Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tade från roterande omformare, sker detta vanligen
med hjälp av ett fast kondensatorbatteri.
Effektfaktorn är emellertid i viss mån beroende av gjutgodsets
beskaffenhet, varför faskompenseringen då ofta blir
ofullständig, önskas frekvensreglering hos en
högfrekvensugn, blir detta en mycket omständlig
procedur, om en gynnsam effektfaktor samtidigt skall
kunna upprätthållas.
I den nya philipsugnen är faskompenseringen
genomförd på ett mycket enkelt sätt. Ugnen drives
nämligen från en elektronröroscillator, vars
svängningskrets sammansättes av ugnspolens egen
induktans och ett kondensatorbatteri. Oscillatorn arbetar
alltså med resonansfrekvensen hos denna krets,
varvid kretsimpedansen alltid är rent ohmsk.
Effektfaktorn blir således automatiskt den bästa möjliga.
Genom att utföra kondensatorbatteriet
omkopp-lingsbart har man erhållit en enkel möjlighet att.
variera frekvensen, även under drift. Detta kan vara
fördelaktigt, ty det är ofta i början av smältperioden
lämpligt med avsevärt högre frekvens än då
ugnsinnehållet börjat flyta.
Ugnen har bruttovolymen 12,5 liter; den är alltså
tämligen liten. Vid större ugnar torde
röroscillatorn svårligen kunna konkurrera med den
roterande omformaren, trots dennas ovan påtalade
svagheter. Den utbytbara degeln är placerad i en spole
om 20 varv, bestående av ett kopparrör med
rektangulär sektion och bruttodimensionerna 12,5 X 25 mm.
Röret genomflytes av kylvatten. Spolens induktans
är omkring 0,125 mH. Då kondensatorbatteriets
största kapacitet är 6 «F och dess minsta 0,75 fiF blir
frekvensområdet ungefärligen 6 000—17 000 Hz.
Oscillatorröret är av den vattenkylda typen TA
20/250; det är firmans största sändarerör. Röret,
som kan avgiva en effekt av 2 50 kW till ugnen, matas
från en högspänningstransformator med likriktare,
innehållande 12 kvicksilverlikriktarrör i
bryggkoppling. Transformatorn är dimensionerad för 450 kVA.
För anläggningens effektreglering är likriktaren
utrustad med en fasregulator, varmed spänningen pä
likriktarrörens hjälpanoder fasregleras.
Vid företagna prov har man uppnått en
smält-kapacitet av 200 kg stål per timme, varvid från nätet
uttagen effekt uppgick till i medeltal 250 kW. g.
Nya radiofyrar. Under sistlidna juli månad hava
två nya, maritima radiofyrar tagits i drift i Sverige.
Den ena är belägen vid Kullens fyr och den andra vid
Brämön, angöringsfyren för inloppet till Sundsvall.
Radiofyrarna ingå i det år 1933 planlagda,
nordeuropeiska radiofyrnätet, vari Sveriges del innefattar
26 anläggningar. Sedan Kullen och Brämön nu
färdigställts är jämnt halva antalet av dessa radiofyrar
i drift. Innevarande års riksdag har emellertid
beviljat medel för ytterligare två (Landsort och
Egge-grund), vilka beräknas kunna tagas i drift under
sommaren 1938.
Radiofyrar av förevarande slag arbeta på
frekvenser i närheten av 300 kHz; de äro avsedda att tjäna
som riktpunkter för med pejlapparater utrustade
fartyg. Signalerna utgå företrädesvis under osiktbart
väder, men även under klart väder sändas signaler
med vissa mellanrum, varigenom kontroll av och
övningar med pejlapparater möjliggöras.
Vid Kullen och Brämön ha samtidigt med
tillkomsten av radiofyren skett omfattande moderniseringar.
t
Den elektriska membransirenen vid Brämö fyrplats.
Sålunda är ljusfyrens gamla fotogenglödnätlampa
ersatt med en 1 000 W elektrisk glödlampa, vilken ger
fyren en omkring 5-dubblad ljusstyrka. Vidare är
den tidigare med komprimerad luft drivna ljudsirenen
utbytt mot en elektrisk membransiren: en
"högtalare", som är elektriskt och akustiskt avstämd till
driftfrekvensen. Dess tillförda elektriska effekt är
omkring 5 000 W (jämför den vanliga
rundradiomottagarens effektbehov av någon enda watt!).
De nya anläggningarna drivas frän egna kraftverk,
bestående av en dubbel uppsättning räoljedrivna
generatoraggregat samt ackumulatorbatteri om 500 Ah,
110 V.
Till ovanstående bör antecknas, att Kullens fyr är
en av Nordens äldsta; dess anor datera sig ända från
1500-talet. Fyringen skedde enligt forna dagars
primitiva metoder med öppen eld och utan alla optiska
hjälpmedel ända till år 184 3, då i ett nybyggt fyrtorn
installerades en roterande spegelapparat med tolv
veklampor för rovolja, vilken 1882 ersattes med det
bättre bränslet fotogen. Vid sekelskiftet byggdes det
nuvarande tornet, som utrustades med vårt lands
alltjämt största, mer än manshöga fyrlinsapparat. Sex
år senare inmonterades en fotogenbrännare med tre
glödnät, vilken nu efter 31 års tjänstgöring fått träda
tillbaka för det elektriska ljuset. Ett rekord har
härmed satts: Kullen är nu med sina över 2 millioner
Hefnerljus Sveriges starkaste fyrljus. g.
156
4 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
