Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
höga driftspänning oftast hänvisad att för
manöverledningarna för regulatorn använda de
pappersisolerade kablarna. Det vore säkerligen betydelsefullt
om kabelfabrikanterna skulle kunna finna en
ersättning härför i form av en prisbillig kabel med torr
isolation, kapabel att uthärda driftspänningar upp till
ca 1 500 voit.
Reläskydd.
Beträffande generatorskydden användas i allt större
utsträckning stabiliserade differentialskydd. Vid
stora maskinenheter försöker man dessutom få
stator-lindningen uppdelad på sådant sätt, att såväl
löd-skarvs- som lindningskortslutningsskydd kunna
installeras, Ovannämnda skydd kompletteras ofta med
jordslutningsskydd. Generatorskyddet verkar i första
hand på huvudströmbrytaren samt på huvudfältets
eller matarmaskinens fältströmbrytare. I de fall där
automatiska eldsläckningsanordningar kunnat
installeras påverkas även dessa av differentialskyddet.
Transformatorskydden utgöras även av
differentialskydd jämte Buchholzskydd, ofta kombinerade
med generatorskyddet.
För högspänningslinjerna träda
distansreläsyste-inen alltmer i förgrunden.
Automatisering m. m.
För underlättande av startandet av
maskinaggregaten i en station har under de senaste åren mycket
arbete nedlagts för automatiserandet därav. Starten
kan antingen vara halvautomatisk, då alla
hjälpmotorer startas och en kontroll av aggregatets
start-redskap automatiskt genomföres efter ett enkelt
beredskapskommando, varefter aggregatet igångköres
medelst handpådraget och övergången till automatisk
reglering verkställes på normalt sätt, eller också kan
såväl igångkörningen som upptagandet av
spänningen och infasning av generatorn å nätet ingå i
manöverserien. Huru långt man i detta fall skall
gå, blir i de flesta fall en lämplighets- eller
kostnadsfråga beroende på aggregatstorlek m. m.
Av de manövrer, som oftast göras i en station,
spelar fasningen en framträdande roll, och det lönar
sig att vid medelstora stationer och uppåt anskaffa
automatiska fasningsanordningar. Därest en maskin
måste hastigt tagas i drift under oroliga
förhållanden å nätet är den automatiska fasningsanordningen
en stor tillgång att räkna med. Den fasar utan
nervositet och avvaktar det första möjliga ögonblicket
för parallellkopplingens verkställande.
För underlättande av stationens skötsel böra
dammluckorna vara fjärrmanövrerade från kontrollrummet,
varest lägesindikator för luckorna installeras.
Särskild dammvakt kan i så fall ofta inbesparas.
För kommunikationen med samkörande
anläggningar, i synnerhet över större avstånd, torde den
ledningsriktade högfrekvenstelefonien komma att få
allt större betydelse. Bärvågen för telefonikanalerna
kan samtidigt användas för reläändamål.
Fjärrmätningsanordningar för överföring av
mätvärden, strömbrytarställningar o. d. till ett för
systemet gemensamt mottagningsställe hava vid stora
samkörande nät en mycket stor betydelse och bidraga i
sin mån till det rationella utnyttjandet av den
skapelse som betecknas med "det moderna
vattenkraftverket".
Fig’. 8. Generator med manöverskåp.
Femte Nordiska Elektroteknikermötet i Köpenhamn
i augusti 1937.
Såsom tidigare meddelats (Teknisk tidskrift,
Elektroteknik, mars 1937) hålles i Köpenhamn den 25—27
instundande augusti det femte nordiska
elektroteknikermötet, Mötets program föreligger nu klart, och
den svenska organisationskommittén motser tacksamt
anmälningar om deltagande snarast möjligt, varför
nedan lämnas några kortfattade upplysningar
angående vad som kommer att bjudas under mötet.
På den krafttekniska sidan domineras programmet
av en diskussion angående samköming av stora
kraftnät, med särskild hänsyn till de nordiska
förhållandena, Härvid lämnas först kortfattade
redogörelser från de olika nordiska länderna beträffande
den allmänna kraftförsörjningen och närmaste planer
beträffande utvidgningar, hopkoppling etc., varefter
de rent tekniska frågorna ventileras på mera bred^
basis, innefattande spörsmålen om den synkrona
stabiliteten med hänsyn till snabbregulatorer,
dämplind-ningar etc., allt i belysning av de senare årens
praktiska erfarenheter, varjämte den aktuella frågan om
de korta urkopplingstidernas betydelse närmare
studeras. Bland de krafttekniska ämnena må vidare
nämnas en redogörelse för den gallerstyrda
ström-riktarens senaste utveckling samt redogörelser för
den nya ångcentralen i Oslo och Rouhiala kraftverk
i Finland, Inom den teletekniska sektionen
förekommer en diskussion angående telefonnätens
automatisering, varvid i likhet med vad som planerats för den
krafttekniska diskussionen förekommer såväl korta
redogörelser för de olika ländernas system som all-
5 juni 1937
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
