Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
produktionsområden bör iakttaga viss försiktighet, så
att man ej plötsligen står inför en stagnation. En
del personer torde dessutom betrakta vattenkraften
på ungefär samma sätt som t. e. en mineralfyndighet
med vars kända tillgång man bör iakttaga en klok
hushållning. Nu förhåller det sig ju uppenbarligen
så, att av tillgängliga kraftkällor vattenkraften
ständigt regenererar sig själv, åtminstone så länge icke
klimatet ändras, medan de kända tillgångarna av
stenkol, brunkol och brännolja synas ganska
begränsade, åtminstone i vissa länder. Man kan därför
ingalunda säga, att en ökning av vattenkraftproduktionen,
så att under den närmaste generationen låt oss
antaga hälften eller två tredjedelar bleve tagna i
anspråk, skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande
även naturtillgång. Tvärtom måste man väl anse det
lämpligt för näringslivets fortsatta uppblomstring att
nyttiggöra allt större del av våra vattenkraftresurser.
Hur stor procentuell del av vattenkraften som
utnyttjats i olika länder framgår av tab. 1.
Tabell 1. Utnyttjad vattenkraft ocli densamma i % av
den utnyttning siar a tillgången.
U. S. A. ... 10,6 mill. turbinkilowatt = 20 % av tillgången
Canada ... 5,3 „ „ = 17 % „ „
Italien .... 4,2 „ „ = 71 % „ „
Japan .... 2,8 „ „ —
Frankrike . 2,3 „ „ = 29 % „
Tyskland . . 2,o „ „ = 57 % „
Schweiz .. 1,9 „ „ = 58 % „ „
Norge ________1,8 „ „ =15% „ „
Sverige ... 1,4 „ „ =22% „
Spanien .. 0,8 „ „ •—
Österrike . . 0,7 „ „ = 27 % „ „
Ryssland . . 0,fi „ „ —
Finland ... 0,3 „ „ = 23 % „
Jugoslavien 0,2 „ „ = 4 % „ „
Att en rationell kraftförsörjning, som medför låga
kraftpriser, är en mäktig hävstång för industriens
uppblomstring, har från många håll intygats. Den
rikliga tillgången på elektrisk energi till billigt pris
i vårt land har säkerligen varit en starkt bidragande
orsak till att landet så snabbt övervann följderna av
den sista svåra krisen och nu har en industriell
produktion större än någonsin. Industriländer med
knapp tillgång på vattenkraft, t. e. Tyskland och
England, anse säkerligen vårt kraftpolitiska läge
mycket fördelaktigt, trots vår brist på inhemska kol.
Det allmänna intrycket från världskraftkonferensen
i Washington år 1936, där man erhöll en god
överblick över hur kraftproduktionen är ordnad i olika
länder, torde ha varit att vi här i landet, i jämförelse
med andra vattenkraftländer, lyckats bra med att
nyttiggöra denna del av våra naturtillgångar.
Därvid ha säkerligen de organisationsformer, som varit
utmärkande för vårt land sedan mer än 30 år
tillbaka, nämligen en blandning av statlig, kommunal
och enskild kraftproduktion — den senare uppdelad
på kraftföretag för allmän distribution och på
kraftstationer för industriens egen, direkta
kraftförbrukning — befordrat kraftspörsmålens lämpliga lösning
både ifråga om det rent tekniska utförandet av
kraftstationerna och beträffande distribution och taxor,
såväl för industrikraft och för järnvägsdrift som för
borgerliga behov inom städer och landsbygd. Jag
tror, att de flesta svenska deltagarna i
Washingtonkongressen fingo den uppfattningen, att den alltför
ensidiga, privata organisationsformen på detta
område, som hittills varit dominerande i Förenta
staterna, utlöst en reaktion, som där icke varit till
fördel för den lugna utvecklingen. Denna reaktion har
i U. S. A. redan medfört anläggandet av statliga eller
kommunala kraftstationer, som blivit byggda så
snabbt, att kostnaderna kommit att onödigt springa
i höjden och ekonomiska synpunkter icke blivit
tillbörligen iakttagna.
Då jag sålunda anser, att man kan säga, att vi
med tillfredsställelse kunna se tillbaka på den
utveckling vi haft här i landet på vattenkraftverkens
område, böra vi icke förtröttas att arbeta för att
detta även i fortsättningen blir fallet, dvs. att vi
försöka utbygga vattenkraften så ekonomiskt som
möjligt. Det är därvid även av största vikt, att man
erhåller god verkningsgrad samt att den utbyggda
vattenkraften blir så fullständigt använd som möjligt.
Det som i detta avseende ger bästa nytta för landet
är i de allra flesta fall till bästa nytta för de enskilda
företagen. Vad är det då för olika faktorer, som
inverka på en rationell kraftförsörjning?
För att erhålla en låg kostnad per nyttig kWh är
det icke endast av vikt att utbyggnadskostnaden,
dvs. kapitalinvesteringen, hålles nere och att så
många kWh som möjligt av stationens
produktionsförmåga komma till nyttig användning.
Slutresultatet påverkas även av de faktorer, som jag angivit
i nedanstående formel:
Självkostnaden per energienhet ==— .r • ’’ "*’
energiproduktionen
där K = anläggningskostnad (kapital),
N = naturkraftvärde,
v = räntesats,
f= förnyelsefond (årlig avsättning),
to = underhållskostnad,
cli= driftkostnad (inkl. administration, skatter och
försäkringar).
Självkostnaden blir låg i samma mån som
faktorerna i täljaren kunna hållas låga ocli
energiproduktionen blir hög.
Låneräntans höjd kan påverkas av lämplig
utbyggnad och klok försäljningspolitik, varigenom
kraftverken bli sunda affärer och eftersökta
kapitalplaceringsobjekt.
En kraftverksägare bör kunna skydda sig mot de
ogynnsamma verkningarna av ekonomiska kriser,
vilka kunna gå ut över kraftverkens bestånd, om de
så planläggas, att de kunna genom kraftavsättning
till andra ändamål taga igen åtminstone en del av
inkomsten från vid en svår kris bortfallna leveranser.
I detta avseende vann man ju den erfarenheten under
den nyligen genomgångna krisen, att åtminstone de
välskötta kraftverksföretagen stodo sig bra i
jämförelse med andra produktionsgrenar. I detta
avseende kunna vi kraftverksbyggare bidraga till sunda
förhållanden genom att anläggningarna utföras så,
att byggnadskostnaderna bli låga, samtidigt som
utförandet blir gott, varigenom kostnaderna för
förnyelse, underhåll och drift hållas nere. Låg kostnad
per kWh erhålles sålunda i den mån samtliga
faktorer i täljaren äro låga och energiproduktionen
är hög.
Nedan har jag schematiskt angivit vilka faktorer
som öka värdet av kraftleveransen, nämligen drift-
86
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
