- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Elektroteknik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te kn i sk Ti ds kri ft

Fig-, 2. Sektion genom turbinen vid Vargön. Fig. 3. Vérkningsgradskurva från Swir.

92 5 juni 1937

Fig. 1. Sektion genom kraftverket vid Vargön

rjmax = 91,5 % vid hjul om 3 111 diameter. Finshyttan
har ännu endast utfört några smärre aggregat.

Vad som i huvudsak skiljer de olika fabrikaten är
utförandet av rörelsemekanismen för
löphjulsskov-larnas vridning. Medan Karlstads mek. verkstad an
vänder sig av Exglessons navpatent och sålunda har
servomotorn nere i hjulnavet, har Finshyttan
servo-motorn förlagd i förbindningen mellan turbin- och
generatoraxel, liksom den s. k. Kaplankoncernen nere
på kontinenten. Nohab förlägger servomotorn över
generatorn. De olika konstruktionerna hava givetvis
var för sig sina fördelar och nackdelar. En fördel
med Karlstads nav särskilt vid större turbiner är att
de stora krafterna stanna inom navet, en fördel med
de andra är att man uppe vid maskinen alltid kan

säkert konstatera i vilket läge
löpskovlarna befinna sig samt att
ömtåligare delar av mekanismen här äro
lättare tillgängliga.

Jag skulle vilja säga några ord om
kaplanturbinens teori. Man har
visserligen utarbetat en dylik i stil med den
man använder för aeroplan, men
fråga är om den verkligen ger något
mera än betraktelser enligt äldre
metoder. Vid turbinskoveln råder dock
ett utpräglat övertryck vid
framkanten utan motsvarighet vid
aeroplan-vingen.’ Till sist måste man dock lita
till försök med modellhjul i
provstation. Frågan blir då vilka
omräk-ningslagar som gälla för
dimensions-och fallhöjdsändring. Firmorna slå i
det längsta vakt om sina rön och
erfarenheter och publicera blott det, som
kan äga reklamvärde. Enligt min tro
är strömningsbilden vid de relativt
korta skovlarna avhängig av
fallhöjden. I den axiella strömningen äro lagarna för
tryck- och hastighetsfördelning desamma för den
relativa strömningen som för den absoluta i en
fast krök. Trycket på skovelns konvexa baksida
sjunker nu snabbt från framkanten och då det
når det som statiskt motsvarar värdet ett stycke
längre ned i sugröret kan vattnet lämna skoveln
under utbildning av ett visst virvelrum under
skoveln. Vid högre fallhöjd är det sannolikt, att
denna släppning sker tidigare, att virvelrummet blir
större och att vattenmängden ökar snabbare än med
kvadratroten ur fallhöjden. Virvelrummen synas ej i
och för sig behöva betyda några väsentligt ökade
förluster. Vid olika stora turbiner skall teoretiskt
samma strömningsform uppstå om fallhöjden är
proportionell mot skalan. Jag hade för en tid sedan
tillfälle göra omräkning från en vid 1 m fallhöjd
provad modellturbin i 1/15 skala av den vid ca 7 m
fallhöjd arbetande stora turbinen. Jag fick därvid
åtskilligt större vattenmängder än de, som senare
konstaterades vid direkta prov. Skovlarna synas
sålunda styra vattnet bättre vid proportionsvis lägre
fallhöjd. Vid större fallhöjder synes det sålunda
även ur andra synpunkter än kavitationsfarans
lämpligt att göra skovlarna längre och svagare böjda än
eljest. I vissa fall synes en vid högre fallhöjd er-

Chairman of the Hyirtmecharucal
Subcommdtee Professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937e/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free