- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Elektroteknik /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Upphängningen har varit föremål för särskilt
studium för att uppnå minsta stötverkan på banan och
så vitt möjligt minska benägenheten för
resonanssvängningar vid höga hastigheter.

Motorernas sammanlagda effekt är 1 200 hk och
den totala tågvikten är 90 ton.

Högsta tillåtna hastigheten i drift skall vara 160
km/tim., och med en medelhastighet enligt tidtabell
på linjerna Bologna—Roma och Roma—Napoli av
100 km/tim.

Motortågen utföras strömlinjeformade,
symmetriska i båda ändar. Manöverorgan placeras i båda
ändar av tåget med två skilda förarplatser, så att
tåget kan manövreras i vilken riktning som helst
utan vändning eller annan manövrering vid
ändstationerna,

Alla viktigare konstruktionsdelar utföras av stål,
medan lättmetall kommer till användning i stor
utsträckning för diverse detaljer och inredning. Alla
förbindelser av konstruktionsdetaljer utföras med
ljusbågssvetsning och ytterväggarnas plåtbeklädnad
monteras medelst punktsvetsning.

Då motortågen äro avsedda för en betydande
hastighet, förses de med tryckluftsbroms med
automatisk reglering av trycket på bromsblocken i
beroende av hastigheten. Bromstrycket uppgår till
200 % av vikten för tomt tåg. För bromsningen har
varje boggie en särskild tryckluftsapparat.
Vagnarnas inredning kommer att motsvara lyxtypen med
94 sittplatser. Vid cirka två tredjedelar av dessa
finnes utrymme för ett litet bord för servering.

Varje tåg har bagageutrymme, utrymme för
tjänstebagage samt post, fyra toaletter med fullständig
inredning, ett penteri, två manöverhytter, passager för
på- och avstigning och täckta passager mellan
vagnarna.

Den elektriska apparaturen, som utarbetats av
järnvägarnas konstruktionsavdelning, är utförd med
elektropneumatisk manövrering samt automatisk
accelerationskontroll. Motorerna äro självkylda och
försedda med fyra huvud- och fyra
kommuterings-poler.

Ett dylikt tåg, nyligen levererat av Breda, finnes
beskrivet i Elektrotekniks marsnummer, sid. 45.

Elektriska motorvagnar grupp E 24.

Dessa motorvagnar, avsedda att komplettera
vagnparken å linjer med 3 000 voit likström, betjäna
diverse sekundärlinjer och sådana linjedelar, som ha
behov av täta och lätta tåg. Utrustningen av dessa
vagnar är så beskaffad, att de kunna sammankopplas
av flera enheter med gemensam manövrering, vilka
vid särskilt stora behov kunna sammansättas till tåg
med en vikt för motorvagnar och passagerarvagnar
av 600 ton, sålunda fullkomligt liknande ett vanligt
tåg, draget av lokomotiv. Data för dessa
motorvagnar äro:

Axeltryck ...................... 15 ton

Totalvikt ....................... 60 ,,

Vikt av den elektriska utrustningen 16 „

Antal motorer .................. 4

Kontinuerlig effekt .............. 600 kW

Max. hastighet .................. 90—120 km/tim.

Dragkraft vid drivhjulsperiferi .... 1,2—2,9 ton

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll sammanträde på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 5 mars
1937 kl. 19,30.

Sammanträdet förklarades öppnat av föreningens
ordförande, direktören Hemming Johansson, som särskilt
hälsade de inbjudna representanterna från armén,
marinen och flygvapnet välkomna.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos civilingenjörerna Gösta Nestius och Stig Ekelöf.

I föreningen inträdde efter anmälan ingenjören CTI
Gösta Brigge samt invaldes statsinspektören,
civilingenjör Halfdan Ericson.

över ämnet: "Fältmässiga och tekniska synpunkter
■på militär signalmateriel" talade först ryttmästare Nir.s
Leuhusen.

För att lämna åhörarna en sammanfattning av de
krav, som ur fältmässig synpunkt måste uppställas på
den militära signalmaterielen, hade föredragshållaren valt
ett tänkt krigsfall, för vilket han redogjorde med hjälp
av kartor i olika skalor över krigsskådeplatsen och dess
delar. Av fordran på direkta förbindelser mellan högre
chefer och dem närmast underställda förband framgick
vilka krav beträffande materielslag och utrustningens
omfattning, som måste ställas på tråd- och
radiomaterielen. En bearbetad framställning av föredragets
huvudsakliga innehåll återfinnes på annat ställe av
detta nummer.

Som avslutning anförde ryttmästare Leuhusen några
militära synpunkter på telefonnätets automatisering,
riks- och landsnätens kablifiering samt anskaffningen
av signalmateriel. Som önskemål framfördes
reservhållning av manuella stationer vid sidan av
automatstationerna, en inlandstelefonkabel i Norrland samt en
successiv anskaffning av radiomateriel, så att
försvaret kan tillgodogöra sig den snabba tekniska
utvecklingen på detta område.

Nästa talare var civilingenjör Arvid öman, som
inledningsvis berörde sambandet mellan den tekniska
utvecklingen på det militära och civila området. Först då
rörtekniken kunde frambringa radiorör med låg
glöd-strömsförbrukning och robusta egenskaper, slog
radiomaterielen igenom inom det militära signalväsendet.
Dessförinnan voro trådförbindelserna allenahärskande.

Sedan ett antal bilder över växlar och
telefonapparater samt annan trådmateriel förevisats, övergick
föredragshållaren till att anföra några exempel på vilka
tekniska följder kravet på ringa vikt fört med sig.
Sålunda användas nu lättmetaller, t. e. elektron, i rätt
stor utsträckning för fältradiostationer. Vidare
kommer verkningsgraden först i andra rummet efter
vikten. Genom omsorgsfull materialutnyttjning hade vid
arméns radioverkstad en tonfrekvenstransformators vikt
nedbringats från ca 400 till ca 100 gram.

Även detta föredrag återgives i föreliggande
nummer av tidskriften.

De bägge föredragshållarna avtackades med hjärtliga
applåder av ett intresserat auditorium på ungefär 90
medlemmar och gäster.

Till supé och samkväm samlades ca 60 medlemmar
och gäster, som hör- och synbarligen högt uppskattade
filmen "Från lera till brons", som med beledsagande
förklaringar av hovkonstgjutaren H. Bergman gav en
intressant inblick i hur ett konstverk kommer till.
Sedan föredragshållarna ånyo avtackats och överste R.
Sjöberg framfört de närvarande militärernas tack till
SEIF, pågick samkvämet under bästa stämning långt in
på småtimmarna.

H. Sy.

84

1 maj 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937e/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free