Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
anoduttag. Denna mätning ger korrekt resultat även
vid gaffelkoppling.
De ovan återgivna ekvationerna låta sig
representeras av ett enkelt grafiskt samband fig. 1 och 2.
En vinkel med radien 1 är uppritad, exempelvis 1
dm, och i denna är en vertikal diameter A B dragen.
I vinkeln S mot A B drages en linje A D som skär
cirkeln i D. Från cirkelns medelpunkt O drages en
linje O C, bildande vinkeln u med O A och skärande
cirkeln i C. Från C drages linjen C E, vinkelrät
B
Fig. 1. Strömriktarens cirkeldiagram, visande
dess arbete som nedstyrd likriktare.
skjutningen av växelströmmens grundton är
approximativt lika med summan av styrvinkeln S och halva
överlappningsvinkeln u, varför den framträder i
diagrammet som vinkeln mellan C B och A D. Vi se
att fasförskjutningen <p ökar med såväl nedstyrning
B
mot A D och skärande denna i E. Som man lätt kan
övertyga sig om blir nu
1, -Z
AE= proportionell mot likströmmen
E (2)
ED = ——proportionell mot likspänningen
EQe
Härigenom ha vi fått en åskådlig bild av
sambandet mellan likström, likspänning,
överlappningsvinkel och styrvinkel.
För fig. 1 är en styrvinkel av ca 40° antagen. Vi
se här, att med den valda överlappnings vink el n är
E D co 0,6 AB. AB representerar den oreglerade
tom-gångsspänningen.
I fig. 2 är styrvinkeln ca 135°. E D är här riktad
åt motsatt håll mot A E, dvs. likspänningen går åt
motsatt håll mot likströmmen, strömriktaren
åter-arbetar effekt på växelströmsnätet.
Vidare se vi att för viss styrvinkel är summan
a v AE och E D konstant, vilket betyder att
sambandet mellan likspänning och likström är en rät linje
med konstant lutning, om styrvinkeln hålles konstant,
men med en tomgångsspänning, som genom lämpligt
val av styrvinkeln kan väljas godtyckligt mellan
värdena A B och — AB.
Vi kunna vidare för varje inom strömriktarens
arbetsområde liggande värdepar av likspänning och
likström framkonstruera den erforderliga styrvinkeln
och den därvid erhållna överlappningsvinkeln. Vi
beräkna A E och ED ur ekv. 2 och addera dem med
hänsyn till tecknet av E D. Summan A D avsättes
från A så att D faller på cirkelperiferien, till höger,
om summan är positiv, till vänster, om summan är
negativ. Vinkeln BAD anger då styrvinkeln. Från
E drages en normal mot A D, som skär cirkeln i C.
Vinkeln A O C är då överlappningsvinkel. Fasför-
Fig. 2. Strömriktarens cirkeldiagram, visande
dess arbete som återarbetande växelriktare.
som överlappning, och blir större än 90° vid
åter-arbetning.
Nätströmmens grundton kan härur beräknas. Man
beräknar effekten EL X 11 och undersöker vilken
nätström som med den erhållna fasförskjutningen ger
denna effekt.
Vidare intresserar det s. k. respektavståndet, dvs.
den tid som förflyter från det en anod slocknat tills
den åter får positiv spänning. Det är av vikt att
denna tid är så lång, att gallret därunder hunnit
återfå sin spärrverkan. Denna tid motsvaras av
vinkeln mellan A D och O C. Som synes blir den
relativt kort vid växelriktning, och minskas därvid vid
ökad likspänning, varför den är av väsentlig
betydelse i detta fall.
Som synes får man ur detta diagram en klar och
fullständig bild av strömriktarens driftegenskaper
med hänsyn till dess likstiömssida, och dessutom kan
grundtonen i nätströmmen på växelströmssidan
beräknas.
NOTISER
Koordinatväljare. De nu brukliga automatiska
telefonsystemen använda i sina kopplingsorgan, dessa
må vara steg-för-steg eller maskindrivna, kontakter i
form av borstar, som röra sig längs kontaktrader. Dessa
mot varandra glidande delar måste vara av en slitstark
metall; det visar sig emellertid, att metaller med god
ledningsförmåga, t. e. silver och koppar, äro alltför
mjuka, medan hårdare metaller äro sämre ledare och
dessutom ofta ha höga ytövergångsmotstånd. Av denna
anledning har man länge försökt konstruera ett
automatiskt kopplingsorgan, där glidkontakterna ersatts av
tryckkontakter. Bells laboratorier ha nyligen
färdig-konstruerat ett nytt kopplingsorgan, som uppfyller dessa
fordringar.
204
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
