet i handhavandet, motståndskraft mot
skakningar och snabb temperaturväxling, gas osv.
Framställningen av de militära synpunkterna på
signalmaterielen torde knappast bliva fullständig, om
icke med några ord även beröres hemortsförsvarets
och då främst luftbevakningens signalförbindelser.
Fig. 7. Signalmateriel inom infanteriregemente, kavalleribataljon och artilleridivision.
Visserligen äro dessa icke anordnade med militär
signalmateriel utan baseras så gott som uteslutande
på telegrafverkets permanenta förbindelser, men å
andra sidan erbjuda de ett sådant allmänt intresse
för hela befolkningen i ett land, att de i detta
sammanhang knappast kunna uteslutas.
Fig. 6 visar principiellt, hur indelning sker i
luft-bevakningsområden med en i varje område centralt
belägen luftbevakningscentral (Lc). Det rapporterande
systemet för insändande till Lc av meddelanden om
fientligt flygföretag omfattar inom varje område ett
antal luftbevakningsstationer (Ls) grupperade i
anslutning till permanenta abonnentapparater. Det
alarmerande systemet, som har till ändamål att med
ledning av inkommande rapporter snarast utsända
flyglarm till ett eller flera av de larmområden, i vilka
ett luftbevakningsområde i regel uppdelas, samt till
angränsande områden, meddelar larm såväl
till enskilda larmmottagare som till
alarme-ringscentraler (Ac). Alarmeringscentraler
erfordras i städer, större orter och
industrisamhällen, som hava ett så stort antal
larmmottagare, att de icke lämpligen kunna alarmeras
kollektivt.
72
1 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
