- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Kemi /
24

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

anbringas så högt upp på kolvhalsen som möjligt.
Kolvarna hållas sedan 21/2 timme vid 200 ± 1°C,
varefter de upptagas och få avsvalna i luften 15 min.,
varefter de rengöras på utsidan med bensol.

Utfällning av bildade asfaltämnen sker genom att
omedelbart efter avsvalning i oxidationskolven införa
50 cm3 normalbensin och överföra lösningen i en 125
m3 erlenmeyerkolv med normalinslipad propp.
Oxidationskolven renspolas med normalbensin och denna
överföres till fällningskolven och sedan påfylles
normalbensin, så att lösningens volym blir 100 cm3.
Lösningen får sedan stå 1 timme vid 25° temperatur.

Lösningens filtrering och tvättning av fällningen
med normalbensin kan sko antingen genom tarerat,
veckat pappersfilter eller genom tarerad goochdegel
med perforerad botten och asbestfilter. Båda sätten
ge samma resultat.

Till pappersfilter användes 12,5 cm Munktells
00-filter, vilket veckas på samma sätt som färdiga
veckfilter och sedan i vågflaska med precisionsslipad
propp torkas genom upphettning i elektriskt
tork-skåp 1 timme vid 103°C. Efter filtrering och
noggrann tvättning med normalbensin, tills filtret är
olje-fritt, torkas filtret i torkskåp vid 103°C 30 min., får
svalna och väges ånyo.

Till asbestfilter i goochdegel användes en
suspension av 6 g finfördelad, kortfibrig, med saltsyra och
vatten tvättad asbest i 1 liter vatten, vilken asbest
defibreras genom omskakning, tills förekommande
fiberknippen upplösts. I en perforerad goochdegel
utan filterplatta ihälles 20 cm3 väl omskakad, i
mätglas uppmätt a/sbestsuspension, vilken avsuges, och
filterskiktet övertäckes med en filterplatta. Sedan
tvättas med alkohol, varpå degeln torkas i elektriskt
torkskåp 30 min. vid 103°C. Den vägda degeln
förbindes med gummihylsa med en filtertratt i en
erlen-meyers sugflaska, och under ett vakuum motsvarande
ca 80 mm kvicksilvertryck filtreras fällningskolvens
lösning; denna urspolas och fällningen tvättas med
normalbensin.

Goochdegeln med fällning torkas 30 min. i torkskåp
vid 103° C, får svalna och väges ånyo.

Sligh-talet — antal mg asfaltämnen per 10 g olja.
Anm.: Använda oxidationskolvar rengöras genom att
skölja dem med bensol, som får rinna ur, lufttorka
kolvarna efteråt och sedan låta dem stå 12 timmar
fyllda med bikromatsvavelsyra (110 g
kaliumbikro-mat, löst i 1 liter konc. svavelsyra, sp. v. 1,84), skölja
fyra gånger med vanligt vatten och fyra gånger med
destillerat vatten samt till sist en gång med alkohol
och en gång med eter. Kvarvarande eterånga utsuges
ur kolvarna med luftström med vattensug.

För erhållande av tillräckligt noggranna värden
utföras dubbelprov efter varandra och icke samtidigt.
Vid Sligh-tal under 20 skola dubbelproven
överensstämma inom 2 enheter och vid Sligh-tal över 20 inom
3 enheter. Vid mycket höga Sligh-tal tillåtas
differenser upp till 4 enheter.

P. M. angående de faktorer, som särskilt böra beaktas
vid utförandet av Sligh-tal-bestämningar.

1) Oljeprovet får icke lagras lång- tid i delvis fyllt
provkärl; ej heller i glaskärl utsättas för inverkan av
direkt solbelysning. Sker detta, stiger Sligh-talet lik-

som alla andra konstanter, som utvisa en oljas
oxidations- och polymerisationsbenägenhet.

2) Om oljeprovet är förorenat àv mekaniska
föroreningar eller av fukt, kan detta inverka på
Sligh-talet.

3) Sättet för kolvarnas rengöring och torkning har
ett mycket stort inflytande på de erhållna resultaten
och det i metodbeskrivningen angivna förfarandet
härför måste noga iakttagas.

Glaset i särskilt flera gånger använda glaskolvar
absorberar tydligen svavelsyra eller kromsyra och
härigenom accelereras oxidationen. Därför måste
efter behandlingen med
svavelsyre-kromsyre-blandningen sköljas med vatten och därefter med
alkohol och eter, för att normala överensstämmande
värden skola erhållas.

4) Kolvarna måste vara verkligt fyllda med
syrgas före oxidationen och hålla fullständigt tätt under
densamma. Det i metodbeskrivningen rekommen
derade kranfettet, innehållande 72 % vaselin, 16 %
rent gummi och 12 % paraffin, sammansmälta vid
200° C, har visat sig effektivt.

5) Vid Statens provningsanstalt anvähdes Kahl
baums kontrollerade normalbensin. Vid
kontrollprovning har den befunnits motsvara i Höides kända
handbok a*ngivna fordringar. Använd normalbensin
kan möjligen avdestilleras och användas som tillsats
till ny en gång men icke mera.

6) Vid upphettningen till 200°C ±1°C måste
omröringen i oljebadet vara tillräcklig och hänsyn tagas
till korrektion för fri kvicksilverpelare i termometern.

7) I beskrivningen angivna data för mängd prov
och normalbensin samt temperatur och tid för
utfällningen måste noga innehållas.

8) Sättet för filtreringen spelar viss roll. Det har
visat sig, att asbestfilter i Gooch-degel ger med
filtrering genom tarerade pappersfilter (12,5 cm
Munktell 00) lika resultat, men att glasfilterdeglar giva
läsrre och varierande resultat.

NOTISER

Svallning och upplösning av kautschuk i olika
lösningsmedel, av Ira Williams. Ind. and Eng. Ch. 1937,
s. 172.

En jämförande undersökning har utförts över
kautschuks svallning i olika lösningsmedel och
viskositets-egenskaperna hos utspädda lösningar av kautschuk i
samma lösningsmedel. I efterföljande tabell äro
angivna siffervärden för viskositet, bestämd i Ostwalds
viskosimeter, för tvåprocentiga lösningar vid 30°C,
samt svallning hos indunstad latex crèpe och
vulkaniserad kautschuk.

2 % lösning Vol. av 1 cm3 vid max svallning, em3
Lösningsmedel Viskositet sek. Indunstad latex. Crèpe [-Vulkaniserad-] {+Vulkani- serad+} kautschuk
Klorbensol ...... 944 37 28 9,8
Bensol ......... 876 30 13 8,4
Bensin ......... 891 33 10 5,4
Dibetylamin ..... 762 21 9 8,0
Eter ........... 232 14 4 3,0
Kaprylsyra ...... 1 334 10 8 4,1
Benzotrifluorid . . 248 S 7 E—t 3,1 N—n.

24

13 mars, 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937k/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free