Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Manövertavla av plät.
Inomhusstödisolatorer, som fylla alla anspråk på
mekanisk hållfasthet, finnas numera att tillgå.
Stödisolatorer för utomhusmontage äro numera
åter delade porslinsisolatorer.
Betr. skensystem för högre strömstyrkor föreligga
ett flertal konstruktioner, avseende att göra dem
lämpliga såväl ur kortslutningssynpunkt som ur
förlustsynpunkt. Skenor lagda i fyrkant medelst
distans-stycken, U-balksprofiler av koppar, lagda så att
flänsarna ligga mot varandra, äro ett par exempel.
Samtliga dessa konstruktioner hava emellertid den
olägenheten, att montaget av såväl huvudskenorna som
avgreningarna från dem, expansionsskarvar m. m. blir
avsevärt besvärligare än utförandet med skenor på
högkant. Dessa senare hava vid större strömstyrkor
större tillsatsförluster än de ovan omnämnda och den
lämpliga vägen ur svårigheterna torde ligga i höjning
av generatorspänningen.
övriga motorinstallationer.
Vid vattenkraftverk, där eget magasin saknas eller
nedanförliggande verk äro helt beroende av den
momentana framrinningen i vattendraget, måste
avbördningen genom eller förbi stationen vara säkerställd
under alla förhållanden.
Luckmaskinerierna i dammen böra fördenskull helt
eller åtminstone delvis hava av stationsförhållandena
i övrigt oberoende strömkälla tillgänglig, precis som
turbinernas och generatorernas hjälpmotorer. Samma
gäller för intagsluckorna. Under sådana förhållanden
kan framrinningen förbi stationen ordnas utan onödig
tidsutdräkt. Ovan framhållna synpunkter gälla
givetvis större och medelstora kraftverk, vid de mindre få
luckorna sådana dimensioner att handkraft kan
användas som reserv om den ej är enda kraftkällan.
Traversmaskinerier anordnas i regel med
växelströmsmatning. Vid stora traverser uppsättas
Leo-nard-omformare för erhållande av en bättre
hastighetsreglering.
Isgrindsuppvärmning.
Iskravningen är en av vinterns besvärligheter vid
de flesta vattenkraftverken i mellersta och norra
Sverige. Från vattenbyggnadstekniskt håll hör man
ofta optimistiska uttalanden om att "vid detta
kraftverk blir det aldrig någon sväll" och ingen blir väl
gladare än verkets driftledare om en sådan spådom
går i uppfyllelse. Uttalandet stöder sig ofta på att
ett större magasin, konstgjort eller naturligt, finnes
omedelbart ovanför kraftstationen och man förutsät-
ter då att ett istäcke hinner utbildas innan någon
underkylning av vattnet inträder. Det har dock i
många fall visat sig, att sådant sker vid samtidigt
inträdande köld och stark blåst. Vid stationer, där
isgrinden är placerad utanför luckan bör man noga
överväga, om ej isgrinden från början bör byggas
sådan, att den, om så erfordras, utan vidare ändringar
kan förses med elektrisk uppvärmning. Arbetena
härför inskränka sig till träisolation dels mellan
grindjärnen sinsemellan, dels mellan dessa och
stödkonstruktionen samt färdigställandet av
grindjärns-paketens hopkoppling i nedre ändan, vilket allt kan
göras för en ringa merkostnad. Om grindarna skola
ändras efteråt blir det däremot en dyr historia.
Man bör vara ytterligt skeptisk rörande möjlighe
terna att undgå kravning överhuvudtaget, och ett
enda kravningstillfälle kan räcka att amortera
kostnaderna för den elektriska grinduppvärmningen.
Manövertavlor m. m.
Beträffande manövertavlor i kontrollrum bör
framhållas betydelsen av att det miniatyrschema, varmed
manöverpulpeten som regel utrustas, får en sådan
bakgrund, att detsamma framträder så skarpt som
möjligt. Det framhålles ofta från "estet"-håll, att
omhänderhavandet av stationen blir en vanesak och
att omgivningen fördenskull spelar föga roll. Det
torde dock icke kunna bortdiskuteras, att ett
anordnande av dessa detaljer på sådant sätt, att
möjligheterna för en eventuell felmanöver i möjligaste mån
undvikas, är vida mera värt än det estetiska värdet
av att manövertavlorna äro utförda av ett s. k.
"vackert" byggnadsmaterial. Det skulle säkert av
allt driftfolk hälsas med tillfredsställelse om de
skönbrokiga marmortavlorna för alltid bannlystes från
manöverrummen. Det byggnadsmaterial, som på sista
åren kommit till användning även vid de större
kraftanläggningarna såväl inom- som utomlands, är plåt.
Ifråga om plåttavlor har under de senaste 2 åren
framkommit nya konstruktioner av synnerligen
praktiskt utförande, där varje manöverfält utgör en från
bredvidliggande skild enhet, varigenom enheten kan
monteras fullt färdig i verkstaden med instrument,
småledningar, manöverplintar m. m. och tavlans
upp-montering å platsen inskränker sig till en enkel
uppställning och uppriktning av fälten bredvid varandra
samt fastdragning i golvet och hopskruvning
sinsemellan.
Beträffande manöverledningar användes förut
under en lång följd av år uteslutande pappersisolerade
ledningar. Dessa hade god elektrisk hållfasthet, men
lämpade sig mindre för de fall, då större
höjdskillnader förefunnos mellan manöverledningens båda
ändar.
På grund av svårigheten att erhålla trycktäta
änd-boxar med rimliga dimensioner fick man fördenskull
vanligen dras med ett besvärligt läckage i kabelns
nedre ända, vilket så småningom medförde dels en
nedsättning av isolationshållfastheten, dels otrevnad.
Där kabelns driftspänning ej överstiger 200 à 300
voit har man fördenskull mångenstädes återgått till
gummiisolerade ledningar, vilka exempelvis inom
Trollhätte kraftverks äldsta utbyggnad funktionerat
med fullgott resultat, Där automatiska
spänningsregulatorer med snabbmatare användas, är man
emellertid för närvarande på grund av snabbmatarens
100
5 juni 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
