Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Westinghouse El. Mgf. Co lancerat en sammansatt
rotor byggd av skivor och ändtappar sammanhållna
med långsgående bultar. Man kan i så fall använda
relativt små göt, som få en god genomarbetning i
den för de radiella och tangentiella påkänningarna
fördelaktigaste riktningen. Man får tillfälle avlägsna
större delen av det sämre centrumpartiet, får
relativt kortvariga värmebehandlingsprocesser och en
alltigenom metallurgiskt tryggare konstruktion.
Tyvärr kan konstruktionen icke med fördel utföras för
en tvåpolig maskin för 3 000 eller 3 600 varv.
1. Legeringsämnenas inverkan på
magnetiserbarheten.
Yi komma så till legeringsämnenas betydelse. Ett
försök att på empirisk väg lösa frågan om
legerings-ämnenas praktiska inflytande på B—//-värdena har
gjorts av Gerold enligt fig. 19.
Kurvan längst till vänster visar dels
magnetiserbarheten för en kolhalt —0 % och dels en
korrektionskurva för 1 % C vid olika //-värden. Kurvorna
till höger visa på samma sätt korrektionsvärden för
1 % av Al, Si, Cu, Mo, Mn och Cr. Vidare finnes
ett exempel på beräkning av (B 50) för ett material
med en viss antagen sammansättning.
Tab. 111.
A ns A aB I ,510 I K
Si ..........................+0.7 +1.1 —0,6 —0.2
Mn .............+ 0,3 +0,8 —0,3 —0,2
Cu ........................+0,8 +1,0 —0.4 —0.1
Al ..........................+0,2 +0,3 —0,1
Ni ..........................+0,4 +0,5 —0,2 —0,3
Cr ........................+0,5 +0,6 —0,3 —0,1
Mo ........................+2,0 +2,6 —1,1 —0,1
Va ........................+2,0 +2,6 —1,3 —0,8
2. Legerings ä m n e n a s inverkan på
hållfastheten.
Hållfasthetsvärdena kunna för ett normaliserat stål
någorlunda beräknas enligt fig. 20. Diagrammet
angiver korrektion för 0,1 % kol och utgångspunkt
från 0,10 % kol i grundmaterialet, vars analys finnes
angiven och till vilket man har att addera eller
subtrahera beräknade förändringar. Övriga ämnens
förändringar framgår av tab. III, där förändringen
likaledes avser inverkan av 0,1 % av legeringsämnet
ifråga. A os och A ob uttryckas i kg/mm2 och A èi;i
och A K i %.
En rotorkropp kan icke underkastas den hastiga
avsvalning, som normaliseringen innebär, varför
betydligt lägre värden ertiållas för sträckgräns och
brottgräns. Som relativa siffror är dock
undersökningen fullt användbar.
En kombination av goda hållfasthetsegenskaper
och högt B-värde är ju vad som önskas i en rotor.
HM 0.60 CX
Fig. 20. Diagram utvisande
korrektionen för 0,1 % C med utgångspunkt från
kolhalt 0,io %.
För att mera påtagligt kunna se vilka
legeringsämnen, som i första hand böra komma i åtanke, har
enl. tab. IV uträknats en rent empirisk formel för för-
Tab. IV.
Å O O
100’ tëttb
Amp. v./cm.
25 50 100 200 300
C ........................0,05 0,06 0,08 0,08 0,08
Si ........................6,36 8,14 1 0,94 1 2,96 14,00
Mn ......................1,88 3,57 3,75 3,95 4,05
Al........................1,33 1,41 1,47 1,52 1,54
Cu ........... 24,20 34,80 53,30 72,70 80,00
Mo ......................13,33 21,05 26,67 30,77 33,90
Cr ......................5,56 10,00 1 4,29 20,00 25,00
Ni........................hög hög hög hög hög
ändringen i sträckgräns och kontraktion samt
förändringen i induktion, allt för 0,1 % av ett legerings-
ämne. Om formelns utseende är 100 • —er-
A K ■ A B
hållas de värden som framgå av tabell IV.
Fig.
19. Beräkning av magnetiserbarhet ur
analys. Material normaliserat.
Fig. 21. Magnetiseringskurvor för stål av olika
analys.
7 aug. 1937
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
