Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
grannliet, kommer eu sådan destillation att taga lång
tid i anspråk. Detta är en omständighet, vilken man
icke kan komma ifrån, och vilken torde framgå av
det som ovan anförts beträffande de på
fraktione-ringsresultatet inverkande faktorerna. Det kan
således taga en tid av 40 à 50 timmar att med mycket
stor noggrannhet fraktionera upp ett prov om 100 cm3.
Innehåller ett prov ett fåtal komponenter, kan en
väsentlig tidsbesparing göras med användning av
mindre prov. Med prov om 25 cm3 kunna i sådana
fall på 4 à 5 timmar goda resultat uppnås.
En omständighet, som vid destillationer med denna
O 10 70 30 40 50 60 70 BO 90 KO HD c c dest
|Fig. 3. Fraktioneringskurva för en alkoholblandning.
apparat bör beaktas är, att en vattenhalt i provet
ofta kan vara till stort besvär, då vattnet fäster vid
glaset i återflödskylaren. Nedrinner en sådan
droppe mot kolonnen, sjunker temperaturen på grund
av vattnets höga ångbildningsvärme. Det är därför
i sådana fall mycket svårt att få ett jämnt
temperatur-förlopp för fraktioneringskurvan, tills vattnet är
avlägsnat, vilket ofta nog icke kan ske på annat sätt
än genom uttorkning av återflödskylaren med en
filtrerpappersremsa eller liknande. I de fall då det
är möjligt, är det därför bäst att genom behandling
med vattenupptagande medel avlägsna vattnet ur
provet före destillationen.
Destillationsundersökningar, som vi utfört inom
terpenserien, komma vi möjligen att längre fram
meddela. Vi lämna här några exempel på
fraktio-neringskurvor erhållna med blandningar ur andra
homologa serier. Fig. 3 visar en fraktioneringskurva
över en alkoholblandning, där i vissa övergångar
återflödsförhållandet utgjort ända till 150.
Fig. 4 och 5 visa fraktioneringskurvor över bland-
ningar av
alkylbro-mider resp.
alky-lendibromider. Den
förra blandningen
har ställts till vårt
förfogande av
docent fil. dr M.
Hellström (jfr M.
Hellström och T.
Lauritzson, Ber.
d. deutsch. chem.
Ges. 69, 1999
[1936]), den senare
av docent tekn. dr
R. Winbladh (jfr
R. Winbladh, I.
V. A. handlingar
nr 138, 23 [1936]).
Fraktionering av
alkylbromid-blandningen utfördes på en
tid av omkring 22 timmar,
fraktioneringen av
alky-lendibromidblandningen på
omkring 5 timmar.
Den beskrivna
apparatens fördelar kunna i
korthet sammanfattas sålunda:
1. God fraktioneringsförmåga. Teoretiska
bottentalet 30 à 35.
2. Reglerbart återflödsförhållande.
3. Liten vätskekvantitet i kolonnen. 25 cm3
kunna fraktioneras med relativt gott resultat.
4. Stor ånghastighet i kolonnen utan att
störningar uppstå.
5. Fullständig kompensering av kolonnens
strålningsförluster.
Härigenom kan apparaten användas till så höga
temperaturer, som utgöra gränsen för de destillerade
ämnenas värmebeständighet.
6. Apparaten torde även kunna användas för
va-kuumdestillationer.
Till slut vilja vi här framföra vårt tack till
ingenjör Einar Claeson, C. T. I., och civilingenjör Sven
Sandgren, vilka under sin värnpliktskommendering
till Artilleridepartementets kemiskt-tekniska
laboratorium på ett förtjänstfullt sätt biträtt vid dessa
undersökningar.
"c
100
10 20 30 40 50 60 70 80 Wccdest
Fig. 4. Fraktioneringskurva.
alkyl-bromider.
Fig. 5. Fraktioneringskurva,
alkvlendibromider.
Plexiglasets genomsläpplighet för ultraviolett ljus.
Av teknolog TORSTEN JAKOBSON.
Då undertecknad för ett visst ändamål behövde ett
glasmaterial genomsläppligt för ultraviolett ljus,
uppkom tanken att utnyttja plexiglaset härför. Denna
glassort har varit föremål för en artikel i denna
tidskrift förut (Akrylhartser och plexiglas, Teknisk
tidskrift Kemi, häfte 4, sid. 29, 1936; se vidare:
Neher, H. T.: "Acrylic Resins", Ind. Engin. Chem., 28,
267 (1936) med utförlig litteraturförteckning).
Såvitt författaren vet, finnas några
Ijusabsorptions-kurvor för glassorten i fråga ej gjorda, men väl för
en del akrylsyrederivat, se Landolt—Börnstein, 3.
Ergänzungsband II, sid. 1349 ff. Vad själva
metodiken beträffar se t. e. P. P. Fedotieff: "Ueber
Absorptionsspektra! von gefärbten Gläsern", Ztschr.
f. anorg. u. allg. Chem., 134, 87 (1924).
Spektrums synliga del räknas mellan 7 200 Å. E.
som övre och 4 000 Å. E. som undre gräns. I en
föregående artikel i denna tidskrift ha en del
fönsterglassorters genomsläpplighet för ljus gjorts till
föremål för en undersökning, se Köhler, "Förmågan hos
olika färgade fönsterglas att skydda papper mot
solljusets förstörande inverkan", Teknisk tidskrift Kemi,
häfte 7, sid. 49 (1935), varav framgår, att vanligt
ofärgat fönsterglas har 100 % genomsläpplighet vid
omkr. 3 400 Å. E. och fullständig absorption råder
vid omkring 8 000 Å. E. Plexiglaset förhåller sig i
13 febr. 1937
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
