- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Elektroteknik /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Ny rörtyp för sändning med ultrakorta vågor.

Vid sändning med korta och ultrakorta vågor har
man tidigare varit i stort sett hänvisad till att använda
treelektrodiga rör. Vid de långa och medellånga
våglängderna kan återverkan mellan anod och galler
relativt lätt neutraliseras, under det att detta ställer sig
besvärligare ju högre den använda frekvensen är.
Självinduktion och ömsesidig induktion hos elektroder och
tilledningar komma med avtagande våglängd att spela
en större roll jämfört med rent kapacitiva impedanser,
och neutraliseringen blir i samma mån mer kritisk.
Detta gäller speciellt, då rörets linjära dimensioner
ökas, vilket är ofrånkomligt vid rör för större
effektbelopp.

Redan tidigare har pentoden använts som sändarrör.
Det har då varit fråga om luftkylda rör av mindre
effektbelopp (ca 1 kW). Av firman Philips i Eindhoven
har ett nytt pentodrör förts i marknaden med en
utgångseffekt av 15 kW, vilket beskrivits i Philips
Trans-mitting News nr 3, vol. 4, och för vilket en redogörelse
i sammandrag nedan skall lämnas.

De fördelar, som äro förenade med denna rörtyp, äro
så stora, att man utan överdrift kan beteckna densamma
såsom ett av de största framstegen på rörteknikens
område under senare år. Därest förväntningarna på röret
infrias, torde detta få återverkningar på
rundradiosändares allmänna konstruktiva utförande på såväl
kort-som långvåg.

En bild av röret visas i fig. 1. Detsamma är utfört
för vattenkylning samt är av dimensionerna 600 mm
total längd, 126 mm diameter på röret och ca 250 mm
största diameter över elektroderna. Rörets elektriska
huvuddata äro beskrivna i tabell 1.

Då ett treelektrodigt rör användes vid långa och
medellånga våglängder, är den tid, som
elektronströmmen behöver för att tillryggalägga sträckan från
glödtråd till anod, försvinnande liten jämfört med tiden för
en svängning. Elektronströmmen i röret kan sålunda,
utan att nämnvärt fel begås, betraktas som om den
för-sigginge utan fasförskjutning. Annorlunda bliva
förhållandena däremot vid korta
och ultrakorta vågor. Den
vägsträcka, elektronerna ha
att passera från katod till
anod, blir här jämförelsevis
stor i förhållande till
våglängden, vilket betyder, att
en viss fasskillnad kommer
att förefinnas hos
elektronströmmen, betraktad i olika
delar av röret, exempelvis i
det ögonblick, då
elektronflödet lämnar glödtråden och
då det träffar anoden.
Fasförskjutningen sker
successivt under den tid,
elektronerna passera genom
röret, och är störst på väg-

A

Tabell 1. Rörets elektriska huvuddata.

glödspänning .......................... 22 V

glödström ............................. ca 80 A

anodspänning ......................... max. 12 kV

skärmgallerspänning .................... „ 2 000 V

anodförlust ............................. 12 kW

branthet .............................. 6—10 mA/V

kapacitet anod—glödtråd ............... 28 /a,/j,F

„ anod—styrgaller ............. 0,05 ^uF

„ glödtråd—styrgaller ......... 58 fiftF

Kin vid Va = 12 000 V ...............15 m

Kin vid Va = 8 000 V ................ 6 „

sträckan glödtråd—galler, där hastigheten är den
minsta. I tvenne snitt A och B, tagna intill resp. elektroder,
blir överföringsströmmens storlek ej densamma. Mellan
A och B existerar en viss varierande rymdladdning av
där befintliga elektroner, medförande uppkomsten av
en dielektrisk ström, som till amplitud och fas är
bestämd av villkoret, att summa ström är konstant.

Antages, att den dielektriska strömmen i röret helt
och hållet absorberas vid gallret — vilket till större
delen är fallet — samt sluter sig genom gallerkretsen
till glödtråden, kan strömförloppet schematiskt
framställas av vektordiagrammet i fig. 2. Den från
glödtråden utgående elektronströmmen antages i fas med
gallerspänningen Vg< I är elektronströmmen vid gallret
med fasförskjutningen a° samt Ig gallerströmmen.
Kom-posanten CA ligger i fas med Vg och innebär ett
motstånd, komposanten B A åter ligger 90° före
gallerspän-ningen och framställer en rent kapacitiv ström,
proportionell mot I/Vg ocn mot brantheten, om
anodspänningens inflytande försummas.

Pentoden besitter nu den stora fördelen, att enär
elektronströmmen I kan göras nära nog oberoende av
anodspänningen, komma ändringar i anodkretsen på
grund av annan avstämning, belastning etc. icke att
återverka på gallerströmmens styrka. Detta är däremot
fallet vid det treelektrodiga röret, speciellt vid
användning av ultrahög frekvens. Den variabla kapacitet, som
framställes av komposanten BA, kan vid
televisionsvåglängder uppgå till ca 5 uuF samt dämpningen till
200 ohm.

Normalt arbetar pentoden utan direkt neutralisering.
Detta är möjligt på grund av förekomsten av fång- och
skärmgallret mellan anod och styrgaller. Direkt verkan

Fig. 1. Yttervy av det nya Fig. 2. Schematisk bild av
röret. strömförloppet.

-SOO -600 -400 -200 0 ZOO Vq

Fig. 3. Statiska karakteristikor för röret.

184

7 aug. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937e/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free