- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Kemi /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Balsamterpentinolja.

Den största delen av världsmarknadens
terpentinolja (ca 65 %) framställes i Amerikas förenta stater
vanligen genom sårning av vissa växande tallarters
stammar (se fig. 2); även i Frankrike m. fi. länder
finnes liknande industri. Vid sårningen utrinner ur
trädet en balsam (här vanligen kallad kåda eller
terpentin), som består av en blandning av harts och

terpentinolja. Ur kåda
från olika trädslag
kan utvinnas upp till
33 % terpentinolja,
som alltefter ursprunget
har olika
sammansättning och därigenom
också olika egenskaper.
För att i marknaden
kunna skilja dessa
ter-pentinoljor från
varandra benämnas de
ofta efter sina
tillverkningsorter amerikansk, fransk, tysk,
venetiansk, österrikisk
osv. De framställas
genom
vattenångdestil-lation av kåda vid ca
100°C. Äkta fransk
balsamterpentinolja innehåller enligt Ullmann 63 % a-pinen och 26 % ß-pinen
och den österrikiska 96 % a-pinen. Import av
balsamterpentinolja sker från flera olika länder. Här
nedan visas en sammanställning härav tagen ur
Kommersiella meddelandens rapport för 1935.

Spanien ............3 ton

Portugal ..........6 „

Amerika ..........233 „

Övriga länder.. 3 „

Summa 954 ton

Av dessa oljor torde de flesta lia amerikanskt
ursprung — utom de som komma från Frankrike,
Spanien, Portugal, vilka länder själva producera
balsamterpentinolja. Under år 1936 steg importen
till ca 1 000 ton.

Sulfatterpentinolja.

Sulfatterpentinoljan erhålles som biprodukt vid
sulfatcellulosatillverkningen. Vid kokning av veden
med vattenånga utsläppes den under processens
första skede förgasade terpentinoljan och kondenseras.
Den sålunda erhållna råprodukten är förorenad av
merkaptaner, sulfider, disulfider m. m. och har
härigenom en vidrig lukt. De i denna terpentinolja
ingående terpenerna synas icke hava sönderdelats eller
på annat sätt förändrats under upphettningen i
kokaren. Genom noggrann rening i högeffektiva
destillationsapparater kunna föroreningarna numera
tillsynes helt borttagas, varvid en produkt, som i
renhet är jämförbar med balsamterpentinoljorna, erhålles.
Tack vare dessa nya reningsförfaranden kan
sulfatterpentinoljan befrias från den obehagliga lukt, som
troligen varit en av orsakerna till att ingen velat
arbeta med den och till att den allt fortfarande är
synnerligen impopulär bland målare. Dessutom synes

den, som av allmänna omdömet framgått, lia givit
upphov till eksem i avsevärt högre grad än
balsam-terpentinoljan.

Sulfatterpentinoljan, som till största delen erhålles
ur tallved, innehåller ca 55 % ce-pinen och ca 35 %
/l3-karen. Som synes av tabellen utvinnas numera
ungefär 5 000 ton av denna produkt här i Sverige,
dvs. avsevärt mer än vår konsumtion av
terpentinolja, men tyvärr exporteras så gott som alltsamman
till synnerligen låga priser i förhållande till vad som
betalas för den importerade balsamterpentinoljan,
beroende på att den bland målare anses vara såväl ur
teknisk synpunkt som ur hälsosynpunkt
mindervärdig. (Forts.)

LITTERATUR

Quantitative Analyse, av dr Otto Brunck, professor
em. vid Bergsakademien i Freiburg, Geheimer
Berg-rat. VIII + 223 sid., 8 fig. Dresden och Leipzig 1936.
Theodor Steinkopff. Pris 9 Rm.

Föreliggande arbete utgör en företrädesvis för
studerande vid universitet och högskolor avsedd lärobok
i kvantitativ oorganisk analys. Trots den vidsträckta
titeln omfattar dock boken endast viktsanalytiska
bestämnings- och skiljemetoder för de vanligaste
grundämnena.

Författaren, Clemens Winklers lärjunge och
efterträdare i Freiberg, säger sig ha velat använda sin
emeritietid till att till undervisningens tjänst ställa
de rika erfarenhetsrön på det analytiska området, som
hans företrädare samlat och kritiskt sovrat, och som
denne "Altmeister der analytischen Chemie" själv för
en mansålder sedan planerat utgiva. Materialet har
av författaren underkastats ett strängt urval samt
bearbetats och utökats att fullt motsvara nutidens
framsteg, varvid endast medtagits sådana metoder, vilkas
tillförlitlighet kontrollerats vid akademien i Freiberg
för det mesta av författaren personligen.

Läroboken omfattar en allmän del om 67 sidor, en
speciell del om 147 sidor och ett tämligen utförligt
sakregister, 9 sidor.

Den allmänna delen upptager råd och anvisningar
för vanliga operationer såsom provberedning, vägning,
uppslutning etc. och enkla apparatutrustningar såsom
■ sandbad, vattenbad etc., som sedan länge använts i
Freiberg. Särskilt må framhållas det s. k.
"Frei-berger Aufschluss", uppslutningsförfarande genom
smältning med soda och svavel, som här utvecklats
till stor fulländning och har stort användningsområde
för tenn-, arsenik- och antimonföreningar.

Den speciella delen innehåller bestämnings- och
skiljemetoder för 42 grundämnen och är uppdelad
enligt gången för den vanliga kvalitativa analysen i
6 grupper för metallerna och 1 grupp för
metalloi-derna. Varje angiven metod har försetts med
löpande nummer i marginalen, varigenom hänvisningar
underlättats och onödiga upprepningar undvikits. De
lämnade metodbeskrivningarna utgöra inga färdiga
"kokrecept" utan avse att redan från början vänja
de unga kemisterna att självständigt uppgöra en
analysplan. Författaren har avsiktligt inskränkt sig till
sådana metoder, som icke erfordra invecklade och
dyrbara apparater.

Oaktat inga tekniska analysmetoder beskrivas och
hela den s. k. "bergskemien" knappast beröres i
boken, torde likväl även den i industriens tjänst
arbetande analytikern finna mycket av värde i
föreliggande under två mansåldrar samlade
erfarenhetsrön på det analytiska området. J. M.

Fig. 2. Besprutning av sårstället
med ett kemiskt retmedel för
ökande av kådsekretionen.

Danmark ..........16 ton

Tyskland ..........207 „

Nederländerna 71 „

Belgien ............336 „

Frankrike .... 79 „

32

10 april 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937k/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free