Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Term sk Tidskrift
/20
Fig. XI. Medelvattenföringen per år i
Lagan under perioden 1910—1934.
att det stora Porjusverket legat i så hög grad
isolerat.
Interferensen mellan vattenföringen i olika vattendrag.
Olikheten i de periodiska växlingarna i
vattenföringen inom olika svenska vattendrag är allmänt
känd. Det är naturligt, om man under olika
tidsskeden ser på detta fenomen från något olika
synpunkter, och det är nästan behövligt, om det skall
bli någon diskussion om saken.
Man har brukat tala om det lyckliga sätt, på vilket
vattenkraften i södra Sverige kompletteras av
vattenkraften i Nordsverige — jag tar saken mera allmänt,
eftersom den sydliga vattenkraften är representerad
icke endast inom Sydkrafts område utan även inom
Vattenfallsstyrelsens, och därför att Krångede trots
sin aktningsvärda storlek endast är en del av den
norrländska vattenkraften. Eftersom det framdeles
icke blir fråga om överföring av kraft från
Sydsverige norrut, kommer man den framtida verkligheten
närmare genom att enbart tala om huru
kraftleveransen från Norrland till Sydsverige blir beskaffad.
Efter måttliga regleringar har södra Sverige en
vattenkrafttillgång, som i genomsnitt varierar
ungefär på samma sätt som det framtida behovet, dvs. så,
att vattentillgången är större under vintern än
under sommaren (se fig. 9). Även för framtiden
kommer södra Sverige att besväras av accentuerad
vattenbrist under sommar och höst under vissa år — ca
Fig. 12. Krafttillgången vid
Krångede efter fullständig reglering av
Indalsälven. - normalt år,
vattenfattigt år.
tre år av tio. Denna vattenbrist är i kilowattimmar
räknat rätt måttlig och bör därför kunna i stor
omfattning, om också icke helt, kompenseras med
överskottskraft från nordliga kraftkällor, där tillgången
på kraft i allmänhet är riklig under sommar och
höst. I längden blir emellertid detta ett
specialproblem av underordnad betydelse.
Huvuddelen av det krafttillskott, som kommer att
behövas i södra Sverige liksom i Mellansverige, får
den vanliga karaktären (se fig. 10) med större
belopp under vintern än under sommaren. Därför blir
vattenregleringsproblemet i Sverige allt framgent,
utöver en måttlig utjämning under sommaren, i
huvudsak en överflyttning av vatten från
sommarhalvåret till vinterhalvåret. För denna reglering finns
det också stora resurser i vårt land, som nu
successivt tagas i anspråk.
Det tillskott, som erfordras för södra Sverige
utöver förutnämnda säsongtillskott under torra år,
bin-större under vattenfattiga än under vattenrika år,
beroende på den stora variationen i medelavrinningen
under olika år. Den varierar exempelvis för Lagan
så, som fig. 11 utvisar med 40 à 50 % omkring
medelvärdet. Den nyttiga vattenkrafttillgången vid de
norrländska vattenkraftkällorna är, som vi alla veta,
icke synkron med tillgången vid de mellan- och
sydsvenska, och det inträffar sålunda emellanåt, att
det är gott om vatten i de norrländska vattendragen,
medan det är ont om kraft i mellersta och södra
Sverige. Men det förekommer också år, då det är
ganska ont om vatten över hela landet.
Risken för mycket långvarig kraftbrist under vissa
år synes vara rätt litet beaktad, därför att än så länge
vattenfallen i allmänhet äro utbyggda för en måttlig
vattenmängd. Den kommer att göra sig starkare
gällande, om man konsekvent utbygger vattenfallen
för stor vattenmängd. När det exempelvis talas om
att Krångede kan utöver de första tre aggregaten om
ca 100 000 kW utbyggas med ytterligare samma
effekt, så krävs det för ett riktigt bedömande av
saken kännedom om, att även med fullständigt
utnyttjande av de
ovanligt stora
regleringsmöjligheterna vid
Indalsälven, dessa sist
tillkomna 100 000
kW i genomsnitt
icke bli tillgängliga
under mer än ca sex
månader per år och
att den rikliga
vattentillgången närmast är tillgänglig
under den förra
delen av
sommarhalvåret, medan bristen
i södra Sverige
framför allt berör senare
delen av
sommarhalvåret.
Risken för
långvarig kraftbrist under
vissa år kan
naturligtvis minskas och
förebyggas genom
måttlig utbyggnads-
Fig. 13. Varaktigheten av
krafttillgången vid större
vattenkraftverk i Sverige med och
utan sammanlagring enl. ing.
Erik Blomqvists undersökning
(Sv. Vattenkraftföreningens
publ. nr 280).
124
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
