Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mätas.13 Om emellertid en dylik fullständig statistik
över belastningens kvarttimmesvärden ej förefinnes,
utan endast de under en längre tid t. e. per månad
observerade maximivärdena äro kända, kan man i
vissa fall basera beräkningen på dessa.
Om nämligen belastningen ifråga är av sådan art,
att nian kan räkna med att karakteristikan för
kvart-timmesvärdena även rätt högt upp i spetsen har
Gauss’sk form — alltså utgör en belastning,
sammansatt av ett stort antal oberoende delbelastningar, av
vilka ingen dominerar i summan — och om ingen
av delbelastningarna varierar systematiskt med
årstiden, så kan man ur medelvärdet ü\i och
spridningen sM för de observerade månadsmaxima sluta
sig till medelvärdet a och spridningen s för alla
kvarttimmesvärden.14 Detta kan ske på följande
sätt:
Med insättande av den effektiva observationstiden
(drifttiden) t0 per månad beräknas först w = 0,59 •
• £„,/£„. För detta värde w erhålles ur den högra
dubbelskalan i fig. 2 det motsvarande värdet | samt
ytterligare ur den vänstra dubbelskalan det mot
samma värde | svarande värdet på funktionen G’ (£).
De sökta värdena s och a kunna nu under anförda
förutsättningar med god approximation sättas
10,5 kW-200 h
0,727 • 0,25 h
■ 2,6- 10-3 = 30 kW
s =
SM t o
0,727 t„
G’ (i) och a = aM — is.
Ett numeriskt exempel må ytterligare belysa denna
beräkning:
De under 2 års tid av en kvarttimmesmaximimätare
uppmätta månadsmaxima för den ifrågavarande
belastningen må vara följande:
627, 646, 637, 642, 623, 627, 641, 629, 636, 651,
654, 636, 642, 652, 646, 629, 635, 631, 622, 646,
625, 657, 640 och 620 kW.
Det förutsattes, att belastningen sammansättes av
ett stort antal oberoende delbelastningar, av vilka
ingen i fråga om variationerna dominerar i summan
eller beror av årstiden, samt att
belastningsförhållandena under alla- de ifrågavarande månaderna varit
normala och motsvarande de aktuella förhållandena.
Först beräknas medelvärdet au och spridningen
sM för de uppmätta värdena. Medelvärdet aM blir
lika med 637,25 kW. Spridningen erhålles bekvämast
sålunda, att man först beräknar
/272 + 462 + 372+...+ 202
24
37,252j
kW2
= 111 kW2,
där kW-talen 627, 646, 637 ... 620 samt medeltalet
637,25 för enklare beräknings skull minskats med
600. Spridningen sM är allteå lika med yl 11 kW =
= 10,5 kW.
Yi antaga vidare, att den effektiva
observationstiden (drifttiden) t0 per månad omfattat ca 200 h,
och få då w — 0,59 • 0,25 h/200 h = 7,4 • 10—4, vilket
värde enligt dubbelskalorna i fig. 2 ger £ — 3,18 samt
G’ (£) = 2,6 • 10 3.
Med dessa värden får man alltså den sökta
spridningen s samt medelvärdet a för samtliga
kvarttimmesvärden:
13 Se t. e. Elektrotechn. Z. 1937, s. 449 och 642.
14 Acta Acad. Aboensis, Math. et. Phys. IX, 6, s. 113—115.
och a — 637,25 kW — 3,18 • 30 kW = 542 kW.
På dessa värden a och s kan man nu basera
kalkyler av de genomsnittliga maximibelastningarna
resp. spetsbelastningsavgifterna efter tillkomsten av
nya oberoende varierande belastningar.
Antag t. e. att en anslutning av en ny
motorbelastning planeras, vilken oberoende av de övriga
delbelastningarnas variationer skulle i medeltal en gång
varje åttonde timme av drifttiden vara inkopplad
med 40 kW under i medeltal 2 h varje gång.
Spridningen för denna nya delbelastnings
kvarttimmesvärden erhålles med ledning av diagrammet i
fig. 1; för tm/tp = 0,25 h/8 h — 0,03 och tN/tp —
= 2 h/8 h = 0,25 får man sJ[N — N0) = 0,42 och
s{ = 0,42 • 40 kW — 16,8 kW. Spridningen s för
totalbelastningens kvarttimmesvärden ökar alltså
genom tillkomsten av den nya belastningen från 30 kW
till y/305 + 16,82 kW = 34,4 kW, alltså med 4,4 kW,
medan medelvärdet a höjes med den nya
delbelastningens medelvärde 0,25 • 40 kW = 10 kW.
Om man nu vill förutberäkna den genomsnittliga
ökningen av de årliga spetsbelastningsavgifterna och
dessa utgå för t. e. medeltalen av de 4 största
månadsspetsarna per år, beräknar man först w — 1,86 •
■tm\t0 — 1,86 • 0,25 h/2 400 h = 1,94-10—4 och får ur
fig. 2 | := 3,55. Avgifterna komma alltså att utgå
för en ca 10 kW+ 3,55-4,4 kW =26 kW högre
effekt, nämligen för ca 552 kW + 34,4 kW = 674 kW
mot ca 542 kW + 8,85 -30 kW = 648 kW utan den
nya belastningen.
Vid denna beräkning antages visserligen, att
karakteristikan för kvarttimmesvärdena även efter
sammanlagringen med den nya delbelastningens
bidrag har Gauss’sk form, ehuru de nya bidragens
variationer ej äro små i förhållande till
totalbelastningens variationer samt uppvisa en karakteristika,
som avsevärt avviker från den Gauss’ska formen. En
noggrannare beräkning ger ett belastningstillskott av
ca 27 kW; felet är alltså i detta fall utan praktisk
betydelse.
På liknande sätt kan även den minskning av
spetsbelastningen kalkyleras, som inträder vid bortfall
av någon av de oberoende delbelastningarna. Om
t. e. för den bortfallande delbelastningen gäller
samma data, som nyss antogos för 40
kW-belast-ningen, minskas totalbelastningens medelvärde med
10 kW och spridningen för dess kvarttimmesvärde
från 30 kW till v’ 302 — 10,8S kW = 24,9 kW, alltså
med 5,1 kW. Den för spetsbelastningsavgifterna
bestämmande effekten sjunker alltså enligt den
approximativa beräkningen med omkring 10 kW +
+ 3,55 • 5,1 kW = 28 kW.
De här beskrivna beräkningssätten böra givetvis
användas endast i sådana fall, då de anförda
förutsättningarna äro åtminstone något så när förhanden.
Framför allt måste man observera villkoret, att
delbelastningarna skola variera fullt oberoende av
varandra. I sådana fall, då delbelastningarna påverkas
av gemensamma faktorer, såsom t. e. tiden på dygnet
eller året, dagsljuset eller dylikt, kunna de här
beskrivna metoderna naturligtvis ej utan vidare an-
140
4 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
