Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hålla streck även vid jämförelse mellan skilda orter.
Svenska folket synes värdera sin belysning till 80 öre
pr m2 och år.
Talaren berörde därefter förhållandena, när det
gäller yrkesabonnenter samt övergick därefter att ge
en del exempel på effekttariffer samt tidgränstariffer,
där debiteringen ändras vid en tidig gräns.
Efter denna resumé av vad statistiken säger om
förhållandena inom tariffområdet, avslutade
föredragshållaren sitt anförande med att medelst formler söka
klarlägga inverkan på vad som är viktigt och vad som är
ovidkommande vid bearbetningen av statistiskt material.
Ordföranden framförde därefter till avdelningen
tack för det med livligt bifall mottagna föredraget.
Ingenjör Norberg gjorde därefter till avdelningen
en hemställan, att den måtte uttala sig för att
eventuella erinringar betr. normförslag insändas inom
angiven remisstid och ej samma kväll som förslaget skall
upptagas för slutgiltigt godkännande.
Ordföranden meddelade att detta otvivelaktigt var
avdelningens åsikt och att föreningens styrelse skulle
låta införa notis i Teknisk tidskrift i frågan.
Det av ett 60-tal medlemmar besökta sammanträdet
slutade därefter kl. 21,20, varefter följde klubbafton.
Ln.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20,
fredagen den 19 november 1937 kl. 19,30.
Sammanträdet förklarades öppnat av föreningens
ordförande, direktör Hemming Johansson. Att jämte
ordföranden justera dagens protokoll utsagos
byråchef N. Hedén och fil. dr M. Vos.
Ordföranden meddelade, att från Militärtekniska
föreningen, som samlas till årsmöte på Svenska
teknologföreningens lokal tisdagen den 23 november
1937, inkommit en inbjudan till Svenska
elektroingenjörsföreningens medlemmar att åhöra ett föredrag med
ljusbilder av major a. D. Nebel från Telefunken,
Berlin, över ämnet "Radion i en nutida armé -— taktiska
och tekniska synpunkter".
Härefter förrättades val med acklamation av
styrelse och funktionärer för kalenderåret 1938. Valet
utföll i överensstämmelse med valnämndens och
styrelsens förslag sålunda:
Styrelse: ordförande överingenjör Yngve Holm
(nyval), vice ordförande byrådirektör Einar Malmgren
(omval) och tekn. dr Ivar Herlitz (nyval),
sekreterare civilingenjör Gustaf Löfgren (omval) och
civilingenjör Inge Svedberg (ny al), ceremonimästare
civilingenjör Harry Nyström (nyval), övriga
medlemmar civilingenjör Uno Lamm (omval),
civilingenjör Torsten Lundell (nyval), fil. dr Mogens Matell
(omval), driftchef Thure Strand (omval),
byråingenjör Gustaf Swedenborg (nyval) och
linjedirektör Magnus Wahlström (omval).
Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse: ordinarie byrådirektör Einar Malmgren (nyval)
och tekn. dr Ivar Herlitz (nyval), suppleant direktör
Hemming Johansson (nyval).
Klubbmästare civilingenjör ’Sven Hedberg (omval)
och civilingenjör Åke Vrethem (nyval).
Revisorer: förste byrådirektör Axel F. Gustrin
(omval) och verkstadsdirektör Helge Ericson (omval).
Redaktör för "Elektroteknik": civilingenjör A. Julius
Körner (omval).
Biblioteksnämnd: civilingenjör Henric Wallér
(omval) och byråingenjör Gustaf Swedenborg (omval).
Beträffande valet av ceremonimästare meddelade
ordföranden, att civilingenjör Harry Nyström åtagit
sig denna befattning endast under förutsättning, att
han icke skall anses vara skyldig svara för de ordi-
narie sammanträdenas samvaro, utan att han som
huvuduppgift får de större evenemangen, speciellt det
instundande 50-årsjubileet.
Ordet överlämnades därefter till förste
byråingenjör S. Nordström för ett föredrag: "Telegrafverkets
rikskabelbyggen under de senare ären". Som
inledning redogjorde föredragshållaren för telegrafverkets
nuvarande stamkabelnät samt meddelade, att man
inom telegrafverket räknar med att riks- och
landskablar komma att utbyggas för 8 à 10 millioner
kronor om året under en tidsperiod av 10 à 15 år under
förutsättning av att inga större omkastningar ske i
landets ekonomiska ställning.
Arbetet med byggandet av rikskabelnätet är
anförtrott åt en särskild organisation inom telegrafverket,
"Kabelkontoret" vilket f. n. sysselsätter 600 à 800
man. De tekniska fordringarna på
långdistansförbin-delser behandlades och föredragshållaren angav
fördelarna med det inom telegrafverket sedan några år
tillbaka tillämpade nya pupiniseringssättet. Detta
fyller högt ställda anspråk beträffande gränsfrekvens,
dämpning, fasdistorsion, löptid och insvängningstid.
Gränsfrekvensen är så hög att s. k. enkanalssystem,
medgivande en extra samtalsförbindelse, kunna
användas.
Med hjälp av ett stort antal vackra och instruktiva
ljusbilder skildrade ingenjör Nordström därefter, hur
fältarbetet bedrives under kabelbyggnad. Särskilt
behandlades de viktiga rikskablarna Gävle—Sundsvall—
Sprängsviken—Umeå samt Stockholm—Eskilstuna—
Örebro—Karlstad—Mellerud—Trollhättan—Göteborg.
Vinsterna vid sträckning av kabeln tvärs över
terrängen i stället för tidigare utefter landsvägarna
berördes. Genom förkortning av kabelns längd kan
man för givna lägen av överdragsstationerna i vissa
fall reducera ledarediametern, och den härigenom
uppstående vinsten i kopparkostnad uppväger mer än
väl de ökade kostnaderna för byggnad av
ödemarksvägar m. m.
Som avslutning angåvos vilka kabelbyggnader, som
inom den närmaste tiden komma att utföras,
nämligen Stockholm—Norrtälje och
Sundsvall—öster-sund, samt senare Umeå—Luleå, Krylbo—Örebro,
Göteborg—Malmö och Örebro—Mjölby. Vidare
antyddes de möjligheter, som i trafikhänseende
föreligga för eventuellt kommande rikskablar utan
pupinspolar avsedda för bärfrekvenssystem med 12—16
förbindelser.
Sedan ordföranden framfört auditoriets tack till
föredragshållaren för hans intressanta redogörelse och
med några ord komplimenterat kabelkontoret och
dess nuvarande chef, ingenjör Nordström, för det
planmässiga och vederhäftiga sätt, på vilket det
betydelsefulla arbetet till interurbanteknikens fromma
blivit utfört, vidtog en kortare diskussion. I denna
deltog herr Thorelli, som bad föredragshållaren
meddela några uppgifter om hur anläggningskostnaderna
för en kabel fördela sig samt hur det är möjligt att
minska de totala anläggningskostnaderna, ehuru
dyrbara vägar måste anläggas. Dessa frågor besvarades
av föredragshållaren och herr Hedén. Av svaren
framgick, att totala kostnaderna för en
kabelanläggning fördela sig ungefär på följande sätt: 40 % för
kabel jämte läggningskostnader, 30 % för
pupinboxar, 20 % för överdrag och -stationer samt 10 %
för allmänna kostnader. En utredning, som gjorts
inom telegrafverket visar, att för den äldsta
Stockholm—Göteborgskabeln verkliga kabellängden var 15
—24 c/o större än fågelvägen mellan de olika
överdragsstationerna. Motsvarande siffror vid
förläggning av kabel tvärs genom terrängen ha nedgått till
6,7 % och för de senast förlagda kablarna till ca 5 %.
H. Sy.
208
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
