- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Elektroteknik /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

rf/Mr/or
2500

770At77Oec7

Fig. 3. Den beräknade varaktigheten av
statsblockets belastning vid en årsproduktion av

3 200 MkWh.

77^ 7 7 77
tsbr fpr// Juni rfug.

Fig. 2. Belastningskurvor för Centralbloeket (Cb) och
Norrlandsblocket (Nb) ett vardagsdygn under olika
månader år 1936.

därigenom den sammanlagda
maximi-entimmeseffek-ten skall minskas något, men troligen icke med mer
än någon procent. De kortvariga
belastningstopparna, som nu vid Centralblocket uppgå till ca 5 % av
entimmeseffekten, torde även komma att
samman-lagra sig med de kortvariga topparna på
Norrlands-blocket på sådant sätt, att den sammanlagda
momentaneffekten minskas med någon procent.

Den sammanlagda belastningen torde få den i fig.
3 angivna karaktären. Det är troligt, att, allt
eftersom sammankopplingen fortskrider, toppen blir
något smalare och bottenpartiet något fylligare.

Vad som här anförts om den obetydliga
belast-ningssammanlagringen vid sammankoppling av
Centralblocket och Norrlandsblocket torde även äga
giltighet vid sammankoppling mellan statsblocket och
Krångede—Stockholm—Sydkraftblocket.

Belastningssammanlagringen vid flerårig kraftbalans.

Uppritar man en kurva över energibehovet för en
lång följd av år, så finner man, att den ligger ömsom
under, ömsom över en i huvudsak rät
utvecklingslinje. Avvikelserna åt båda hållen vålla en del
svårigheter. Vissa år får man överskott på kraft, andra
år blir tillgången något knapp. Man kommer inte

Fig. 4. Ärlig energiproduktion vid Statens
kraftverk för tiden 1921—1936.

ifrån dessa variationer, huru långt än samkörningen
fortsättes. De bero på konjunkturväxlingar, som äro
oskiljaktiga från nutida näringsliv. Men
variationerna bli något drägligare för ett mycket stort
kraft-block än för mindre företag.

Fig. o utvisar, huru den årliga
belastningstillväxten utfallit från och med 1921 inom enbart
Centralblocket, inom Porjus och Norrfors kraftverk och för
hela statsblocket tillsammantaget. De betydande
ändringar, som kunna inträffa inom vissa industrier
eller inom en viss landsända, måste naturligtvis
påverka kraftåtgången, men rubbningen i
kraftförbrukningen utjämnas relativt snart vid gemensam
kraft-hushållning för stora delar av landet. Denna
flerårs-utjämning torde vid sammankoppling av större
kraftblock i olika delar av landet bli av större betydelse
än den årliga utjämning och sammanlagring, som
man i vanliga fall huvudsakligen fäster1 sig vid.

Utjämningen av kraftöverskotten vid de olika
kraftverken.

De största vinster, som hittills skördats av
Vattenfallsstyrelsen genom hopkoppling av olika kraftverk,
ha uppstått genom att förhandenvarande kraftöver-

/925 mo /9jj

Fig. 5. Årlig belastningstillväxt vid Statens
kraftverk åren 1923—1936.

122

7 aug. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937e/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free